Psykosociala faktorer kännetecknar allt som inte berör fysiska omständigheter på en arbetsplats. En god psykosocial arbetsmiljö ses bland annat när det råder goda relationer med arbetskamrater och när ansvars- och beslutstagande möjliggörs. Eftersom det i dagsläget råder otillräcklig information inom området är syftet med denna studie att ta fram och utforma en enkät med frågor som berör tandhygienistens psykosociala arbetsmiljö. Frågorna i enkäten kommer att konstrueras utifrån de redan etablerade frågorna i Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ. Enkäten ska sedan prövas i en pilotstudie.

I Sverige lider uppskattningsvis cirka 200 000 individer av hjärtsvikt. Det är av betydelse att förstå hjärtsvikt ur ett helhetsperspektiv eftersom sjukdomen påverkar individen på många olika sätt. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur patienter med hjärtsvikt upplever sitt dagliga liv. Fokus lades också på hur sjuksköterskan utförde omvårdnadsåtgärder utifrån dessa upplevelser. Forskningsprocessen inspirerades av Goodmans sju olika steg.

I denna studie undersöker vi de anställdas arbetsförhållande på ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn och hur de upplever sitt arbete när det gäller gemenskapen på arbetsplatsen och balansen mellan arbetslivet och privatlivet. Flexibiliteten som krävs av en bemanningsanställd kan påverka individen på fler sätt än själva arbetet. Syftet med öreliggande undersökning är att få en ökad kunskap om bemanningsanställdas arbetsförhållanden och hur de upplever dessa. För att få svar på vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer med anställda på ett bemanningsföretag inom den offentliga sektorn. Empiri i denna undersökning har delats upp i fyra kategorier som är : anställningsförhållanden, flexibilitet, socialt stöd och psykosociala faktorer.

Att samverka vid socialt arbete är ett aktuellt tema eftersom två nya lagrum har tillkommit under de senaste åren. Dessa tydliggör att samverkan skall ske mellan kommuner och landsting vid arbete med individer med psykosociala problem. Studiens syfte var att undersöka hur samverkansarbetet mellan kommunen och landsting uppfyller individens rätt till social trygghet, jämlika levnadsvillkor och självbestämmande. I studien deltog fyra professionella utförare och sex individer med psykosociala problem, där respondenternas svar har jämförts beträffande om man upplever att samverkan uppfyller lagens intention. Resultatet har analyserats via en induktiv tematisk metod och via systemteorin samt empowerment.

EBP tillverkar karosskomponenter för eftermarknaden till bilindustrin. Presshallen har genomgått en större förändring genom en investering i en presslinje. Förändringsprocessen har påverkat pressoperatörernas psykosociala arbetsklimat.Vi valde att undersöka medarbetarnas psykosociala arbetsklimat och hur förändringen har påverkat arbetsmotivationen bland medarbetarna på pressavdelningen. Undersökningens syfte var att studera hur medarbetarna uppfattar sin arbetssituation idag jämfört med före förändringen och hur man som ledare kan förbättra och skapa ett klimat för ökad motivation.Tillvägagångssättet för insamlingen av primärdata har skett genom en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen var övergripande inom problemområdet och användes som underlag för intervjuerna.

Denna uppsats syftar till att beskriva den metod som används av professionella vid den psykosociala utredning som görs av ägg- och spermadonatorer. Studiens syfte var att samla in kunskap och erfarenheter för att sammanställa dessa till en metod. Uppsatsen har en deskriptiv ansats och syftar inte till att jämföra kunskap och erfarenheter. Studien görs på uppdrag av Viveca Ekdahl Lindgren, enhetschef för kuratorerna på Kvinnokliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. För att uppnå uppsatsens syfte utgick jag ifrån följande frågeställningar:? Vilken metod används vid den psykosociala utredningen av ägg- och spermadonatorer?? Vad innebär det att vara donator?? Hur ser utredningsstrukturen ut?Uppsatsen är en kvalitativ studie med sex stycken expertintervjuer med professionella som arbetar med psykosocial utredning av ägg- och spermadonatorer och det är dessa intervjuer som studiens resultat baserar sig på.

Det är välkänt att stora kedjor etablerar sig allt mer på marknaden. Det blir då viktigare för de små enskilda butikerna att sticka ut. I denna studie har tre enskilda klädbutiker studerats och hur de med hjälp av butiksmiljön arbetar för att konkurrera. Enskilda butiker var av intresse som underlag i studien då dessa har större möjligheter att påverka och skräddarsy sina miljöer för att på så sätt sticka ut ur mängden och locka till sig kunder. I butiksmiljön ingår exteriör-, interiör-, och psykosocial miljö, och det är dessa tre delar som är utgångspunkterna för rapportens innehåll.

Syfte och frågeställningSyftet med denna studie är att undersöka den inre motivationen hos de anställda inom ett bokningsbolag. Fokus ligger på att undersöka ifall arbetets innehåll skapar inre motivation hos de anställda samt ifall den inre motivationen påverkar de anställdas arbete för organisationens intresse.För att uppnå detta syfte har vi arbetat med dessa frågeställningar:- Skapar arbetets innehåll inre motivation hos de anställda inom ett bokningsbolag?- Påverkar den inre motivationen de anställdas arbete för organisationens intresse?MetodDenna forskning har haft en induktiv ansats då vi ville få en uppfattning om hur anställda på bokningsbolag uppfattar deras verklighet och forskningens ämne. Det empiriska materialet består av fyra kvalitativa intervjuer med personer anställda på bokningsbolag.SlutsatserVi har genom att analysera vårt empiriska material med Hackman och Oldhams (1980) arbetsdesigns teori kommit fram till att våra respondenters arbete inom respektive bolag är utformat på så vis att inre motivation skapas. Detta genom att se till fem egenskaper, självbestämmande, förståelse för arbetet, variation, feedback och arbetets betydelse.

Syftet med undersökningen är att få förståelse för faktorer som påverkar motivationen hos personalen på MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap). Undersökningen belyser dels den psykosociala arbetsmiljöns påverkan och dels ledningens betydelse för de anställdas motivation. I teoriavsnittet behandlas tre olika block: Motivation, Psykosocial arbetsmiljö och slutligen Management. Dessa tre block ligger således till grund för undersökningen och själva uppsatsen. För att få en djupare förståelse om ämnet har en kvalitativ metod valts, med intervju som datainsamlingsmetod.

SammanfattningDet här arbetet handlar om skolkuratorernas arbetssituation från skolkuratorers perspektiv, medbetoning på den nya skollagen som tillkom 2011. Genom att använda humankapitalteorin, är tankenatt förklara behovet av skolkuratorer och hur arbetsplatsen psykosociala miljö påverkar kuratorerpositivt och negativt. Genom en kvantitativ enkätstudie som skolkuratorer inom två län fick svara på,kunde svaren analyseras och förstås i en vidare bild. Skolkuratorerna i studien känner att de inte kanleva upp till skollagen och att det saknas ramar och förståelse över hus skolkuratorerna inomelevvården ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande med de psykosociala frågorna inom skolan..

Trots att en stor del av befolkningen är arbetslösa saknas forskning på hur arbetslösheten påverkar individens kognitiva förmågor. Föreliggande studie undersöker effekten av arbetslöshet på episodiskt och semantiskt minne samt visuospatial förmåga. Även könsskillnader testas. Med resultat från tidigare forskning om de arbetslösas negativa psykosociala situation som grund hypotiserades att de arbetslösa skulle prestera sämre på test som mäter episodiskt minne, semantiskt minne och visuospatial förmåga. De arbetslösas psykosociala situation undersöktes med självskattning av variablerna stress, depression och sociala nätverk och kognitiv förmåga mättes med 16 olika kognitiva test.

EBP tillverkar karosskomponenter för eftermarknaden till bilindustrin. Presshallen har genomgått en större förändring genom en investering i en presslinje. Förändringsprocessen har påverkat pressoperatörernas psykosociala arbetsklimat. Vi valde att undersöka medarbetarnas psykosociala arbetsklimat och hur förändringen har påverkat arbetsmotivationen bland medarbetarna på pressavdelningen. Undersökningens syfte var att studera hur medarbetarna uppfattar sin arbetssituation idag jämfört med före förändringen och hur man som ledare kan förbättra och skapa ett klimat för ökad motivation. Tillvägagångssättet för insamlingen av primärdata har skett genom en enkätundersökning och intervjuer. Enkätundersökningen var övergripande inom problemområdet och användes som underlag för intervjuerna.

Allt fler jobb blir mindre reglerade, vilket förändrar förutsättningar, krav och hälsokonsekvenser av arbete. Tidigare studier visar att de minst reglerade jobben finns inom bland annat universitetsvärlden. Syftet med studien är att studera psykosociala hälsokonsekvenser av oreglerade arbetsformer bland universitetsanställda. De psykosociala hälsokonsekvenserna av oreglerade jobb är ännu inte helt kända men de har kopplats samman med utbrändhet. Tidigare forskning säger att gränslöshet kan vara positivt då det skapas en frihet i arbetet.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan global arbetstillfredsställelse, personlighetsegenskaper, psykosociala arbetsmiljöaspekter och arbetsattityder på arbetstagare i en verkstadsindustri. Dessutom var syftet att få ökad kunskap om vad det är som bidrar till global arbetstillfredsställelse. 74 deltagare besvarade frågeformuläret innehållande 53 påståenden rörande global arbetstillfredsställelse, personlighet, arbetsattityder och psykosociala arbetsmiljöaspekter. Resultatet visade samband mellan global arbetstillfredsställelse, upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön och arbetsattityderna job involvement, organizational commitment och arbetsengagemang. Det fanns inget samband mellan personlighetsegenskaperna och global arbetstillfredsställelse.

 Bakgrund.Psykosocial miljö är en viktig faktor inom psykiatrisk omvårdnad. Det finns samband mellan den psykosociala miljön och positiva förbättringar hos patienter vid utskrivning.Syfte. Att beskriva hur patienter upplevde den psykosociala miljön inom sluten psykiatrisk omvårdnad, för att bidra till ökad förståelse hos hälso- och sjukvårdspersonal. Metod. Litteraturöversikten är en sammanställning av 13 vetenskapliga forskningsartiklar som har kvalitetsgranskats och analyserats.Resultat. Resultatet redovisas i rubrikerna Begränsningar och restriktioner och Relationer och interaktioner.