Bakgrund: Den palliativa hemsjukvården av cancerpatienter har ökat och fortsätter att öka. För att palliativ hemsjukvård ska fungera krävs ofta att anhöriga tar ett stort ansvar i vården. Ser inte vårdpersonalen deras problem så finns det risk att för stor börda läggs på de anhöriga. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av att ha en anhörig med cancer som vårdas palliativt i hemmet. Metod: En litteraturstudie av åtta vetenskapligt granskade artiklar gjordes.

The focus of this thesis is on what is considered to be a suitable foster home. For the study to be carried out an application had to be made to get access to the foster home assessments in a medium-sized municipality in Sweden. With the support of attachment theory and theory of standards different categories have been picked out and analyzed in foster home assessements that have been approved. The conclusion to what is considered to be a suitable foster home is a complex issue, as there are many factors that are interacting. Social workers seem to focus on the importance of a family?s ability to provide some kind of stability and security for a child who is considered to be placed within their home.

Avsikten med denna uppsats är att få en förstålelse för varför barn utvecklar för psykisk ohälsa. Fokus kommer att ligga på familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan fråga som kommer att diskuteras är huruvida barns sociala relationer utanför hemmet påverkar den psykiska hälsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstå vad det är som bidrar till att psykisk ohälsa drabbar barn. För att få en tillförlitlig undersökning använder jag mig av kvantitativa metoder, där jag tagit del av en levnadsnivåundersökning Barn 2000, där 692 barn har fått besvara frågeformulär som visar hur deras psykiska hälsa ser ut.

I Sverige blir befolkningen allt äldre och allt fler väljer att bo kvar i sina hem. Med åldern kan olika sjukdomstillstånd tillstöta som kan göra att balanssvårigheter uppstår eller att skelettet urkalkas. Med dessa kombinationer kan det leda till att fallskador uppstår. Syftet med denna studie var att belysa riskfaktorer som kan ge upphov till fallskador bland äldre i deras hemmiljö och närmaste omgivning. Den teoretiker som bäst stämde in med vårt syfte var Florence Nightingale.

I denna uppsats undersöks fyra olika bostadsannonser samt de modelläsare som konstrueras i dessa. Modelläsaren kan beskrivas som den presupponerade eller förmodade läsare som sändaren av texten riktar sig mot och kan vidare förstås som en abstrakt instans som skapas i texten. Syftet med undersökningen är att studera vilka modelläsare som skapas i annonserna och vad dessa modelläsare kännetecknas av, men också att undersöka vilka betydelser och funktioner som hemmet i annonserna kan tillskrivas. Metoden för analysen bygger på den systemisk-funktionella grammatiken och analysen av modelläsaren är uppdelad i flera steg. I ett första steg görs en analys av annonsernas ideationella betydelser där skriftens olika processer och förstadeltagare studeras, men också de attribut och aktiviteter som kan utläsas i annonsernas bilder. I det andra steget undersöks annonsernas interpersonella betydelser genom en analys av skriftens tilltal och lexikon, samt dess uttryck för attityd.

Under vår verksamhetsförlagda utbildning på Grundlärarprogrammet har vi kunnat urskilja skillnader i vilket stöd eleverna får med läxarbete i hemmet. Utifrån dessa iakttagelser har vi valt att undersöka hur ofta eleverna uppskattar att deras föräldrar ser till att de avsätter tid för att göra sina läxor och hur det påverkar elevernas prestationer. Mycket av den tidigare forskningen tyder på att läxstöttning är väsentligt för hur eleverna presterar i skolan och att det finns stora könsskillnader i hur ofta eleverna får stöttning och också i hur eleverna presterar i skolan. Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse föräldrars engagemang och tid till läxstöttning har för elevernas prestationer och huruvida det existerar könsskillnader gällande stöttning i hemmet. Vi har frågat oss hur ofta eleverna och föräldrarna skattar att föräldrarna ser till att eleverna avsätter tid för att göra sina hemläxor.

Denna C ? uppsats i sociologi syftar till att undersöka varifrån förstagångsväljare får sin påverkan till ett ställningstagande inför riksdagsvalet år 2006. Studien belyser även förstagångsväljarnas syn på vikten av att rösta. Våra frågeställningar är således; Varifrån kommer påverkan till störst del ifrån för förstagångsväljare till riksdagsvalet år 2006? Anser förstagångsväljaren att det är viktigt att rösta? Begrepp som socialisation och könssocialisation visar att påverkan hemifrån är av stor betydelse för förstagångsväljaren.

Syfte: Syftet medstudie var att undersöka hur personer med funktionsnedsättning som vårdas ihemmet upplever sin livskvalitet.Metod: Endeskriptiv kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer.Resultat: Majoriteten av deltagarna är nöjda med sin livskvalitet,men upplever att den kan förbättras. Faktorer som är viktiga för livskvalitethos personer med funktionsnedsättning är att de har assistenthjälp, att de fårkomma ut ur sin bostad, att de kan bo kvar hemma och att deras hem ärhandikappanpassat. God livskvalitet kan förklaras med att man har accepteratsin situation och försöker göra det bästa av den. Positivt tankesätt bidrartill god livskvalitet. Vissa upplever frustration över beroendet av andra ochde begränsningar som funktionsnedsättning medför.

Att drabbas av en stroke är inte bara ett slag mot den person som insjuknar, utan även ett slag för hela familjen. Det uppstår en förändring för familjen då den sjuke ska återgå till vardagen i hemmet. Familjen kan hamna i en roll där de tvingas fungera som vårdare, de måste hjälpa till med det som den drabbade inte själv klarar att utföra och livet måste ibland planeras om. Vi vill lyfta fram familjen och deras lidande. Vårt syfte var att studera familjens lidande då en familjemedlem som fått stroke återgår till vardagen i hemmet.

Andelen äldre ökar ständigt i samhället. Många av dessa äldre behöver flytta till särskilt boende för att få den hjälp och omvårdnad som de behöver. Detta gör att vi behöver utöka vår kunskap inom detta område för att ta hand om de äldre på ett bra sätt.Syftet med studien var att beskriva äldres upplevelser i samband med flytten från det egna hemmet till ett särskilt boende.Metoden som användes för datainsamling var personliga intervjuer med semistrukturerade öppna frågor. Frågorna handlade om tankar och känslor inför, under och efter flytt. Åtta äldre personer som flyttat till särskilt boende senaste året deltog i studien.Att anpassa sig till sin situation var något som framkom tydligt under intervjuerna.

Det plötsliga och oväntade dödsfallet är en svår och kaotisk situation för närstående men också en krävande situation för ambulanspersonal som skall tillgodose de närståendes behov. Det är viktigt att mötet mellan ambulanspersonal och närstående blir så optimalt som möjligt. Varje möte är unikt och kräver respekt, värme och engagemang från ambulanspersonalen. I prehospital sjukvård ges det sällan möjlighet till feedback från närstående efter en arbetsinsats, vilket försvårar chanserna till att utveckla och förbättra vårt omhändertagande. Syftet med denna studie är att belysa hur närstående har upplevt situationen och mötet med ambulanspersonal när det skett ett plötsligt dödsfall i hemmet.

I Sverige blir befolkningen allt äldre och allt fler väljer att bo kvar i sina hem. Med åldern kan olika sjukdomstillstånd tillstöta som kan göra att balanssvårigheter uppstår eller att skelettet urkalkas. Med dessa kombinationer kan det leda till att fallskador uppstår. Syftet med denna studie var att belysa riskfaktorer som kan ge upphov till fallskador bland äldre i deras hemmiljö och närmaste omgivning. Den teoretiker som bäst stämde in med vårt syfte var Florence Nightingale. Hon menade att miljön kan påverka människans hälsa i positiv riktning.

Vi har valt att studera modersmålsundervisningen som i allra högsta grad blivit ett aktuellt ämne i det svenska samhället. Detta innebär i sin tur att man som pedagog och lärare måste få mer kunskaper om hur man ska bemöta dessa mångkulturella elever och hur man ska anpassa undervisningen så att det blir en skola för alla. Att vi valt att rikta in oss på modersmålsundervisningen och dess koppling till traditionella könsroller beror på att vi under vår VFU på två mångkulturella skolor, fått upp ögonen för modersmålsproblematiken. Syftet med denna studie är att få större kunskap om och en klarare bild av betydelsen av modersmålsundervisningen gällande mångkulturella elevers könsidentitetsutveckling. För att i möjligaste mån fånga upp så mycket av den spridda kunskap om mångkulturella barn och deras situation som möjligt, valde vi följande metoder: fallstudie och etnografi.

Det finns ett flertal tidigare studier som visar att det finns olika behandlingsalternativ som kan fungera vid akuta bullerexponeringar. Vi har i denna studie undersökt om bullervila i hemmet i en vecka kan vara en fungerande behandlingsmetod mot akustiskt trauma i form av impulsbuller från vapen och explosioner från ex dynamit och larmminor. Studien lades upp som en fallstudie och studiepopulationen utgjordes av värn pliktiga vid I19 i Boden.Studien varade under det att de värnpliktiga gjorde sin värnplikt åren 2003-04. Totalt 18 värnpliktiga ingick i studien. Vid osäkra resultat och där det behövdes utvidgad audiologisk utredning så fick jag god hjälp av Hörcentralen i Sunderby sjukhus, Luleå.ResultatTotalt 18 personer sökte för akut bullerskada.

Bakgrund: Den palliativa hemsjukvården av cancerpatienter har ökat och fortsätter att öka. För att palliativ hemsjukvård ska fungera krävs ofta att anhöriga tar ett stort ansvar i vården. Ser inte vårdpersonalen deras problem så finns det risk att för stor börda läggs på de anhöriga. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av att ha en anhörig med cancer som vårdas palliativt i hemmet. Metod: En litteraturstudie av åtta vetenskapligt granskade artiklar gjordes.