Sök:

Sökresultat:

2290 Uppsatser om Arbetets värdegrund - Sida 16 av 153

Betydelsen av reflektion i flexibla arbeten

Syftet med den föreliggande studien har varit att undersöka hur utrymmet för och betydelsen av reflektion ser ut för individer med flexibelt arbete. En kvalitativ studieansats valdes och informationsmaterialet samlades in med semi-strukturerade intervjuer dÀr de intervjuade deltagarna bestod av sex chefer inom den privata servicebranschen. Informationsmaterialet bearbetades och analyserades pÄ kvalitativ vÀg och den övergripande slutsatsen som kunde dras utifrÄn studiens resultat var att arbetets innehÄll och villkor till stor del pÄverkar bÄde utrymmet för och betydelsen av reflektion dÀr det för denna studies respondenter företrÀdesvis innebar en ökad förekomst och betydelse av reflektion pÄ social och informell nivÄ..

Jazz med strÄkkvartett: En beskrivning av skapandet av ett musikaliskt möte mellan en jazzkvartett och en strÄkkvartett

Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheter och problem som kan finnas med att kombinera en jazzkvartett med en strÄkkvartett, bÄde ur kompositionssynpunkt och frÄn ett bandledarperspektiv. För att undersöka det valde jag att skriva tre lÄtar i olika stil för jazzkvartett tillsammans med strÄkkvartett. Jag förde loggbok under arbetets gÄng för att kunna se tillbaka pÄ hur jag tÀnkte under den kreativa processen. I det hÀr arbetet beskriver jag processen frÄn att skriva musiken till att framföra den. Att kombinera en jazzkvartett med en strÄkkvartett skapade en intressant ensembleform med stora möjligheter.

Slite upplevelselandskap : att gestalta för biologisk mÄngfald

I detta arbete presenteras ett gestaltningsförslag för ett upplevelselandskap vid VĂ€stra brottet i Slite, ett 89 hektar stort och 45 meter djupt stenbrott pĂ„ norra Gotland dĂ€r det bryts kalksten för cementproduktion. Kalkindustrin beskrivs i Region Gotlands översiktsplan som en av öns basnĂ€ringar. Dock kommer denna ofta i konflikt med olika naturskyddsintressen och det finns omrĂ„den som Ă€r utpekade bĂ„de som riksintresse för naturvĂ„rd och för vĂ€rdefulla Ă€mnen och mineraler. I VĂ€stra brottets nĂ€rhet finns naturmiljöer dĂ€r mĂ„nga rödlistade arter har inventerats. Kalkstensbrottet och dess miljöer med tidiga successionsstadier har potential att i framtiden bli en fristad för hotade arter som tidigare har gynnats av hĂ€vd och brukade marker. År 2021 berĂ€knas brottet ha nĂ„tt sin brytningsgrĂ€ns och den befintliga efterbehandlingsplanen, med fokus pĂ„ att införa naturhabitat frĂ„n nĂ€rliggande omrĂ„den, slutförs. Detta arbete har sin utgĂ„ngspunkt i denna komplexa och dynamiska miljö. En miljö dĂ€r naturen möter det industriella kulturlandskapet.

BrÀnder pÄ avfallsupplag: Tre fallstudier

Effekter av samhÀllets sÀkerhetsarbete (ESS) Àr ett femÄrigt projekt som finansieras av myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap. Denna rapport Àr en delstudie inom ESS och behandlar frÄgestÀllningar inom delomrÄdet deponiolyckor med fokus avseende brand.Arbetets mÄl Àr att redovisa vilka förutsÀttningar och förhÄllanden som Àr vanliga före, under samt efter brÀnder pÄ deponier, att identifiera svaga lÀnkar och förbÀttringspotentialer i det förebyggande brandskyddsarbetet, samt att lÀmna förslag till förbÀttringar inom omrÄdet.För att kunna nÄ upp till mÄlen har författarna genomfört litteraturstudier och tre fallstudier, i form av platsbesök och intervjuer, av deponianlÀggningar som har varit drabbade av brand. Vid urvalsprocessen av vilka anlÀggningar som skulle studeras stÀlldes tvÄ kriterier upp. Dessa var att branden inte var Àldre Àn tvÄ Är och att omfattningen varit betydande. Efter urvalsprocessen fastslogs att fallstudier skulle ske pÄ Storskogens avfallsanlÀggning i Oskarshamn, Heljestorp avfallsanlÀggning i VÀnersborg och HÀringetorp avfallsanlÀggning i VÀxjö.De slutsatser som har dragits Àr att brÀnder pÄ deponianlÀggningar Àr nÄgot som sker relativt ofta i Sverige idag och dessa leder till att en mÀngd miljö- och hÀlsoskadliga Àmnen bildas.NivÄn pÄ det skadeförebyggande och skadebegrÀnsande arbetet med avseende pÄ brand skiljer sig Ät mellan de tre studerade anlÀggningarna.

Vilosten

Saftfabriken var i behov av en ny hemsida med nya funktioner och ny frÀsch design. BestÀllaren ville ha en vÀlkomstsida dÀr grundlÀggande information kan hittas för kunden. Saftfabrikens kunder lÀmnar in Àpplen som görs till must som de kan köpa. Företags och privata kunder kan Àven köpa ostlöpe, för denna tjÀnst ville bestÀllaren ha formulÀr som skall skicka ett automatiskt mejl med uppgifter om mÀngd och kunduppgifter. Företagskunder skall kunna logga in och registrera sig som ny kund.VÄr bestÀllare önskade Àven en administratörspanel dÀr han kan gÄ in och Àndra texter pÄ hemsidan.

"Jag kan inte!" Sex lÀrare berÀttar om sina erfarenheter av elever som tror att de inte kan.

Jag har utgÄtt frÄn en fallstudie. Arbetets syfte har varit att fÄ kunskap om orsaker till det beteende som eleven i fallbeskrivningen uppvisar, samt hur man hanterar och bemöter problemet i en undervisningssituation. Svaren pÄ frÄgestÀllningarna har sökts i litteratur av bl.a. Karin Taube och John Holt, och i intervjuer med prakticerande lÀrare. Resultatet visar att beteendet antagligen kommer sig av att eleven Àr rÀdd för att misslyckas och gör sitt bÀsta för att behÄlla den sjÀlvkÀnsla han fortfarande har kvar.

FörbÀttring av extruderverktyg

Syftet med detta arbete Àr att förbÀttra ett verktyg för strÀngsprutning (extrudering). Arbetet bestÄr av tre faser (konstruktion, tillverkning och statistiska analyser). Omkonstruktionen sker med hÀnsyn till en del omrÄden som har potential för optimering. Man börjar med en förstudie för att lÀra sig mer om verktyget och produktionscykeln och för att fÄ en bÀttre helhetsbild. Innan arbetets start fastlÀggs en del avgrÀnsningar, sÄ att studenterna fÄr en ram att jobba inom.

Det var?en tysk, en svensk och en tiger? Svenska eftergifter mot Tyskland under Andra vÀrldskriget ? en lÀromedelsanalys

Detta arbete Àr en lÀromedelsanalys som baseras pÄ svenska historielÀroböcker för Ärskurs Ätta och nio pÄ högstadienivÄ. Arbetets innehÄll behandlar svensk neutralitet och svenska eftergifter mot Tyskland under Andra VÀrldskriget. Vi jobbar med följande problemfrÄgestÀllningar:- Hur skildras svenska eftergifter mot Tyskland under Andra VÀrldskriget över tid i svenska historielÀroböcker? - Hur förhÄller sig lÀromedlen till rÄdande lÀroplaner och styrdokument?Urvalet av lÀroböcker/material för granskning i arbetet har baserats pÄ tidsavstÄndet till arbetets historiska Àmne. Den tidigaste utgivna boken vi utgÄr ifrÄn i vÄr studie Àr publicerad Är 1963.

MusikvÀrldens karta och kompass : En designstudie om hur musik kan Ätkomliggöras digitalt med minskade krav pÄ musikkulturell förkunskap

Syftet med detta examensarbete var att kommunikativt sÀnka kraven pÄ musikkulturell förkunskap vid interaktion med det digitala musikarkivet Every Noise At Once. Studien tog stöd i teorier inom kognitiv semantik och teknisk kommunikation.De metoder som anvÀndes var omvÀrldsanalys, expertintervjuer och receptionsanalys. LÀngs arbetets gÄng formades en hypotes som sedan prövades genom empirisk datainsamling och analys av denna.Resultatet antydde att vi förstÄr musik, och gör oss sprÄkligt förstÄdda om musik, via taktila och visuella metaforer. Detta resultat guidade sedan gestaltningen av en prototyp dÀr utvalda akustiska attribut översattes till liknelser med taktil och visuell koppling. .

Att balansera eller inte : En inblick i balanseringen av spelet Project Colosseum

Denna uppsats beskriver det praktiska arbetet bakom balanseringen av skadevÀrden gentemot de tvÄ fighting-stilarna Mace och Dual-Wield i spelet Project Colosseum.Uppsatsen inleds med en beskrivning av bakgrunden till spelet, varefter de verktyg som anvÀnts i processen beskrivs i detalj.Vidare presenteras praktiska exempel pÄ utrÀkningar innan ett antal teorier rörande balansering, hÀmtade frÄn facklitteratur presenteras.Avslutningsvis förs en diskussion kring arbetets validitet, dess förhÄllande till de teorier som presenterats samt den egna kunskapsprocessen..

Minnesteknik ? ett anvÀndbart verktyg vid inlÀrning?

För att tillgodogöra sig fakta och omvandla den till kunskap sÄ Àr det viktigt att vi kan minnas och komma ihÄg det vi ser och hör. Precis som vi behöver bra program i vÄr dator för att hantera informationen, sÄ kan vi fÄ hjÀlp av minnesstrategier för att lÀttare kunna placera och plocka fram minnen. Arbetets syfte och frÄgestÀllning har varit att belysa tillÀmplighet och anvÀndande av minnesteknik och minnestrÀning som undervisnings- och inlÀrningsverktyg inom allmÀnpedagogisk undervisning, samt Àven se pÄ dess möjligheter och begrÀnsningar. Underlaget till den teoretiska bakgrunden har framförallt inhÀmtats frÄn tidigare forskning, studier, och annan för Àmnet relevant litteratur. Arbetets metod Àr induktiv och förhÄllningssÀttet hermeneutiskt dÄ mÄlet varit att skapa förstÄelse. Vidare har arbetet ett kvalitativt angreppssÀtt baserad pÄ observationer av företeelser och data och till sin undersökningsform deskriptiv dÄ avsikten varit att belysa och beskriva tillÀmplighet och anvÀndande av minnesteknik. Resultaten visade att forskningsfÀltet kring minnestrÀning var i viss mÄn motsÀgelsefullt och spretigt, vissa studier visade pÄ effekter, medan andra helt förkastade samma teori. LikasÄ kunde vi se att en del forskning tenderar att vara sjÀlvrefererande och partisk och inte alltid samstÀmmig. Vidare pekade resultatet pÄ att det inte fanns nÄgon entydigt bild om fördelarna och effekter av minnestrÀning.

BVC-sjuksköterskans förmÄga att upptÀcka och hantera nÀr ett barn Àr utsatt för fysiska övergrepp i hemmet

Ett stort antal barn utsÀtts regelbundet för fysiska övergrepp i hemmet. De allra flesta uppsöker BVC flera gÄnger under sina första sex levnadsÄr. Sjuksköterskan ges dÀrmed goda möjligheter att undersöka och observera barnet samt skapa en bra relation till förÀldrarna. Barn som utsÀtts för fysiska övergrepp upptÀcks mÄnga gÄnger inte förrÀn det Àr för sent, nÀr nÄgot allvarligt redan intrÀffat som leder till akut kontakt med hÀlso- och sjukvÄrden. Det Àr viktigt att de utsatta barnens situation upptÀcks sÄ tidigt som möjligt i vÄrdkedjan, helst redan i samband med rutinbesök pÄ barnavÄrdscentralen [BVC].

Vikaholm - Ett sÀtt att förena bostÀder och trafik med natur, kultur och rekreation

Vikaholm Àr en fantastiskt trevlig plats med mÄnga fina natur-, kultur-, och rekreationsvÀrden. Platsen grÀnsar till stadsdelen Teleborg i södra VÀxjö. Examensarbetet beskriver hur det Àr möjligt att inrÀtta bostadsbebyggelse i ett sÄdant omrÄde utan att förstöra dess stora vÀrden. Arbetets intention Àr istÀllet att bostÀderna skall integreras i platsens stora vÀrden och dÀrmed göra platsen mer tillgÀnglig för flera av stadens invÄnare..

Förskola i KungsÀngen : Se det stora i det lilla - Se det lilla i det stora

En förskolan med plats för varje enskilt barn och alla barnen. En förskola med gemenskap och plats för alla, samtidigt som varje enskilt, fantastiskt och unikt barn kan finna sin egna vrÄ. Fokus pÄ den förskolan jag ritat ligger i att ge plats för alla dessa unika barn, tillsammans och enskilt. DÀrför var mina ledord genom arbetet motsatspar sÄ som Helhet - Del, Stort - Litet, Inne - Ute, Gemensam - Enskild, Ljud - Tystnad, Ljust - Mörkt.Jag har sjÀlv formulerat uppgiften och tagit kontakt med de aktörer som Àr berörda, för att ta fram all den information som behövdes kontinuerligt under arbetets gÄng. Det var viktigt att arbetet fick sÄ stor verklighetsförankring som möjligt.Under arbetets gÄng har dialog med aktörer frÄn kommunen varit drivande; Anders Wedin, (skolchef pÄ bildningsförvaltningen), Henrik Hedqvist (utbildningschef pÄ bildningsförvaltningen), David Lanthén (plan- och exploateringschef), Torkel Lindgren (handlÀggande planarkitekten).NÀra dialog, studiebesök och enkÀtundersökningar med tre olika förskolor lade ocksÄ grunden för mitt arbete; Sonja Derkert (förskolelÀrare Gökboets förskola), Personalen pÄ Gökboets förskola, Ing-Britt Andersson (förskolechef Norrbodas förskola), Emil Spanos (kock Norrbodas förskola), Personalen pÄ Norrbodas förskola, Susanne Johansson (verksamhetsansvarig Storstugans förskola), Emelie W Bernemyr (Stockholms universitet, FörskolelÀrare Storstugans förskola), Personalen pÄ Storstugans förskola.Mitt förslag pÄ förskola vid RingvÀgen i KungsÀngen kommer att vara med under utstÀllningen inför antagandet av detaljplanen för RingvÀgen. Detta tillsammans med att bildningsförvaltningen visat intresse för fortsatt dialog har gjort att mitt mÄl om verklighetsförankring kÀnns uppnÄtt.Arkitektoniskt har jag skapat en förskola av bestÀndiga material, dÀr möjlighet till flexibilitet över tid finns.

Urban omvandling - ett levande och integrerat Lövholmen

Den tilltagande urbaniseringen har medfört att hamn- och industriomrÄden som tidigare lÄg i stadens perifera omrÄden har fÄtt en alltmer central plats. FrÄn att ha fungerat som industristÀder dÀr denna verksamhet varit en integrerad och vital katalysator för staden hÄller samhÀllet nu pÄ att övergÄ frÄn industrisamhÀlle till kunskapssamhÀlle dÀr arbetet förflyttats frÄn förorenade och bullriga industrimiljöer till rena och tysta bostads- och kontorsmiljöer. I takt med detta minskar ocksÄ behovet av centralt belÀgna industriomrÄden som nu blivit mer ödsliga, otrygga och stadsfrÄnvÀnda dÀr de inte sÀllan bildat en barriÀr mot sin omgivning. Samtidigt Àr det idag för oss mÀnniskor inte lika sjÀlvklart som tidigare genom historien att anvÀnda stadens offentliga rum och det pÄgÄr mycket planering för att skapa integrerade, attraktiva och levande stadsmiljöer vid stadsomvandlingar. En problematik som uppstÄr Àr hur dessa industriomrÄden kan omvandlas frÄn centrala men avskilda, ödsliga och ofta stadsfrÄnvÀnda industrimiljöer till funktionsblandade, attraktiva och levande stadsdelar som Àr vÀl integrerade med sin omgivning. Arbetets syfte Àr undersöka hur Lövholmen kan omvandlas frÄn en avskild industrimiljö till en funktionsblandad och levande stadsdel som Àr vÀl integrerad i sin omgivning.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->