Uppsatsen tar upp möjligheter och perspektiv på hinder som ungdomar med invandrarbakgrund erfar vid arbetssökning. Forskning visar att ungdomar med invandrarbakgrund diskrimineras i jämförelse med inrikesfödda ungdomar. Vi har djupintervjuat åtta ungdomar, som har erfarenhet av att vara arbetssökande, i en stad i Mellansverige för att få ökad kunskap och förståelse inom detta problemområde. Teoretisk utgångspunkt var Bourdieus begrepp om ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital, därefter positionering i det sociala rummet och habitus. Kvalitativ metod användes med hermeneutik som angreppssätt.

Människor ägnar dagligen mycket tid åt sitt arbete och det är därför av stort intresse att undersöka vad som motiverar de att prestera i sitt arbete. Dagens arbetsmarknad präglas av stor rörlighet och globalisering vilket leder till att företagen är allt mer konkurrensutsatta och använder sig av callcenterverksamheter för att sälja in deras varumärke, produkter och tjänster. Syftet i denna studie var att undersöka vad som bidrar såväl positivt som negativt till unga anställdas motivation i arbetet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra mötesbokare på ett callcenterföretag som var mellan 18 och 26 år. Motivationsfaktorerna för mötesbokarna var graden av samhörighet, att känna uppskattning av organisationen genom ansvar och feedback samt att alla beskrevs vara tävlingsmänniskor och ansåg att lönen hade en stor betydelse.

Nyckelord: hälsofrämjande, hälsoutvecklare, folkhälsovetenskap, utbildning, arbetsmarknad, upplevelserTitel: ?Så mycket mer än bara morötter och joggingdress?? En kvalitativ studie som belyser hur utexaminerade hälsoutvecklare vid Örebro Universitet upplevde sin utbildning och mötet med arbetsmarknaden.Bakgrund: Det folkhälsovetenskapliga arbetsfältet är en relativt ny vetenskaplig disciplin. Antalet studier som belyser folkhälsovetarnas villkor på arbetsmarknaden är få och merparten av dessa är av kvantitativ art.Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur hälsoutvecklare vid Örebro Universitet som utexaminerats mellan åren 2004-2007 upplevde sin 3-åriga utbildning på Hälsoutvecklarprogrammet samt deras upplevelser av mötet med arbetsmarknadens villkor.Frågeställningar: Vilka upplevelser har hälsoutvecklare av mötet med arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hälsoutvecklare av bemötandet av det hälsofrämjande perspektivet på arbetsmarknaden? Vilka upplevelser har hälsoutvecklare av sin utbildning?Metod: För att hitta nyanser och ett ökat djup i forskningsfrågan genomfördes kvalitativa intervjuer med respondenter från Hälsoutvecklarprogrammet som examinerats mellan 2004-2007. Intervjuerna transkriberades och därefter genomfördes en innehållsanalys där teman, kategorier och subkategorier utformades.Resultat: Respondenterna upplever att en bred utbildning försvårar möjligheten att professionalisera sig på arbetsmarknaden där det finns en del legitimitetssvårigheter.

SAMMANFATTNING Syftet med vårt examensarbete har varit att diskutera relationen mellan nivån på kunskaper om genus och studie- och yrkesvägledares delaktighet i reproduktionen av en könsuppdelad utbildnings- och arbetsmarknad. Den tidigare forskning som vi utgår ifrån är SOU 2004:43, forskning om jämställd vägledning och examensarbeten på C- och D-nivå. Vårt arbete bygger på tre genusteoretiska perspektiv. Vi har använt oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkätundersökning, kvalitativa intervjuer samt informantintervjuer. Vi fann skillnader i synsätt mellan vägledarna i resultatet av vår enkät.

1990-talet med sina ?krisår? satte djupa spår i Sveriges samhällsutveckling och våra ungdomar som är en ytterst konjunkturkänslig grupp har blivit särskilt drabbade, inte minst när det gäller möjligheten att kunna försörja sig själva. Till detta kommer utvecklingen av nya ungdomskulturer som ställer våra traditionella synsätt på levnadssätt och karriär mot väggen. Syftet med min undersökning var att få veta om elever på tre yrkesförberedande gymnasieprogram utifrån sina program och genom sina föresatser och strategier kan möta villkoren på arbetsmarknaden. Jag har, för att ge undersökningen en problembakgrund, tagit hjälp av tidigare undersökningar, rent informationsmaterial och aktuell statistik. Detta för att få reda på vilka attityder och värderingar ungdomar har i förhållande till arbetslivet, vilka villkor och prognoser som väntar eleverna inom de olika yrkesgenrerna och till sist vad som kan påverka att de eventuellt blir arbetslösa. För att gå på djupet kring vilka grundläggande villkor som kan ligga bakom elevernas handlingssätt och strategier inför arbetslivet, så har jag i mina teoretiska perspektiv använt både sociologiska och socialpsykologiska teser. Jag har utifrån ovanstående bakgrund, och utifrån en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning, tagit reda på hur sammanlagt 45 elever på Barn- och fritidsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet och Omvårdnadsprogrammet navigerar inför sina kommande arbetsliv, vilka erfarenheter och förutsättningar de har och om de därigenom kan anses vara beredda att möta villkoren på dagens arbetsmarknad, då främst utifrån sina utbildningsområden. Efter att resultatet var sammanställt och analyserat så kan jag, mycket på grund av den gynnsamma utveckling som Sverige för tillfället (ht-2006) befinner sig i, generellt och med stor sannolikhet slå fast att eleverna, med vissa skillnader utifrån sina program, i det stora hela är beredda att möta villkoren på dagens arbetsmarknad..

Tidigare forskning har påvisat en föränderlig arbetsmarknad som kännetecknas av allt mer flexibla organisations-och anställningsformer och individbaserade arbetsvillkor. Tidsbegränsat anställda återfinns inom de mest otrygga anställningarna, med sämre arbetsförhållanden och villkor i jämförelse med tillsvidareanställda. Arbetsegenskaperna skiljer sig åt på så sätt att den ekonomiska kompensationen är lägre inom visstidsanställningar, inflytandet i arbetssituationen är mer begränsad och anställningstryggheten sämre. Dessutom är arbetsmarknaden väldigt könssegregerad vilket medför att flexibiliteten i kombination med ett ökat antal tidsbegränsade anställningar har fått olika konsekvenser på män respektive kvinnor. Kön fyller sålunda en viktig funktion i detta sammanhang då kvinnor är överrepresenterade inom de mest otrygga anställningsformerna visstidsanställningar.

Syftet med vårt examensarbete har varit att diskutera relationen mellan nivån på kunskaper om genus och studie- och yrkesvägledares delaktighet i reproduktionen av en könsuppdelad utbildnings- och arbetsmarknad. Den tidigare forskning som vi utgår ifrån är SOU 2004:43, forskning om jämställd vägledning och examensarbeten på C- och D-nivå. Vårt arbete bygger på tre genusteoretiska perspektiv. Vi har använt oss av både kvantitativa och kvalitativa metoder i form av enkätundersökning, kvalitativa intervjuer samt informantintervjuer. Vi fann skillnader i synsätt mellan vägledarna i resultatet av vår enkät.

Huvudsyftet med vår uppsats var att belysa och förklara vilka faktorer som påverkar när en polisstudent från Norrbotten väljer att läsa sin polisutbildning vid campus eller på distans. Vi ville även undersöka om de distansstuderande var mer orienterade mot en arbetsmarknad på uppväxtorten än de campusstuderande, och om svaret var ja: vad kunde det bero på? Vår förhoppning var även att genom denna studie kunna belysa en del av de faktorer som har lett till varför landsbygderna i Norrbotten har problem med att rekrytera poliser. För att få svar på våra frågor valde vi att göra en kvantitativ studie. Vi delade ut enkäter till samtliga polisstudenter som var uppväxta i Norrbotten, och antagna till polisutbildningen vid campus i Umeå, eller vid distansutbildningen i Norrbotten, år 2005-2006.

Syftet med denna undersökning var att se hur personer med utländskbakgrund har lyckats få arbete inom sin utbildning; om de har stött på någramotgångar och hur de i så fall lyckats bemästra dem och hur de anser attderas väg till anställning har sett ut. Vi har genom kvalitativ metod utfört 10intervjuer med 5 kvinnor och 5 män. Vi har huvudsakligen koncentrerat osspå deras uppväxt, utbildning, anställning och deras uppfattning omfrämlingsfientliga attityder. Resultatet visade att det inte var en så rak vägtill anställning som vi först antog. Det främsta hindret visade sig varasaknaden av ett kontaktnät och arbetsgivarnas attityder till anställning avpersoner med utländsk bakgrund.

I Sverige ser vi idag en arbetsmarknad som är långt ifrån jämställd, detta kan man se exempel på inom svenska företags- och organisationsledningar samt styrelser där kvinnor är starkt underrepresenterade. Den rådande strukturen bidrar till att kvinnor i stor utsträckning exkluderas från de högsta befattningarna och har svårt att överkomma de hinder som möter dem under karriären. Dessa hinder brukar benämnas glastak då de syftar till det osynliga tak som försvårar kvinnors tillträde till de högsta positionerna. Vi vill i denna uppsats belysa vikten av ett aktivt engagemang och arbete med jämställdhet för att hjälpa kvinnor att avancera inom den egna organisationen. Genom fallstudier av två organisationer som använt sig av jämställdhetsprojekt i sitt arbete för en jämställd arbetsplats vill vi analysera hur de främjar att kvinnor på lika villkor som män skall kunna nå toppositionerna.

Arbetslivet och frånvaron av arbete är en stor del av en individs identitetsskapande. Samtidigt pågår stora förändringar på arbetsmarknaden och individen måste vara anpassningsbar, till att vara i en ny situation och omdefiniera sin egen identitet. Den första delen i antologin handlar om hur den flexibla arbetsmarknaden har för inverkan på en individs identitet och livsvillkor. Studien visar att informanterna lever i olika stor grad i denna verklighet ch har en inverkan på dess identitetsskapande. Nästa bidrag belyser hur det sociala samspelet ser ut mellan olika etniska grupper på arbetsmarknaden.

Denna uppsats belyser att det inte är alldeles enkelt alla gånger att komma in på arbetsmarknaden trots hög utbildning. Jag har studerat åtta personer som haft det tufft i sin etableringsprocess, att gå från utbildning till arbetsmarknaden inom det område de utbildat sig. Samtliga intervjuade har en akademisk examen med minst 120 poäng. Metoden som används är kvalitativ forskningsintervju och vid tolkandet av intervjuerna använder jag mig av hermeneutisk ansats. Det jag kommit fram till i min undersökning är att familjesituationen har haft betydelse, kontaktnätverk, ålder och arbetslivserfarenhet.

Denna studie undersöker vilken betydelse utbildningsnivå har för ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Genom en systematisk litteraturstudie har vetenskapliga artiklar inom området kritiskt granskats och sammanställts. Resultatet visar att ungdomar med lågutbildningsnivå har betydligt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än ungdomar med högutbildningsnivå. De arbeten som arbetsmarknaden efterfrågar kräver allt högre kunskapskrav och utbildning. Personer med hög utbildningsnivå som inte hittar arbete kan överta arbetstillfällen som kräver låg utbildningsnivå.

Den här uppsatsen berör hur utomeuropeiska invandrare upplever att deras etableringsaktiviteter skapar hinder och möjligheter för inträde på arbetsmarknaden, samt hur detta har berört deras identitetsskapande i det svenska samhället. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer och inspirerats av metoden grundad teori för att få fram och analysera empirin. Intervjuerna har utförts personligen, och mina frågeställningar i uppsatsen har varit: Vad innebär etableringsaktiviteterna för informanterna, Hur upplever de att etableringsaktiviteterna har främjat respektive motverkat deras möjlighet att få arbete och Hur upplever informanterna att detta har berört deras identitetsskapande?.

Under våren 2011 genomfördes De ungas Örnsköldsvik. Denna studie presenterade Örnsköldsvik ur ett ungdomligt perspektiv under kategorier såsom fritid, utbildning, arbete och framtid. Resultaten visade att många ungdomar i kommunen upplevde det som svårt att få ett arbete om de saknade sociala kontakter i näringslivet. Denna problematik står som grund för den uppsats du nu håller i dina händer. Uppsatsen är av utredande karaktär och riktar sig mot att förklara den problematik som beskrivits ovan.