En studie i hur lekar kan inspirera till digitalt gameplay och samtidigt förmedla lekarnas kultur till spelaren. Detta har testats genom att göra ett prototypspel där varje bana är baserad på en leks mekaniker eller mening. Spelaren måste själv i slutändan analysera banan med en beskrivning av leken som sin enda ledtråd. Detta för att om spelaren själv blir engagerad och ska minnas vad den gjort kommer spelaren på så sätt minnas kulturen det medförde..

I detta examensarbete undersöker jag minnen som spår och representationer av det förflutna utifrån frågeställningarna: Hur och varför representeras, problematiseras och granskas minnen av samtida konstnärer? Hur kommuniceras detta till en större allmänhet? Hur förhåller sig minnet till rum, tid, identitet och meningsskapande?I uppsatsen analyserar jag tre samtida konstverk, som på olika sätt problematiserar och granskar minnesberättelser. Analysen görs i dialog med begrepp och teorier från Paul Ricoeurs tankar om människans identitet som en berättande varelse, vidare Annette Kuhns kritiska minnesarbete och slutligen med kognitiv teori kopplad till förmågan att minnas och glömma. Representation ses ur ett konstruktionistiskt perspektiv och utifrån semiotikens tredelning av olika teckenkategorier, det vill säga ett minne kan representeras som ett spår, en symbol eller genom ikonisk likhet. Mitt didaktiska syfte är att skapa ett underlag till bildundervisning i skolan om hur minnen representeras med konstens metoder.

Syfte Syftet med studien var att undersöka olika professioners synpunkter, erfarenheter och upplevelser av det samverkansarbete som pågår mellan förskola och barnhälsovård i Karlskrona kommun och vilken betydelse samverkansarbetet har haft för det lokala samarbetet, för deras professionella utveckling och kompetens samt på vilket sätt samverkansarbetet har påverkat arbetsformer och arbetets innehåll.Metod Studien hade en kvalitativ ansats med fokusgruppintervjuer som metod. Fyra fokusgruppintervjuer genomfördes med 21 respondenter från barnavårdcentraler och förskolor i Karlskrona kommun. Respondenterna representerades av sex olika professioner; distriktssköterskor, förskollärare, specialpedagoger, barnskötare, avdelningschefer och rektorer. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod.Resultat Analysen resulterade i ett tema och 13 kategorier med fokus på samverkan, samarbete och samsyn. Temat fångade respondenternas positiva inställning och vilja att samarbeta, samtidigt som de önskade bättre förutsättningar i form av tillräckligt med tid och struktur samt att arbetsledningen visar att de stödjer och prioriterar samarbete.

Motivation är ett centralt begrepp inom psykologisk forskning och är väsentligt i organisationer för att skapa förståelse om hur aktiviteter på arbetet påverkar anställdas motivation och prestation. Motivationsfaktorer förklaras bero på både inre och yttre drivkrafter. De inre drivkrafterna styrs av individens intressen och tillfredsställelse i arbetsuppgifter på arbetet, medan de yttre förklaras som exempelvis belöning och att uppnå företagsmål. Denna studie bygger på åtta intervjuer där syftet var att undersöka subjektiva upplevelser av inre och yttre motivation på arbetsplatsen. Resultatet analyserades med hjälp av metoden meningskoncentrering vilket uppvisade 4 teman i faktorn inre motivation: frihet, välbefinnande, mål och delaktighet.

Studiens syfte var att undersöka om och hur skiljer sig personligheter av personer som är intagna i fängelse, rehabiliterade personer och personer som inte har begått något brott. Personlighetsundersökning baserades på femfaktorsmodell och en enkät som bestod av 50 frågor. Samtliga faktorer jämfördes genom alla tre grupper. Vidare gjordes en jämförelse av vilken typ av brott har de intagna och rehabiliterade personer begått, vilka drivkrafter hade dem och vad de tyckte var viktigt i deras liv för att inte begå brott vilken realiserades genom en konstant komparativ metod. Personlighetsskillnaderna undersöktes genom Kruskal-Wallis test.

Denna rapport utreder om kombinationen GPS/PDA är ett lämpligt verktyg för inmätning i fält där kraven på systemet är: Att det ska vara lättanvänt, inte kräver specialutbildning samt positionering inom 10 meter är fullt tillräckligt. I övrigt skulle systemet samarbeta med befintliga system utan att inkräkta i dessa. Målet med projektet var att konstruera en prototyp till ett system som personer med liten datorvana skall kunna använda och det skall ge enklare och billigare datainsamling. Som metod för att lösa denna uppgift byggde vi en fungerande prototyp till ett system bestående av en handenhet med integrerad GPS-mottagare. Handenheten fick ett för uppgiften specialanpassat användargränssnitt.

Syftet med studien är att ur ett elevperspektiv få en uppfattning om hur ungdomarna ser på konsumtion och konsumtionsvanor i förhållande till ett hållbart samhälle.Teoretiska utgångspunkter grundar sig bland annat utifrån konsumtionssamhället enligt professor Zygmunt Bauman och konsumtionssamhällets drivkrafter enligt professor Mats Alvesson.Metoden som använts i studien är fokusgruppsintervjuer där fakta samlats in med hjälp av diktafon och videokamera.Resultatredovisningen består utav ungdomarnas yttrande och kommentarer samt analys och tolkning utifrån dessa.Ungdomarna som är uppvuxna i ett informations- och konsumtionssamhälle verkar vara medvetna när det gäller sin påverkanskraft mot ett hållbart samhälle genom sin konsumtion, såväl kortsiktigt som långsiktigt, lokalt som globalt. Skillnad mellan könen visade sig vara en faktor som framkom i studien när det gäller engagemang och vilja till förändring mot ett mer hållbart samhälle.  .

Tidig ekonomisk teori fokuserar på produkten istället för på producenten. I ekonomisk sociologiska studier och forskning om marknaden menas ofta i motsättning till detta att vem som gör är viktigare än vad som görs. Marknaden anses inom den ekonomiska sociologin vara en social konstruktion som skapas utan avsikt och självreproducerar sig. Aspers centrala ordningsprinciper för marknaden gör skillnad på marknader ordnade enligt status och marknader ordnade enligt standard. Målet med denna studie är att förstå och förklara vilken typ av marknad marknaden för äkta smycken i Stockholms innerstad är.

Dag Wellander: Meaning ? memory: oblivion. A reading of Birgitta Trotzig?s The mud kings daughter. Master of Arts paper.

Värmeböljorna blir allt vanligare i Sverige vilket kommer kosta sjukvården miljardbelopp. Hur kan denna trend motverkas? Träd kanske inte är hela lösningen på problemet, men är en hjälp på vägen. Det urbana landskapet har idag högre temperatur än omgivande landsbygd. Detta fenomen, den så kallade urbana värmeö-effekten, beror bland annat på att hårdgjorda ytor absorberar solenergi, antropogena källor utsöndrar värme, luftföroreningar fungerar som växthusgaser och bristen av nerkylande vegetation. Dessa faktorer bidrar till en ohållbar temperaturstigning. Kandidatarbetets mål har varit att ta reda på hur träd bidrar till en temperatursänkning inne i städerna och att identifiera urvalskriterier för att välja träd ur temperatursynpunkt som samtidigt fungerar i urbana miljöer.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka vilka faktorer som kantänkas ligga bakom medias sätt att skriva om socialt arbete, på vilket sätt media skriver om socialt arbete utifrån hur tre svenska tidningsgenrer speglade det sociala arbetets profession åren 2002 och 2012 och vad detta kan tänkas ha för påverkan på läsarna och det sociala arbetets profession. Metoderna som används i undersökningen är en kvalitativ innehållsanalys och en diskursanalys. Materialet begränsas till artiklar publicerade i Sverige åren 2002 och 2012, från en national-, en regional- och åtta landsortstidningar. Faktorer som kan tänkas ligga bakom tidningars sätt att skriva om socialt arbete kan kopplas till att media använder sig av ett stiliserat berättande med bestämda roller. Socialt arbete får rollen som den starka myndigheten med makt över de svaga.

Denna kvantitativa studie undersöker i vilken utsträckning svenska börsnoterade företag följer upplysningskraven om immateriella tillgångar fastställda av IAS 38. Dessutom analyseras sambanden mellan omfattningen av upplysningar och sju företagsspecifika faktorer som enligt tidigare forskning driver omfattningen av upplysningar. Upplysningar betraktas som ett sätt för företag att minska informationsasymmetrin som uppstår när kapitalmarknaden inte har relevant och fullständig information om vad beloppen i de finansiella rapporterna baseras på. Sambanden mellan variablerna analyserades med hjälp av regressionsanalys där omfattningen av upplysningar om immateriella tillgångar var den beroende variabeln och de sju företagsspecifika faktorerna var de oberoende variablerna. Resultaten visade att företagen i genomsnitt har hög nivå av standardefterlevnad och dessutom har utvecklat sin externa redovisning sedan införandet av IFRS.

Projektet bestod i att utveckla en anläggning för personsanering av biologiska-, kemiska- och nukleära stridsmedel, en så kallad NBCanläggning. Arbetet har initierats av Marinens Sjösäkerhetsskola i Karlskrona. Under arbetets gång har Fredy Olssons produktutvecklingsmodell tillämpats. Projektets tyngdpunkt har legat i att söka komponentalternativ för de önskade ändamålen och för att uppfylla kraven. Anläggningen är långt ifrån produktionsklar, men ett omfattande grundarbete har gjorts inför ytterligare bearbetning och komplettering med beräkningar samt vissa komponentval..

Syfte: Uppsatsen syftar till att utreda i vilken utsträckning visuell stimuli i form av informativ skyltning kan främja kunders köpbeteende angående miljömärkta produkter. Studien ämnar även klargöra om priskampanjer har en inverkande effekt på sambandet mellan visuell stimuli och köpbeteende i butikslandskapet.Metod: Undersökningen baseras på en kvantitativ metod och resultatet bygger på statistiska analyser. En hypotestestande deduktiv ansats med en experimentell undersökningsdesign har tillämpats. Sammanlagt genomfördes 832 observationer på ICA Maxi Stormarknad i Kalmar.Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att visuell stimuli, i form av informativa skyltar, påverkar individers köpbeteende. Priskampanjer däremot, har ett större inflytande på köpbeteendet vilket medför att det inte kan statistiskt säkerställas att visuell stimuli kan överkomma ekonomisk rationalisering..

Med rörelsefrihet skapas förutsättningar för ett hälsosamt och aktivt liv för barn. Med chans att påverka och att uttrycka sin mening skapas förutsättningar för ett socialt hållbart liv. Detta är essensen i bakgrunden till varför jag anser att det är viktigt att främja rörelsefrihet utmed skolvägar samt främja en utveckling av att ta hänsyn till barns perspektiv i planeringsprocesser. I kandidatexamensarbetet kommer undersökas vad som främjar eller motverkar rörelsefrihet för barn i stadsmiljöer samt hur barn kan vara potentiella experter i studier. Kandidatexamensarbetet är en vetenskaplig uppsats baserad på litteraturstudier, en föreläsning på Malmö högskola samt en fallstudie på Monbijouskolan i centrala Malmö. Ett hermeneutiskt förhållningssätt har använts under arbetets gång och fallstudien är genomförd ur ett barns perspektiv. Fallstudien berör skolvägar i centrala Malmö, till Monbijouskolan och har genomförts i en tredjeklass genom tre delundersökningar; skriftliga frågor, teckningar och en gruppintervju med en fokusgrupp. Närmiljön är viktig för socialisation, hälsa och utveckling hos barn. Tillgängligheten till närmiljön är dock ofta begränsad på grund av framförallt trafik, rörelsefriheten är därför begränsad för många barn exempelvis längs skolvägar. Föräldrar med ansvar för sina barn är de som kan påverka barnets rörelsefrihet i första hand. Trafikmiljöstress är ett hinder för att föräldrar ska främja rörelsefriheten för barn. Åtgärder i den fysiska miljön såsom; hastighetsdämpande åtgärder, god sikt, avgränsande åtgärder, underlätta för genvägar, främja praktiska lösningar samt undvika trafikmiljöstress kan främja barns rörelsefrihet samt minska trafikmiljöstressen hos både föräldrar och barn. Monbijouskolan i Malmö ligger centralt i Malmö och har hårt trafikerade gator kring sig. En klass på skolan berättade om sina erfarenheter av sin skolväg skriftligt, bildligt och muntligt och kommenterade då såväl trafik som händelser och ting utmed vägen. Barnen utgjorde en god källa till information om närmiljön kring skolan. Mycket tack vare att tre olika insamlingsmetoder användes kunde bilden av barnens skolväg bli mer nyanserad. Det är viktigt att argumentera för såväl att barn ska ha tillgång till en god skolväg men också för varför barnen ska få ge uttryck till sin syn på skolvägens brister och vinster..