Sök:

Sökresultat:

1540 Uppsatser om Arbetsfördelning i hemmet - Sida 37 av 103

Palliativ vĂ„rd : Önskan om att kĂ€nna sig trygg

Uppsatsen Àr gjord som en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ ansats dÀr nio artiklar analyserades. Litteraturstudiens syfte var att beskriva patientens upplevelse av att befinna sig i den sena fasen av den palliativa vÄrden. VÄrt resultat visade att patienter som befinner sig i den palliativa vÄrden ville ha kontroll över livet, uppleva trygghet och vÀrderade saker annorlunda. Trygghet upplevdes t.ex. nÀr patienter kunde vÄrdas i det egna hemmet.

Den amerikanska drömmen i Cynthia Voigts Den lÄnga vÀgen hem och Det nya hemmet

Cynthia Voigt is a well-known author of children?s books. She deals mainly with contemporary issues, although she also has written some fantasy. The Tillerman saga consists of 7 books. This essay deals with the first two, Homecoming and DiceyÂŽs Song.

Mobbning - sÄ kan det förebyggas

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att fÄ kunskap om hur mobbning yttrar sig, för att kunna förhindra, förebygga och hantera det. Vi vill ge lÀsaren en möjlighet att fÄ upp ögonen för problematiken kring mobbning och vilka följder den kan ge. I vÄr litteraturdel redogör vi för tryggheten hos individen och i gruppen, hur viktig kommunikationen mellan hemmet och skolan Àr, hur man pÄ olika sÀtt kan förebygga mobbning samt hur man ser att barn mobbar eller blir mobbade och vilka följder det kan leda till. I den empiriska delen har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för att undersöka en förskola och en skolas arbete med och mot mobbning. Resultatet av dessa intervjuer samt en analys med likheter och skillnader mellan verksamheterna, redovisas i denna del.

Anhörigas upplevelser dÄ en nÀra anhörig med demenssjukdom vÄrdas i hemmet eller i hemsjukvÄrd.

Denna uppsats undersöker vad mÀnniskor som har gÄtt i psykoterapi, oavsettvilken inriktning, tycker har varit viktigt i sina erfarenheter. Syftet Àr att,utifrÄn klientens perspektiv, öka förstÄelsen för avgörande faktorer i enpsykoterapi.Arbetet har en kvalitativ ansats, dÀr intervjuer med fem vuxna har analyseratsmed en tematisk metod. Tre huvudteman identifierades: a) anledning att sökapsykoterapi b) att vÀlja att pÄbörja och fortsÀtta psykoterapi och c) effekter avpsykoterapi.Resultaten pekar ocksÄ att klienterna gör ett aktivt val nÀr de accepterar denhjÀlp som de har sökt. Betydelsen av den roll psykoterapeuten spelar framhÀvssamt den terapeutiska kontakten. Den terapeutiska metod som anvÀnds framstÄri jÀmförelse som en mindre viktig aspekt av denna kontakt.

Skriva riktiga meningar med stor bokstav och punkt : En studie kring hur lÀrare bedömer elever i de individuella utvecklingsplanerna

Syftet med denna studie Àr att studera individuella utvecklingsplaner i skolÄr 2 för att vinna kunskap om vad som ligger som utgÄngspunkt för lÀrares bedömningar av eleverna. För att kunna ta reda pÄ detta samlades 91 ifyllda individuella utvecklingsplaner in för att sedan analyseras via en kvalitativ extanalys. För att förtydliga resultatet av studien har den kompletterats med kvantitativa inslag. I resultatet framstod det att kunskapsaspekter Àr det som framkommer mest. Svenska framstod som mest efterstrÀvansvÀrt inom kunskapsaspekterna.

Krissamtal för barn som bevittnat vÄld i familjen

Denna studie syftar till att fördjupa kunskapen om hur rekonstruktionen i Trappan-modellen tillÀmpas i praktiken. Modellen Àr en av de största interventionerna som brukas i Sverige för barn som bevittnat vÄld i hemmet. Barn som lever i förhÄllanden dÀr vÄld Àr ett ofta Äterkommande inslag löper stor risk att utveckla problem som kan pÄverka deras beteende och hÀlsa negativt. Dessa barn Àr dÀrför i behov av hjÀlp för att bearbeta det trauma det kan innebÀra. Studien baseras dels pÄ Trappan-modellens handbok samt inhÀmtad data frÄn ett nÀtverk som arbetar enligt modellen.

ADHD

Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning om hur lÀrare arbetar med barn som har ADHD. Förkortningen ADHD stÄr för Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder och Àr en funktionsnedsÀttning. Till undersökningen har fem pedagoger intervjuats. De frÄgor som har funnits i intervjuerna har haft sin tyngdpunkt i hur pedagogerna arbetar med barn som har diagnosen ADHD. Barn som har denna typ av diagnos har oftast svÄrigheter med uppmÀrksamhet, impulsivitet och kan Àven vara hyperaktiva.

Distriktssköterskors upplevelser av att möta patienter med en palliativ diagnos och deras nÀrstÄende inom hemsjukvÄrden

VÄrd i livets slutskede Àr ett omrÄde inom vilket det tidigare har konstaterats stora brister, framför allt gÀllande medicinska insatser, bemötande, information och stöd till nÀrstÄende. Distriktssköterskan Àr en stöttepelare och koordinator för den palliativa vÄrden i hemmet och stÄr för huvuddelen av det fysiska och emotionella stöd som patienten och de nÀrstÄende fÄr. Att upptÀcka och fÄ en förstÄelse för de dilemman som distriktssköterskorna möter i sitt dagliga arbete Àr centralt för att kunna utveckla den palliativa vÄrden. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att möta patienter med en palliativ diagnos och deras nÀrstÄende inom hemsjukvÄrden. Denna studie Àr en intervjustudie med kvalitativ ansats och har fem deltagare som alla Àr kvinnliga distriktssköterskor som arbetar pÄ vÄrdcentraler i tre olika stÀder i Norrbotten, med mellan 5 ? 18 Ärs erfarenhet av att vÄrda patienter med en palliativ diagnos inom hemsjukvÄrden.

Partners upplevelser av att leva med en kvinna som fÄtt en bröstcancerdiagnos

Syftet med denna studie var att beskriva partnerns upplevelser att leva med en kvinna som fÄtt bröstcancer. I litteraturstudien analyserades elva vetenskapliga studier med ett inifrÄnperspektiv, vilket resulterade i fyra kategorier: Att uppleva förÀndringar pÄ sexualitet, intimitet och kommunikation; Att uppleva förÀndrad rollfördelning i hemmet; Att uppleva stöd frÄn religion, omgivningen och att vara ett stöd för sin hustru; Att kÀnna frustration, förtvivlan och oro inför framtiden. Resultatet visade att partnern upplevde förÀndringar i sin relation, framförallt i kommunikationen med sin hustru och i sexualiteten. Resultatet visade ocksÄ pÄ att partnern behöver stöd frÄn vÀnner och familj. En slutats visar pÄ att det inte bara kvinnan som behöver stöd och hjÀlp under sjukdomstiden utan ocksÄ deras partner.

Hur lÀrare, elever och vÄrdnadshavare anvÀnder lÀroboken i geografiundervisningen

Examensarbetet syftar till att undersöka hur lÀrare anvÀnder geografilÀroboken och lÀrarhandledningen i planering av geografiundervisningen och skapa sig mer kunskap om lÀrares, elevers och vÄrdnadshavares anvÀndning av geografilÀroboken i Är 5. Studien bygger pÄ enkÀtundersökningar, intervjuer och observationer som gjordes bland lÀrare, elever och vÄrdnadshavare pÄ tvÄ skolor i tvÄ kommuner. Resultatet visar att lÀroboken och lÀrarhandledningen sÀllan styr hela undervisningsplaneringen. LÀrarhandledningen anvÀnds som en idébank och lÀroboken anvÀnds frÀmst för interaktion i klassen genom till exempel gemensam höglÀsning och samtal kring bilder i lÀroboken eller för elevers individuella arbete. Elever anvÀnder lÀroboken pÄ liknande sÀtt i hemmet som i skolan.

Pedagogers syn pÄ förÀldrasamverkan i förskolan

Syftet med denna studie var att undersöka pedagogers syn pÄ förÀldrasamverkan i förskolan. Studien har synliggjort hur förskollÀrare och barnskötare beskriver förÀldrasamverkan och dess betydelse och innehÄll. Studien Àr av en kvantitativ karaktÀr med kvalitativa inslag dÀr enkÀter anvÀnts som datainsamlingsmetod. EnkÀten rymde bÄde kvantitativa bakgrunds- och skattningsfrÄgor samt kvalitativa öppna frÄgor för att skapa en bild av respondenten och dennes perspektiv pÄ förÀldrasamverkan. Resultatet av studien visar att förÀldrasamverkan anses viktigt och förekommer i en mÀngd olika former i förskolans vardag.

Mitt barn, saknaden Àr oÀndlig! : En litteraturstudie om förÀldrars upplevelser av att plötsligt förlora sitt barn.

Bakgrund: Inom den palliativa vÄrden har möjligheten att fÄ vÄrdas i hemmet ökat genom Ären. Idag vet man att nÀrstÄende utför betydande insatser inom vÄrden och omsorgen och att deras insatser bedöms vara tidsmÀssigt mycket större Àn frÄn den offentliga vÄrden. Att vara nÀrstÄende till nÄgon som Àr sjuk Àr en upplevelse som Àr unik för varje enskild individ. Upplevelsen av isolering, att behöva ignorera sina egna kÀnslor och kÀmpa för sin egen överlevnad kan uppstÄ hos de nÀrstÄende som vÄrdar en sjuk i hemmet.Syfte: Att belysa nÀrstÄendes upplevelser av palliativ hemsjukvÄrd.Metod: En litteraturöversikt har gjorts baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar som granskats och analyserats. De databaser som anvÀnts vid artikelsökningen Àr Cinahl plus with Full Text, PubMed samt Medline with full text med sökorden Family, Palliative home care, Experiences och Sweden.

Hur kan man i skolan arbeta inkluderande med elever som har diagnos inom det autistiska spektrat?

Den hÀr systematiska litteraturstudien syftar till att behandla inkludering av autistiska elever i skolan. Studien avhandlar och sammanstÀller resultat frÄn sju olika internationella forskare och appliceras sedan pÄ den svenska skolan. Syftet Àr att ge svar pÄ forskningsfrÄgorna 1)Hur kan man i skolan inkludera barn som har diagnos inom det autistiska spektrat? 2) Kan samarbete med hemmet öka dessa barns inkludering? I studien kan man tydligt urskilja att samarbete mellan lÀrare och annan personal Àr essentiellt, samt att man behöver ha lÀrare som Àr utbildade inom det autistiska spektrat. Dessutom Àr det viktigt att ha resurser till rÀtt utrustning och att det finns en tydlig strategi för undervisningen.

Hemmet, skolan eller hjÀrnan? : En litteraturstidie om betygsskillnader i den svenska gymnasieskolan

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka betygsskillnader mellan flickor och pojkar och vilka faktorer som kan pÄverka utgÄngen för betyg. Resultatet i denna litteraturstudie Àr baserat pÄ nationella och internationella vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Det Äterfinns olika förklaringar och synsÀtt gÀllande vilka faktorer som pÄverkar betygsutgÄngen; social bakgrund, kön, hjÀrnans funktion, elevens beteende och lÀrarens roll. Dessa faktorer har delats in i tre olika teman. Tre olika angreppssÀtt presenteras i teorikapitlet, dessa anvÀnds sedan som analytiska verktyg.

Sjuksköterskans bemötande av vÄldsutsatta kvinnor

Fyrtiosex procent av kvinnorna i Sverige har utsatts för vÄld av en man efter sin 15-Ärsdag. VÄld mot kvinnor Àr ett samhÀllsproblem som ofta Àr dolt. HÀlso- och sjukvÄrden Àr mÄnga gÄnger den första och ibland enda myndighet som den vÄldsutsatta kvinnan kommer i kontakt med. Syfte: Syftet Àr att identifiera vilka barriÀrer som pÄverkar sjuksköterskans bemötande av vÄldsutsatta kvinnor. Metod: En allmÀn litteraturstudie med en systematisk ansats. Resultat: Efter analys av tio studier identifierades tvÄ olika kategorier och sex underkategorier: individuella faktorer (utbildning, erfarenhet, attityder) och organisatoriska faktorer (miljö, riktlinjer, resurser). Slutsats: Sjuksköterskor kÀnner sig osÀkra och oförberedda att ingripa vid misstanke om vÄldsutsatthet, pÄ grund av individuella och organisatoriska faktorer som framkommer i denna litteraturstudie..

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->