I dagens Arbetsliv används olika urvalsprocesser för att finna lämpliga kandidater till lediga tjänster. Inom en traditionell urvalsprocess selekteras kandidater utifrån en skriftlig ansökningshandling där kandidatens formella kompetens i form av tidigare meriter och erfarenheter lyfts fram. Den traditionella urvalsprocessen har nu utvecklats och delvis ersatts av nya metoder för att finna lämpliga kandidater. Utvecklingen mot nya urvalsmetoder ser vi som en trend i Arbetslivet. Trenden har uppstått då en rad inriktningar har uppkommit som ett komplement till den skriftliga ansökningshandlingen.

Dagens Arbetsliv och samhälle står under ständig förändring. Att arbeta och samtidigt bidra till vår välfärd är för de flesta en naturlig del av vardagen. Men för personer med funktionsnedsättning är förutsättningarna inte nödvändigtvis detsamma. Strax över en kvarts miljon människor med funktionshinder står idag utan sysselsättning och det i en tid då det politiska budskapet tydligt talar för att all potentiell arbetskraft behövs för att upprätthålla nivån på vår välfärd. Samtidigt visar oroväckande statistik att personer med funktionsnedsättning utsätts för diskriminering när de söker arbete.Arbetet belyser dels vilka skyldigheter arbetsgivare har vid en rekryteringsprocess för att inte en arbetssökande med funktionsnedsättning ska utsättas för diskriminering och dels vilka incitament som finns att tillgå för att underlätta för personer med funktionshinder att beredas plats i arbete.

Satsningar för att skapa en god hälsa för arbetstagare har blivit allt mer viktiga och har kommit att bli en ny dimension på arbetsplatsen. På Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad kommun finns friskvårdssatsningen Qom i Gong som är till för att inspirera arbetstagarna till ett hälsosammare liv. Deras hälsofrämjande aktiviteter har visat sig ha främst tre positiva effekter för förvaltningen. För det första fungerar de som en språngbräda för att de anställda ska få upp ögonen för hälsoarbete och nya aktiviteter. För det andra har deras hälsoarbete även en positiv effekt ute på arbetsplatserna genom att de bidrar till en ökad effektivitet och produktivitet.

Efter att ha läst mycket om pedagogik kopplat till barn, unga och skolan kände vi att vi ville skriva vår examensuppsats om något annorlunda. Vi fick höra talas om organisationen Senioruniversitetet och bestämde oss föra att skriva om äldres lärande, eller rättare sagt äldres motivation till studier på Senioruniversitetet. Denna undersökning är en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat elva stycken medlemmar på Senioruniversitetet.Senioruniversitetet är en organisation som erbjuder olika kurser, aktiviteter och resor för seniorer. Det finns i flera städer i landet men vi valde att fokusera på Uppsalas Senioruniversitet. Alla som har fyllt 58 år eller har en partner som är medlem får ta del av kursutbudet.

Handledare för en arbetsplatsförlagd lärlingsutbildning inom vården var positiva till att lärlingar befann sig på arbetsplatsen under längre sammanhängande perioder, dock upplevdes svårigheter med kommunikation och osäkerhet om lärlingarna fått med sig allt vad som krävs för yrket då de varken fick teoretiska omvårdnadskunskaper på arbetsplatsen eller i skolan.Syftet var att ur den handledande vård och omsorgspersonalens perspektiv beskriva möjligheter och hinder vid handledning av lärlingar i gymnasial omvårdnadsutbildning. Studien har en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde med inspiration av Critical Incident Technique (CIT). Intervjuer genomfördes med tio lärlingshandledare anställda inom regional hälso- och sjukvård eller kommunal omsorg om äldre och funktionshindrade i sydvästra Sverige. Strategiskt urval användes för att få variation avseende kön, utbildning samt yrkes- och handledarerfarenhet. Materialet analyserades enligt innehållsanalys.I resultatet framkom två huvudkategorier:Omfattningens betydelse vid arbetsplatsförlagd utbildning beskrev hur lärlingsutbildningens upplägg påverkade möjligheterna till lärande.

En allt mer ökande företagsform är det kooperativa företagandet, det bygger på öppenhet, och ett aktivt deltagande, alla medlemmar har lika rösträtt. Det sociala företaget är en relativt ny inriktning inom det kooperativa företagandet. Socialt företagande innebär en arbetsmöjlighet för människor som har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, att integreras i samhälle och Arbetsliv, på detta sätt skapas delaktighet och mening. Kooperativa sociala företag skiljer sig inte avsevärt från övriga företag, de har en affärsidé, säljer produkter och tjänster och är etablerade såväl inom den privata som den offentliga sektorn. De flesta sociala företag har handledare för att stödja dem som arbetar och äger sitt företag, vilket medför att handledaren inte bara är arbetstagare utan även handledare till sin arbetsgivare.

I dagens Arbetsliv används olika urvalsprocesser för att finna lämpliga kandidater till lediga tjänster. Inom en traditionell urvalsprocess selekteras kandidater utifrån en skriftlig ansökningshandling där kandidatens formella kompetens i form av tidigare meriter och erfarenheter lyfts fram. Den traditionella urvalsprocessen har nu utvecklats och delvis ersatts av nya metoder för att finna lämpliga kandidater. Utvecklingen mot nya urvalsmetoder ser vi som en trend i Arbetslivet. Trenden har uppstått då en rad inriktningar har uppkommit som ett komplement till den skriftliga ansökningshandlingen.

Med utgångspunkt i Malmö Brandkårs jämställdhetsprojekt "Kvinnlig brandman" vill vi genom denna uppsats exemplifiera hur en sådan satsning aktualiserar föreställningar om jämställdhet och kön inom organisationen. Uppfattningarna kring kön och jämställdhet var många, och resonemangen ofta paradoxala. Samtidigt fanns det en slående likhet mellan åsikterna hos en majoritet av personalen i den operativa styrkan gällande kvinnliga brandmän. Denna likhet tyder på en, motsägelserna till trots, överordnad gemensam förståelse av brandmannayrket.Vårt syfte med denna uppsats är i huvudsak två. Dels ämnar vi belysa hur de olika, både officiella och inofficiella, föreställningarna kring jämställdhet inom organisationen får betydelse för förståelsen och implementering av en jämställdhetssatsning.

Detta examensarbete har utförts på initiativ av Scania CV AB. Scania är en världsledande tillverkare av tunga lastbilar, bussar och industri- och marinmotorer. Konstruktionsgruppen inom Scania som detta examensarbete utfördes vid är benämnd NMKA och är en del av avdelningen NM ? Engine development som bedriver forskning & utveckling av Scania motorer.Denna avhandling inom produktutveckling tjänar syftet som slutgiltigt examinationsmoment för civilingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign på Mälardalens högskola. Arbetet har utgått ifrån en metod för produktutveckling som lärs ut i samband med utbildningen.Uppdraget har baserats på frågeställningen att utveckla ett robust klamningskoncept för kablage på motor, som uppfyller de ergonomiska och konstruktionsmässiga krav som Scania ställer på sina artiklar.

Perioder av aktivt identitetsutforskande är särskilt aktuellt för den unga vuxna individen. Flera delar av identiteten konsolideras under denna livsfas, där bl.a. frågan om att hitta en yrkesidentitet är central. För unga vuxna studerande, som avslutar en längre högskoleutbildning och står inför att gå ut i yrkeslivet, blir ett utforskande och prövande kring vem man varit som student samt kring framtida potentiella yrkesroller ofta aktuellt. Övergången i yrkeslivet kan också upplevas som ett ökat vuxenblivande.

Sammanfattning Det övergripande syftet med min examensuppsats (som slutlig produkt) är att öka kunskap kring genus samt att inspirera till läsarens vidare fördjupning i genusfrågor. Som blivande studie- och yrkesvägledare tycker jag att det är extra viktigt att vara medveten om genus och dess påverkan då jag ska vägleda varje sökande utifrån hans/hennes individualitet. Att vara medveten om genus gör mig uppmärksam på de föreställningar kring genus som jag själv har och hjälper mig således i mitt professionella förhållningssätt. Syftet med detta examensarbete är att ur ett genusperspektiv beskriva hur ungdomar ser på olika yrken, med särskild fokus på genus och status. Syftet har brutits upp i ett antal frågeställningar och en stor tyngd har lagts på att beskriva skillnader mellan könen. Den tidigare forskning som uppsatsen behandlar är avhandlingen Yrke, status och genus av Ylva Ulfsdotter Eriksson, fil. dr.

Personlighetstester är en urvalsmetod som blivit vanligt förekommande vid re-krytering av ny personal inom ett flertal yrkeskategorier och branscher i Sveri-ge. Det är därför intressant att studera människors upplevelse av personlighets-test vid rekryteringssammanhang. Studiens syfte var att undersöka individers upplevelse av och förhållningssätt till personlighetstester under en rekryterings-process. Åtta deltagare valdes ut utifrån bekvämlighet och tre kriterier. Delta-garna skulle ha olika yrken, gjort ett personlighetstest under de senaste två åren och blivit anställda.

Friåret var ett fenomen som under en begränsad period fanns i Sverige. Det infördes år 2005 i alla Sveriges kommuner och avskaffades från och med 1 januari, 2007. Friåret som företeelse är intressant ur den aspekten att för första gången fick människor en möjlighet att vara lediga från arbetet mot ersättning utan någon form av motprestation. Samtidigt som de fick chansen att göra något helt annat än sitt ordinarie arbete hade de ändå tryggheten att återvända dit efter ledighetens slut. När man befinner sig i femtioårsåldern har man fortfarande relativt många år kvar av yrkeslivet, men närmar sig ändå pensionen.

Friåret var ett fenomen som under en begränsad period fanns i Sverige. Det infördes år 2005 i alla Sveriges kommuner och avskaffades från och med 1 januari, 2007. Friåret som företeelse är intressant ur den aspekten att för första gången fick människor en möjlighet att vara lediga från arbetet mot ersättning utan någon form av motprestation. Samtidigt som de fick chansen att göra något helt annat än sitt ordinarie arbete hade de ändå tryggheten att återvända dit efter ledighetens slut. När man befinner sig i femtioårsåldern har man fortfarande relativt många år kvar av yrkeslivet, men närmar sig ändå pensionen.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.