Syftet med uppsatsen Ă€r att analysera luftvĂ€rnsbataljonen och undersöka om de tillĂ€mpar manövertĂ€nkande, dels i teorin men Ă€ven i praktiken.KĂ€rnfrĂ„gan i uppsatsen blir sĂ„ledes: TillĂ€mpas manövertĂ€nkande i teorin och praktiken inom luftvĂ€rnsbataljonen? Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n en definition av manövertĂ€nkande enligt den svenska Försvarsmakten dĂ€r fyra indikatorer togs fram i syfte att kunna analysera och spĂ„ra om manövertĂ€nkande tillĂ€mpas inom luftvĂ€rnsbataljonen. Resultatet visar att det Ă€r ett tudelat svar, Ă„ ena sidan Ă€r luftvĂ€rnsbataljonen lĂ„ngt framme i de teoretiska delarna. I styrdokumenten och i ett utgrupperingsskede finns det tydliga spĂ„r av hur manövertĂ€nkande skall nyttjas. Å andra sidan kan det pĂ„stĂ„s att indikatorerna överraskning, vilseledning och kraftsamling ofta anvĂ€nds som uttryck istĂ€llet för att dra dem riktigt i botten. Med det menas att indikatorerna inte alltid anvĂ€nds för att utnyttja motstĂ„ndarens svagheter utan anvĂ€nds snarare för att parera dennes troliga attack. Slutsatserna som dragits Ă€r att luftvĂ€rnsbataljonen har kommit en bit pĂ„ vĂ€gen för att kunna tillĂ€mpa manövertĂ€nkande.

Resultat frÄn tidigare studier visade att lÄngtidsskador inom idrott har en stor inverkan pÄ det psykiska vÀlbefinnandet och fann ett behov av mer forskning kring de psykosociala aspekterna vid skador i idrott. Studiens syfte var att studera emotionella omstÀllningar vid elithandbollsspelares lÄngtidsskador och dess samspel med emotioner, sjÀlvbild och socialt stöd. Deltagare var 7 kvinnor och 3 mÀn inom nordisk elithandboll. Intervjuer utfördes, transkriberades och tematiserades med avseende pÄ mening utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv. I resultatet redovisades 33 centrala emotioner som t.ex.

Den agila utvecklingsmetoden scrum Àr en erkÀnd metodik inom systemutveckling som möjliggör noggrann utvÀrdering, testning och iteration inom utvecklingsprojekt. Scrum appliceras i projekt dÀr scrumteamet normalt bestÄr av 3-9 personer. Vi presenterar i detta examensarbete resultat frÄn en deltagande observation i ett smÄskaligt, tidsintensivt utvecklingsprojekt. Vi beskriver konsekvenserna av att med ett team bestÄende av tvÄ personer applicera scrum i ett utvecklingsprojekt med scrumartefakter sÄsom sprinter, dagliga scrummöten och produktbackloggar.  .

Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare inom Àmnet idrott och hÀlsa pÄ grundskolenivÄ, Ärskurs F-9, arbetar för en inkluderande undervisning.  FrÄgestÀllningar: Hur arbetar idrottslÀrare med inkludering inom Àmnet Idrott och HÀlsa? Finns det nÄgon specifik arbetsmetod inom specialpedagogik som kan anvÀndas i idrottsundervisningen? Metod Denna studie bygger pÄ strukturerade intervjuer utifrÄn den kvalitativa metoden. Författaren har intervjuat fyra lÀrare inom Àmnet Idrott och HÀlsa, tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn dÀr det största fokuset har lagts pÄ lÀrarnas Äldersskillnad. Resultat Resultatet visar att dessa fyra lÀrare generellt har en delad mening om vad inkludering innebÀr, men det anvÀndes olika i praktiken. Vanligtvis beror detta pÄ en bristande kunskap hos lÀrarna, men det kan ocksÄ bero pÄ att resurserna saknas i form av specialpedagoger eller andra materiella resurser. Slutsats Denna studie har gett mig inblick i och förstÄelse kring hur specialpedagogik och inkludering anvÀnds inom Àmnet idrott och hÀlsa.

FörÀldrars delaktighet i omvÄrdnaden av barn pÄ sjukhus har inte alltid varit sjÀlvklar. Först efter andra vÀrldskriget började barns behov av förÀldrar pÄ sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvÄrdnad. Trots fortsatt utveckling av förÀldrars delaktighet inom barnsjukvÄrden Äterfinns fortfarande brister inom omrÄdet. Syftet med litteraturöversikten var att belysa förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnaden av sitt barn pÄ sjukhus. Resultatet visar förÀldrars upplevelse av delaktighet i omvÄrdnad av barn pÄ sjukhus utifrÄn tolv vetenskapliga artiklar.

Konsultbolagens affĂ€rsidĂ© gĂ„r ut pĂ„ att sĂ€lja sin kunskap till andra företag. Den kunskap som konsultbolagens anstĂ€llda innehar och skapar, ligger dĂ€rför till grund för företagets redovisade resultat. Kunskap i sig Ă€r svĂ„r att mĂ€tta och ofta diskuterar studier den organisatoriska kunskapen, d.v.s. kunskapen som finns inom företaget i form av ledningsstrategier och lösningar. Det finns relativt fĂ„ studier som tar upp sambandet mellan kunskapen inom företaget och det redovisade resultatet, dĂ€rför har vi för avsikt besvara frĂ„gan; Hur pĂ„verkar det redovisade resultatet personalomsĂ€ttning och dĂ„ i förlĂ€ngningen kunskapen i konsultföretag?Vi har genomfört en kvalitativ undersökning baserat pĂ„ Ă„rsredovisningarna frĂ„n Semcon, Sweco och ÅF under en 10-Ă„rs-period.

Avsikten med detta examensarbete Àr att belysa problematiken kring vÀgledningen inom sÀrskolan och ge en bild av hur vÀgledningen pÄ sÀrskolan bedrivs. Vi vill Àven ge en bild av olika arbetssÀtt som kan anvÀndas av studie- och yrkesvÀgledare i sÀrskolan. Examensarbetet Àr en kvalitativ intervju med sex vÀgledare som arbetar inom sÀrskolan. Intervjuerna spelades in under telefonsamtal. De forskningsperspektiv som anvÀnds behandlar frÀmst vilka fÀrdigheter som vÀgledare inom sÀrskolan behöver för att kunna samtala. Den teori som framförallt har anvÀnts finns inom matchningsteorin och förklarar hur vÀgledare arbetar efter konceptet ?rÀtt man pÄ rÀtt plats?.

Den hÀr systematiska litteraturstudien syftar till att behandla inkludering av autistiska elever i skolan. Studien avhandlar och sammanstÀller resultat frÄn sju olika internationella forskare och appliceras sedan pÄ den svenska skolan. Syftet Àr att ge svar pÄ forskningsfrÄgorna 1)Hur kan man i skolan inkludera barn som har diagnos inom det autistiska spektrat? 2) Kan samarbete med hemmet öka dessa barns inkludering? I studien kan man tydligt urskilja att samarbete mellan lÀrare och annan personal Àr essentiellt, samt att man behöver ha lÀrare som Àr utbildade inom det autistiska spektrat. Dessutom Àr det viktigt att ha resurser till rÀtt utrustning och att det finns en tydlig strategi för undervisningen.

Psykologiska bedömningar av förÀldrar beskrivs sÀllan som en mer uttalad och tydlig del av arbetet inom barn- och ungdomspsykiatri, utan det Àr i hög grad ett underförstÄtt arbetsomrÄde. Syftet med den hÀr undersökningen var att beskriva hur arbetet med psykologiska bedömningar av förÀldrar konceptualiseras och praktiseras under det inledande skedet av behandlingskontakter inom BUP. Nio psykologer vid sju öppenvÄrdsmottagningar intervjuades och intervjuerna analyserades tematiskt. En viktig aspekt som framkommer i resultatet Àr hur det gemensamma arbetet mellan psykolog och förÀlder för att etablera en arbetsallians erbjuder goda möjligheter till psykologiska bedömningar av förÀldern. Under arbetet med alliansen, och med alliansen som bas, kan olika former av systematik och modeller för psykologiska bedömningar tillÀmpas.

Kommunikation Àr en central del i distriktssköterskans arbete och forskning visar attbristande kommunikation och informationsöverföring mellan distriktssköterskaoch omvÄrdnadsteamet Àr riskomrÄden för patientsÀkerhet. Syftet med studien var attbeskriva distriktssjuksköterskans erfarenheter av kommunikation och informationsöverföringinom omvÄrdnadsteamet. Fyra intervjuer genomfördes och datan analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Tre kategorier framkom: tillÀmpa kommunikationsstrategier, verka för samarbete och arbeta med organisationsansvar. Distriktssköterskan anvÀnde olika strategier i kommunikationen med omvÄrdnadsteamet för att skapa goda relationer.

En gren inom statistikteorin Àr den sÄ kallade Regressionsanalysen dÀr man studerar hur data frÄn exempelvis ett stickprov kan anpassas till en graf. Skrivandet av denna uppsats har haft som syfte att studera nÄgra av de metoder som finns att tillgÄ vid bestÀmning av de ingÄende parametrarna i de enklare fallen av regression. Dessutom ges i de avslutande kapitlen exempel pÄ den del inom regressionsanalysen som kallas Styckvis LinjÀr Regression eller Piecewise Linear Regression..

I den ideella sektorn Äterfinns en liten andel av de socionomer som Àr yrkesverksamma i Sverige idag. Forskning har visat att intresset för den ideella sektorns möjligheter att komplettera, ersÀtta eller erbjuda alternativ till den offentliga sektorns vÀlfÀrdsproduktion ökar. Om den ideella sektorn blir en större aktör inom socialt arbete bör sÄledes socionomer fylla en funktion inom denna sektor. Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av vad det innebÀr att arbeta som socionom inom ideell sektor, utifrÄn socionomer anstÀllda i ideella organisationers beskrivningar. Studiens resultat relateras till rollteori, fyra idealtyper för organiseringsprinciper och en definition av professionaliseringsbegreppet.

Introduktion: Att nÄgon gÄng drabbas av psykisk ohÀlsa blir allt vanligare, dÀrför Àr betydelsen av forskning inom omrÄdet stor. Sjuksköterskor med sin specifika omvÄrdnadskompetens utgör den största personalgruppen inom psykiatrisk öppenvÄrd men sjuksköterskans roll inom psykiatrisk öppenvÄrd Àr begrÀnsat beskriven i vetenskaplig litteratur. Detta innefattar aspekter kring sjuksköterskans egen roll samt i relation till andra yrkesgrupper inom psykiatrisk öppenvÄrd. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av sin egen roll inom psykiatrisk öppenvÄrd samt upplevelsen av interaktionen med andra yrkesgrupper i sitt arbete. Metod: Studien var en deskriptiv intervjustudie med kvalitativ ansats.

Inom idrottens vĂ€rld rĂ„der skillnader mellan kön gĂ€llande förvĂ€ntningar pĂ„ egenskaper. Historiskt har mĂ€n setts som det starkare könet av sĂ„vĂ€l genetiska som sociokulturella skĂ€l. PĂ„ grund av sociokulturella förvĂ€ntningar har mĂ€n tidigt strĂ€vat efter att bli fysiskt starkare för att nĂ„ de maskulina attributen inom idrotten. Skillnader gjordes tidigt mellan kön och kvinnans fysiska aktivitet har tidigt underskattats. Än idag lever normer och strukturer gĂ€llande de olika könens förutsĂ€ttningar inom idrotten vidare och vi har intervjuat elever för att ta reda pĂ„ hur de ser pĂ„ genusskillnader inom idrotten.

Bakgrund: Kontrastmedelsinducerade allergiska reaktioner inom radiologin ?r s?llsynta men kan orsaka allvarlig v?rdskada. D? allvarliga allergiska reaktioner (AAR) ?r ovanliga har r?ntgenpersonal inom radiologin begr?nsad erfarenhet av att hantera dessa situationer. Syfte: Syftet var att identifiera kompetensh?jande insatser och hj?lpmedel samt vilken inverkan de har p? r?ntgenpersonalens beredskap inom radiologin att hantera AAR i samband med administrering av kontrastmedel.