"Att skapa bra arbetsplatser för både kvinnor och män, mammor och pappor är en överlevnadsfråga för svenska företag. Vi står inför en brist på arbetskraft i takt med att de stora fyrtiotalistkullarna börjar gå i pension om några år. Framsynta företag inser att både pappor och mammor blir föräldrar." Citatet ovan är hämtat ifrån en rapport gjord av Svenskt Näringsliv. I rapporten behandlas olika goda exempel från arbetslivet på hur arbetsgivare kan underlätta ledighet för föräldrar. Detta menar rapporten är särskilt viktigt för kvinnor då dessa generellt tar mer ansvar för familjen.

Arbetsgivaren har en skyldighet att förebygga och motverka mobbning enligt arbetsmiljölagen och de tillhörande föreskrifterna. Vidare har arbetsgivaren en skyldighet att utöva systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet vad gäller arbetsmiljörätt. Arbetsmiljöverket är därmed ansvarig för att se till att regleringen på området följs. I och med AFS 1993:17 var Sverige det första landet i världen att fördöma mobbning genom lag.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att jämföra svensk och dansk turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist. I första hand kartlägger jag hur länderna reglerar turordning. Därefter undersöker jag vilken funktion reglerna kring turordning fyller för arbetstagare i Sverige respektive Danmark. Vidare undersöker jag i vilken utsträckning reglerna kring turordningen fyller samma funktion i Danmark som i Sverige? Vilket skydd ger det arbetstagaren? Jag har använt mig av rättsdogmatisk metod för att kartlägga ländernas regler för turordning.

I Sverige upplever dagligen över 1,5 miljoner sysselsatta, sitt arbete som ergonomiskt påfrestande. Inom storhushållsbranschen förekommer många av de vanligaste arbetsmiljöproblemen som t.ex. buller, tunga lyft, dåliga arbetsställningar, bristande ventilation, hala golv, kemiska hälsorisker och farliga maskiner. Arbetet i storhushåll är ofta fysiskt tungt utan att hänsyn tas till att flertalet arbetstagare är kvinnor. Till följd av detta är belastningsskador vanligt förekommande i branschen.

Sjukfrånvaron, och de kostnader den medför, har under senare år ökat kraftigt i Sverige. Området blir än mer angeläget med tanke på att lagstiftningen kring arbetsgivarens betalningsansvar nyligen förändrats. Lagändringen avser att motivera arbetsgivaren att ta ett större ansvar för att minska sjukfrånvaron.I tjänsteföretag bygger verksamheten ofta på personliga relationer mellan anställd och kund och konsekvenserna av sjukfrånvaro blir därför oftast mer kännbara än i ett traditionellt produktionsinriktat företag. Med dessa faktorer som bakgrund har uppsatsen valt följande problemformulering: Hur ser sjukfrånvarons konsekvenser ut i tjänsteproducerande företag? Konsekvenserna beskrivs ur ett företagsperspektiv.

En relativt omfattande del av arbetstagarens skyldigheter enligt anställningsavtalet är arbetstagarens lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten är ett begrepp under vilket flera olika typer av regler brukar räknas, bland annat regler kring konkurrerande verksamhet, tystnadsplikt och bisysslor. Generellt sett har det uttalats att lojalitetsplikten är en skyldighet för arbetstagaren att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget, samt att undvika situationer där han kan komma i pliktkollision. Skyldigheten är inte generellt reglerad i lag, även om vissa lagregler förekommer för speciella områden. Innebörden av denna framgår istället i första hand av rättspraxis och doktrin.Lojalitetsplikten har genom åren varit föremål för prövning i en rad olika mål och Arbetsdomstolen har vid flera tillfällen gett vägledning kring pliktens omfattning.

Pensionsområdet upplevs av många som svårt och jobbigt att sätta sig in i. Framtida pension består av de olika delarna allmän pension, tjänstepension och privat pension och det ser olika ut för alla beroende bland annat på arbetsplats och intjänande. Studiens fokus är tjänstepension och den grupp som har möjlighet att välja en alternativ pensionslösning. Studien är undersökande till sin natur och syftar till att utforska och beskriva medarbetares och experters syn på mötet mellan en medarbetare och en försäkringsförmedlare. Mötet ämnar ses som en potentiell arena för kunskapsutveckling kring tjänstepension och tjänstepensionsbeslut.

I Sverige är skolan en av de största arbetsplatserna där det är av största vikt att ta arbetsmiljön ibeaktande. Introduktionen faller inom arbetsmiljöramen och det är arbetsgivarens ansvar att jobba meddensamma. Mitt syfte var att utföra en kvalitativ studie om vilken uppfattning rektorer har avintroduktion till nyutbildade lärare. Jag önskade även undersöka vilken betydelse de såg sig själva ha påintroduktionen. Mina frågeställningar var hur sker introduktionen av nyanställda enligt rektorerna?Vilka är de uppfattningar som rektorerna har om värdet av introduktion? Vilka hinder finns för att kunnagenomföra en god introduktion enligt rektorerna? Det var sex rektorer som blev intervjuade.

I denna studie kommer jag att jämföra kollektivanställda och tjänstemän på en större processindustri i Värmland. Syftet med att jämföra de olika grupperna är att se om det skiljer sig mellan handlingar som kan tolkas som organizational misbehaviour.Denna studie är utav en kvantitativ karaktär där graden av organizational misbehaviour har undersökts mellan de två yrkesgrupperna med hjälp av enkät. Urvalet omfattar totalt 300 stycken anställda, respondenterna var jämnt fördelade mellan de olika yrkesgrupperna för att göra en så rättvis undersökning som möjligt.Jag har valt att mäta Organizational misbehaviour i följande variabler (1) om de anställda använder Internet till privata syften (2) ringer privata samtal på arbetsgivarens telefon (3) gör privata ärenden på betald arbetstid (4) om det förekommer skämt om sina kollegor och chefer (5) stöld på arbetsplatsen.Jag har kommit fram till att det finns en skillnad mellan de olika yrkesgrupperna. Denna skillnad beror främst på vilka möjligheter de anställda har genom sin anställning. Det har visat sig att om de anställda har tillgång till Internet och en fast telefon som betalas av bruket så ökar frekvensen bland de anställda att begå handlingar som kan kopplas till organizational misbehaviour bland de anställda.

I Sverige är skolan en av de största arbetsplatserna där det är av största vikt att ta arbetsmiljön ibeaktande. Introduktionen faller inom arbetsmiljöramen och det är arbetsgivarens ansvar att jobba meddensamma. Mitt syfte var att utföra en kvalitativ studie om vilken uppfattning rektorer har avintroduktion till nyutbildade lärare. Jag önskade även undersöka vilken betydelse de såg sig själva ha påintroduktionen. Mina frågeställningar var hur sker introduktionen av nyanställda enligt rektorerna?Vilka är de uppfattningar som rektorerna har om värdet av introduktion? Vilka hinder finns för att kunnagenomföra en god introduktion enligt rektorerna? Det var sex rektorer som blev intervjuade.

Individer ställer sig kritiskt till frågan: Hur är man anställningsbar? Definitionen av begreppet är svår att fastställa, individer tolkar och beskriver begreppet på olika sätt beroende på verksamhetsvärderingar och typ av tjänst. Inom forskning har det talats om att arbetssökande uppnår anställningsbarhet först när de matchar arbetsgivarens efterfrågan i form av kompetenser och egenskaper som avser en specifik tjänst. Eftersom att samhället utvecklas ärdet svårt för arbetssökande att anpassa sig då man inte vet hur morgondagens efterfrågan på kompetens och egenskaper kommer att se ut. Syftet med undersökningen är att få en förståelse för hur rekryterare definierar begreppet anställningsbarhet och varför de tar fasta på vissa kompetenser och egenskaper i en rekryteringsprocess, samt på vilket sätt de går till väga för att öka matchningen mellan medarbetare och tjänst.

Det är vanligt att arbetsgivare missar vikten av att motivera extra anställda. Resultatet av att förbise betydelsen av motivation kan bidra till oengagerad och illojal personal samt ökade kostnader för nyrekrytering. Om arbetsgivaren lägger vikt vid att förstå vad som motiverar personalen kan arbetsgivaren öka glädjen, effektiviteten och därmed lönsamheten i verksamheten.Uppsatsens syfte är att belysa extra anställdas motivationsfaktorer och hur viktigt arbetsgivare och arbetstagare anser att motivation är.För att bättre försöka förstå vad som driver en individ, har vi med kvalitativ metod genomfört intervjuer. Vi har intervjuat fyra extra anställda och två arbetsgivare på två företag inom branscher där sådan anställning är vanlig. Frågorna har formulerats med öppna svar då vi har varit intresserade av att respondenterna skulle berätta fritt.

Previas ?Multidisciplinär teambedömning? innebär en utredning av individens arbetsförmåga och rehabiliteringspotential. Utredningarna har beställts av arbetsgivare och de patienter som varit föremål för utredningarna här har i regel flera års sjukskrivningsproblem bakom sig helt eller delvis eller haft upprepade korttidssjukskrivningar. Denna undersökning är en utvärdering av de 21 utredningar som gjorts på Previa under tiden mars 2004 till mars 2006. Gruppen bestod av 18 kvinnor och tre män i åldrarna 34 till 63 år.

Denna studie syftar till att undersöka manliga handelsanställdas uppfattning om klädsel och utseende i förhållande till maskulinitet. För att uppnå vårt syfte har vi valt att undersöka vilka yttre faktorer som påverkar mäns syn på utseende och klädsel i arbetet och privat. Vi har även undersökt på vilket sätt manliga handelsanställdas syn på manlighet är relaterat till deras synsätt på utseende och klädsel. Forskningen kring klädsel och utseende är omfattande, men den forskningen behandlar ämnet främst ur ett kvinnligt perspektiv, däri ligger en av bakgrundsfaktorerna till att vi fann detta ämne intressant att studera.Arbetet vilar på teorier kring maskulinitet, ideal, stereotyper samt estetisk kompetens. Genom att genomföra intervjuer med manliga handelsanställda kom vi fram till att klädseln och utseendet inom arbetet, men även privat är av stor betydelse för synen på maskulinitet och manlighet.

Vid sjukskrivning görs initial bedömning av arbetsförmågan oftast av den sjukskrivne själv. Det är inte alltid uppenbart på vilka grunder den enskilde individen fattar sitt beslut vid sjukskrivning. Det saknas strikta regler för skattning av arbetsförmåga och våra kunskaper om relationen mellan sjukdom och arbetsförmåga är ofullständiga. Hur den eventuella kvarvarande arbetsförmågan hanteras av medarbetaren och hans/hennes chef är av stort intresse.Syftet var att göra en strukturerad intervju av tio sjukskrivna undersköterskor och sjuksköterskor och deras AC. Intervjusvaren skulle vara underlag för att besvara följande frågeställningar: 1. Är individens egen skattning av arbetsförmågan ett hinder för att undvika sjukskrivning och alternativ arbetsuppgift?2. Är närmaste chefens skattning av individens arbetsförmåga ett hinder för att undvika sjukskrivning och alternativ arbetsuppgift?3. Vilka är de huvudsakliga skälen till att alternativ arbetsuppgift erbjöds/icke erbjöds?Endast en sjukskriven kunde inkluderas i studien.