Iréne Sandh Bengtson (2010). Vad vi gör ? eller borde göra. Specialpedagoger och klasslärare beskriver sitt arbete med barn med koncentrationssvårigheter. (What we do ? or what we should do.

I föreliggande examensarbete presenteras en studie om förskollärare och barnskötares syn och tankar kring sina yrkesroller, och de konflikter som kan uppstå, då två yrkesgrupper arbetar sida vid sida, men med olika formellt ansvar. Vad anser de är det viktigaste i sin yrkesroll, och vilka tankar har man om hur yrkesrollerna kommer att se ut i framtiden?Genom en kvalitativ studie med intervjuer av både förskollärare och barnskötare på en förskola, så samlas de material in som utgör underlag för studien. Utifrån forskningsfrågorna, så kategoriserades materialet från intervjuerna, för att sedan presenteras i en löpande text.Vissa skillnader i informanternas uppfattning om yrkesrollerna kunde urskiljas men samtidigt så lyfts det fram att det är viktigt att ta tillvara på allas kompetens oavsett utbildning. I det vardagliga arbetet på förskolan, så menade alla informanter att personligheten är viktigare än själva yrkesrollen och utbildningen, och det är det som gör dig till den pedagog du är.

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, fritidshemmet och förskoleklassen, (Lpo94) är tydlig i sin definition att en individanpassad undervisning ska tillämpas i skolan och att undervisningen ska utgå från den enskilde elevens behov. Då forskning pekar på att definitionen och innebörden av begreppet behov inte är tydlig fann vi det intressant att undersöka hur lärare definierar innebörden av begreppet individanpassad undervisning i år 1 med särskilt fokus på aspekten elevers behov. För att studera verksamma lärares resonemang kring detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjälpmedel för att samla in data. Det insamlade materialet har analyserats och därefter diskuterats med referens till forskning inom området. Resultatet visar att individanpassad undervisning ses som en förutsättningsfråga.

Syftet med arbetet är att undersöka förskollärarnas syn på begreppet jämställdhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det är svårt att omvandla teori till praktik. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollärare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika åldrar och med olika lång erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas på forskning inom jämställdhet i förskolan. Resultatet visade att jämställdhet för förskollärarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. Förskollärarna såg på begreppet jämställdhet som allas rätt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta låg också till grunden för hur de arbetar med jämställdhet i verksamheten. Tre av fem förskollärare tyckte det var lätt att omvandla teori till praktik, de pekade då på vikten av ett bra Arbetslag.

Palliativ vård innebär ett förhållningssätt som bekräftar livet och ser döden som en normal process och som en viktig slutpunkt av livet. Den palliativa vården bör omfatta symtomkontroll, samarbete av mångprofessionellt Arbetslag, god kommunikation samt stöd till närstående. Palliativ omvårdnad ställer höga krav på sjuksköterskan, inte minst vad gäller kommunikativa färdigheter. Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter i palliativ vård. Metoden som valdes var en litteraturbaserad studie.

I den samhälle som ungdomar idag lever i finns sexualiteten ständigt närvarande genom olika media. Undervisning i sexualkunskap har funnits i skolan sedan början av 1900-talet och varit obligatorisk sedan 1955. Idag benämns sex och samlevnad som ett ämnesövergripande arbetsområde i läroplanen, och anges vara en del av rektors ansvar.Syftet med denna undersökning var att studera sex- och samlevnads-undervisning på grundskolorna i en kommun i Mellansverige. Undervisningens upplägg och innehåll studerades och jämfördes mellan skolorna och med tidigare forskning. Undersökningen genomfördes i form av ett frågeformulär som skickades ut till de Arbetslag som valde att delta.

Abstract Malin Holst och Anja Olsson (2011) ?Lugn, sansad och inget skrik?- En studie om lärares ledarskap i klassrummet. Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Denna studie bygger på en mindre empirisk studie kring lärarens ledarskap i klassrummet. Syftet är att hitta och försöka förstå likheter och skillnader mellan lärares och elevers olika perspektiv och uppfattningar på lärarens ledaregenskaper och auktoritet. Genom att jämföra lärares och elevers syn på ledarskap i skolan, strävar uppsatsen efter att finna svar på hur ledarskapsdiskursen upprätthålls och verkar i en svensk grundskola idag.

Morgondagen har ett behov av fler naturvetare som har insikt om och kan ta ställning till de miljöfrågor som rör bland annat klimatpåverkan, samtidigt som barn och ungdomars intresse för naturvetenskap minskar. Detta har fått utbildningssektorn att reagera och rikta uppmärksamheten till att barn redan i förskoleåldern ska få undervisning i naturvetenskap. Att verksamheten i förskolan skall arbeta med naturvetenskap står skrivit i Lpfö 98, men hur och i vilket omfång är tolkningsbart. Det är alltså upp till varje pedagog på förskolan att bestämma. Syftet med vår studie har varit att studera hur naturvetenskap kan ingå i förskolors verksamhet samt synliggöra vilka faktorer som påverka förskollärarnas aktiva val gällande undervisning med naturvetenskap.

På regeringens uppdrag har Livsmedelsverket och Statens Folkhälsoinstitut tagit fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen eftersom det har blivit ett samhällsproblem med fetma och ökad vikt bland barn och vuxna. Syftet med detta arbete är att undersöka och beskriva hur pedagoger ser på barn och mat. Finns det olika tankar och synsätt? Hur viktigt är det med regler när det gäller mat? Hur mycket ansvar ska pedagogerna ha när det gäller vad barnen ska äta på förskolan. Hur mycket inflytande ska föräldrarna ha när det gäller vad det serveras för mat till deras barn? Jag tog kontakt med en förskola i Malmös stadsdel centrum och intervjuade åtta pedagoger om deras syn på barn och mat.

Examensarbetets syfte är att belysa förskollärarnas uppfattning om hur de skapar goda grupprelationer, och jämföra hur deras arbetessätt skiljer sig åt beroende på barnens ålder. Metoden som valts var av kvalitativ karaktär, där intervjuer var mitt sätt att samla in empiriskt material. Vid samtliga intervjutillfällen ställdes frågor som informanterna fick svara på. Uppgiften var att skriva ner deras uppfattning om hur de förhåller sig till det sociala samspelet i barngruppen. I studie framkom att samtliga förskollärare medvetet och kontinuerligt både enskilt och i sina Arbetslag arbetade för att skapa goda fungerande grupprelationer.

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers uppfattningar om hur de använder vardagliga och icke-planerade samtal för att främja barns språkutveckling, samt vilken potential detta arbete kan ha.Undersökningen utgick ifrån en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjuer som genomfördes med sex aktiva förskolepedagoger. De genomförda intervjuerna transkriberades och bearbetades för att kunna sammanställas till ett tydligt resultat.Resultatet av studien har bland annat visat att pedagogerna är väl medvetna om att barn utvecklar sitt språk i samspel och har därför tänkt till angående hur de vill stötta dem i denna utveckling och hur de kan vara en språklig förebild. Pedagogerna skiljer sig i sina beskrivningar av om och hur de använder sig av de vardagliga och icke-planerade samtalen som en språkutvecklande metod i förskolan.En viktig slutsats som dragits av studien är att vissa av pedagogerna är väl medvetna om vad de önskar att uppnå med de vardagliga och icke-planerade samtalen och har tillsammans med sitt Arbetslag lyft detta som en medveten metod för språkutveckling, medan andra inte alls lyft det i Arbetslaget.Genom denna studie hoppas jag kunna inspirera förskolepedagoger och andra som jobbar med eller på annat sätt samtalar med barn att fånga upp och ta tillvara på de vardagliga och icke-planerade samtalen. De har stor potential ? glöm inte bort att ta vara på dem..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt synsätt på utagerande barns kamratrelation i leken med andra barn och sina arbetssätt, eller metoder i bemötandet gentemot utagerande barn. Hur beskriver förskollärare utagerande barns beteenden, har förskollärarna en enhetlig utarbetad arbetsmetod+ Upplever förskollärare orsaken till utagerande barns beteende på en individ-, grupp-, och organisationsnivå? För att undersöka dessa frågeställningar har jag använt mig av halvstruktrerade intervjuer med åtta förskollärare. Forskning betonar en självransakan av sitt eget bemötande och vikten att få rätt handledning enskilt eller i Arbetslaget. Resultatet visade att förskollärarna beskrev utagerande barns beteende som barn som tar plats, är väldigt högljudda och vill synas.

Syftet med studien är att undersöka hur Lpo 94 påverkat lärarens yrkesroll i Idrott och hälsa. Undersökningsgruppen består av åtta stycken lärare i södra Skåne. Huvudfrågeställningen lyder enligt följande; Vad innebar Lpo 94 för lärarna i Idrott och Hälsas arbete? Frågan följs även upp av tre stycken underfrågor; Hur upplever lärarna att tolkningen av målen för Lpo 94 förändrats från dess intåg fram till idag? Vad innebar Arbetslagen och den förändrade organisationen för lärarna i Idrott och Hälsas arbete? Var lärarna i Idrott och Hälsa redo för förändringen? Detta görs genom en kvalitativ intervjumetod. Resultatet visar på att arbetet med Lpo 94 gått väldigt långsamt och fortfarande inte efterföljs på många skolor.

Syftet med arbetet är att undersöka förskollärarnas syn på begreppet jämställdhet, hur de arbetar med det i praktiken och om det är svårt att omvandla teori till praktik. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Fem förskollärare intervjuades, fyra kvinnor och en man i olika åldrar och med olika lång erfarenhet inom yrket. Arbetet grundas på forskning inom jämställdhet i förskolan. Resultatet visade att jämställdhet för förskollärarna betydde att ge alla barnen samma möjligheter. Förskollärarna såg på begreppet jämställdhet som allas rätt att utvecklas och utmanas oavsett kön, detta låg också till grunden för hur de arbetar med jämställdhet i verksamheten. Tre av fem förskollärare tyckte det var lätt att omvandla teori till praktik, de pekade då på vikten av ett bra Arbetslag.

Syftet med denna studie har varit att besvara frågan hur ett medarbetarsamtal upplevs av den anställde. Att ställa frågan ?är det värt det? innebär att se om den anställde upplever att medarbetarsamtalet är en givande kommunikationsform eller om den anställde känner det som ett otillfredsställande samtal.Uppgifterna och svaren är inhämtade genom individuella intervjuer genomförda med deltagare i ett Arbetslag inom den privata vårdsektorn.Studien har en kvalitativ ansats och baseras på semistrukturerade intervjuer.Studien har visat att medarbetarsamtalet inte upplevs som tillfredställande när det gäller kommunikationen med och till överordnad. Det har framkommit att anställda föredrar kommunikation inom hela arbetsgruppen via öppnare samtal mellan samtliga anställda. Vad studien också visar är att de anställda upplever sin chef och kontakten med chefen på olika sätt beroende på situation och kontext.Vi har utgått ifrån teorier kring institutionaliserade samtal, emotionellt arbete och tvång samt sociala band för att behandla och analysera informanternas upplevelse av medarbetarsamtalet.Den anställdes emotionella arbete påverkas av rollen den anställda upplever som passande för yrket samt att relationen till chefen påverkas av status och ställning. .