Arbetstillfredsställelse är ett komplext, men intressant begrepp som undersöks ur olika perspektiv och inom olika akademiska discipliner, vilket anses bidra med kunskap inom olika områden, exempelvis hälsa och sjukfrånvaro. Inom arbetssociologin undersöks arbetstillfredsställelse ofta utifrån den anställdes perspektiv, vilket är fallet i denna studie. Fokus i denna studie är lagd på variabler som anses kunna förklara stressen i arbetet i både negativ och positiv bemärkelse, eftersom de anses påverka arbetstillfredsställelse. Med detta syfte formulerade jag en frågeställning för att ta reda på i vilken mån mentala arbetskrav, autonomi och socialt stöd från arbetskamrater påverkar de anställdas tillfredsställelse i arbetet. För att besvara frågeställningen valde jag kvantitativ ansats.

Arbetet bygger på att de informationssystem som används idag men som blir allt äldre och därigenom inte klarar de krav som ställs på dem. Detta medför att informationssystemen måste migreras till modernare plattformar, då företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels måste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sätt som detta kan genomföras på och vilka problem som kan komma att uppstå när detta sker. För att kunna undersöka detta så genomfördes ett antal migrationer. Språken som migrationen kommer att ske mellan är Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjälp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skräddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till är att det sker problem vid användande av ett verktyg och även att det inte ger tillräckligt med respons på vad som gått snett under migrationerna..

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor på diabetes- och blodtrycksmottagningar på vårdcentraler arbetar med att motivera patienter att göra livsstilsförändringar och att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av arbetet med att motivera patienter att göra livsstilsförändringar. Ännu ett syfte var att beskriv vilka hinder och möjligheter de upplever i det arbetet. Tio sjuksköterskor på sex hälsocentraler i Mellansverige intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i fem kategorier och 14 subkategorier.

Syftet med studien är att kartlägga några lärares arbete kring barn med språksvårigheter i förskola och grundskolans tidigare år. Informanterna har alla erfarenheter av barn med språksvårigheter och de arbetar i tre olika kommuner, inom verksamhetsfälten förskola, grundskolans tidigare år, samt som tal- eller specialpedagog. Resultatet visar att samtliga lärare planerar arbetet med barns språkutveckling utifrån en inledande kartläggning av barnet. I vår studie tenderar grundskollärare att, i större utsträckning än sina kollegor i förskolan, använda färdigställda arbetsmetoder i sitt vardagliga arbete. Fler lärare i skolan än i förskolan bedriver enskild undervisning.

Arbetet bygger på att de informationssystem som används idag men som blir allt äldre och därigenom inte klarar de krav som ställs på dem. Detta medför att informationssystemen måste migreras till modernare plattformar, då företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels måste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sätt som detta kan genomföras på och vilka problem som kan komma att uppstå när detta sker. För att kunna undersöka detta så genomfördes ett antal migrationer. Språken som migrationen kommer att ske mellan är Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjälp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skräddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till är att det sker problem vid användande av ett verktyg och även att det inte ger tillräckligt med respons på vad som gått snett under migrationerna..

Idag ställs det höga krav på kompetens och att vi ständigt ska lära i arbetet. Kraven innebär ett stort behov av kompetensutveckling och ett livslångt lärande. Finns ingen drivkraft att utvecklas är det svårt att finna en plats på arbetsmarknaden.Syftet med denna studie är att beskriva hur chefer upplever sina möjligheter till utveckling och lärande i arbetet. Underlag för studien är nio intervjuer med chefer i olika branscher i både den offentliga och privata sektorn.Studien visar att respondenterna är utvecklingsbenägna. De nöjer sig inte med den kompetens de redan besitter, utan strävar ständigt efter att lära nytt.

Arbetet har sin utgångspunkt i en beskrivning och analys av den befintliga situationen. Med hjälp av den historiska bakgrunden har analysen fördjupats. Arbetsområdets avgränsning har gjorts med hänsyn till infarternas sträckning och utformning. Förslagsarbetet har varit inriktat på att ge de tre infarterna en egen identitet samtidigt som det ska finnas ett gemensamt tema som är specifikt för Ronneby. Utformningen av förslagen ska förstärka vissa attraktiva faktorer medan annat som inte är lika attraktivt tonas ner.

Studiens syfte är att lyfta fram pedagogers uppfattningar och upplevelser av arbetet i förskola med funktionshindrade barn och arbetet i skolan med individuellt integrerade elever.Vi valde en kvalitativ metod där det handlar om människors uppfattning och deras förståelse av sin sociala verklighet. En fenomenografisk ansats för att vi är intresserade av människors tankar och vi har använt oss av en semistrukturerad intervju.Resultatet av vår empiriska undersökning redovisas genom beskrivningskategorier dvs. begrepp som respondenterna själva har benämnt i intervjuerna.Vår diskussion delade vi in i metoddiskussion och resultat- och analysdiskussion. I resultat- och analysdiskussion reflekterar vi över begreppen ansvar, kompetenser, förhållningssätt, utveckling, rektors ansvar, inkludering eller integrering och möjligheter.I vår undersökning ser vi att viljan och engagemanget finns hos pedagogerna för en inkluderad verksamhet. Men vi ser också att de rätta förutsättningarna för att lyckas saknas i deras arbetsvardag.

Bakgrunden till det här arbetet var att vi sällan stött på kvinnliga chefer under våra fältstudieveckor. Vi frågade oss utifrån detta hur det är att vara kvinnlig chef inom polisen. Det finns heller inget skrivet om ämnet och därför var vårt syfte att belysa hur de intervjupersoner som arbetet bygger på upplever sig själva som chefer. Om upplevelsen förändrades med tiden och varför. Hur de bemöttes av och hur de bemötte sina kollegor i sin chefsroll.

Arbetet beskriver hur tre lärare och en skolledare för ut och förankrar den värdegrund som be-skrivs i nuvarande läroplan (Lpo 94). Metoden som använts är personliga intervjuer och ett se-lektivt urval av intervjuade har gjorts. En litteraturgenomgång stöder de metoder och synsätt som lärarna framhåller. Resultatet visar att alla intervjuade har ett aktivt förhållningssätt till de värden som läroplanen lyfter fram. Det genomsyrar hela deras undervisning och arbetet pågår mer eller mindre ständigt..

Datorprogrammet Lexia var något vi för första gången  kom i kontakt med tidigt i vår lärarutbildning och även om vi inte hade tillfället att då sätta oss in i det tillräckligt så har tankarna kring Lexia bestått. Syftet med uppsatsen var att ta reda på vilken språkutvecklande potential datorprogrammet Lexia har, samt hur arbetet med programmet kan se ut ut klasslärarens perspektiv och hur dennes samarbete med specialpedagogen är organiserat.Vi har intervjuat lärare och specialpedagoger på olika skolor och fått svar som efter bearbetning sammanställdes och diskuterades tillsammans med den bakgrundsinformation vi presenterat i arbetet, en diskussion som kretsar kring de inledande frågeställningarna.Vi kom bland annat fram till att det finns ett gott samarbete mellan specialpedagoger och klasslärare men också att klasslärarna anser att de påverkande faktorerna är mer hindrande än hjälpande i arbetet med Lexia. Även om det finns positiva faktorer så har de negativa faktorerna, såsom tids- och datorbrist, stört användandet av Lexia..

Denna studie syftade till att granska inkluderingen av autistiska barn i sju olika förskolor. Vi har fått en större förståelse för och insyn i hur det fungerar ute i verksamheterna och arbetet med autistiska barn. Syftet med uppsatsen var att ta reda på hur autistiska barn möjliggörs en inkludering i den övriga barngruppen i förskolorna, pedagogers kunskaper om autism och vilka arbetsmetoder som används. Vi letade efter skillnader och likheter mellan pedagoger som har arbetat/arbetar eller aldrig har arbetat med autistiska barn. Sju pedagoger intervjuades på olika förskolor i södra Norrland. Den forskningsansats vi har utgått ifrån är fenomenografin.

Bakgrund: Barns och ungas psykiska hälsa har försämrats sedan 1990-talet. Förekomsten av mobbning ligger på samma nivå sedan samma tid. Mobbning och kränkningar har negativa effekter på barns psykiska hälsa. Skolsköterskor har en central roll vad gäller att främja skolbarns hälsa.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur skolsköterskor ser på sin roll i arbetet mot mobbning och kränkningar i skolan. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats. Elva  e-postintervjuer har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman.

Mer än 200 miljoner barn i skolåldern är överviktiga. I skolan har skolsköterskan en viktiguppgift att identifiera barn med övervikt i ett tidigt skede. Syftet med litteraturstudien var attbeskriva skolsköterskans möjligheter och begränsningar i det hälsofrämjande arbetet gällandeövervikt och fetma hos skolbarn i åldern 6-12. Metoden var systematisk litteraturstudie meddeduktiv ansats. Studien innefattade 13 artiklar som analyserades med kvalitativinnehållsanalys.

Syftet med examensarbetet var att beskriva och analysera vilka likheter och skillnader som finns i arbetet med demokrati och politik i samhällskunskap på grundskolans senare del och gymnasiets samhällskunskap A vad gäller uppnåendemål, undervisning och bedömning. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod där två lärare på grundskolan och två lärare på gymnasiet blev intervjuade. Resultatet visar att det finns flera likheter i planering, undervisningsmetoder, använt material och bedömning mellan grundskolan och gymnasiet i arbetet med demokrati och politik. Lärarna på grundskolan och gymnasiet har en liknande syn på vad eleven bör kunna för att uppnå målen. Studien visar dock att uppnåendemålen uttrycker att det ska råda en progression och en viss repetition av ämnesområdet på gymnasiet.