Sök:

Sökresultat:

24941 Uppsatser om Arbete med personálfrćgor - Sida 38 av 1663

Tiden Àr kort! sa LÄng-Lasse i Delsbo : bilden av Delsboprofilen och förkunnaren Lars Landgren förr och nu

Uppsatsen beskriver Lasse Landgren som person, nykterhetskÀmpe, prÀst och lÀrare under perioden 1920-1940 i jÀmförelse med bilden av honom idag, 1980-2006, utifrÄn de kÀllor jag valt att anvÀnda mig av. UtifrÄn dessa kÀllor som jag studerat kan jag se att bilden av honom förÀndrats frÄn fullkomlig hjÀlte till en mer mÀnsklig person om Àn mycket uppskattad och omtyckt. Den största skillnaden enligt mig Àr det ordval författarna gjort i sina beskrivningar av honom. Anledningarna till denna förÀndring anser jag ligger dels i de olika författarnas bakgrund och dels samhÀllets förÀndring. SamhÀllets vÀrderingar har förÀndrats/förskjutits och idag har vi ett mer kritiskt förhÄllandesÀtt till historien.

OmvÄrdnad vid förstoppning hos dementa personer : undersköterskors och vÄrdbitrÀdens reflektioner

Constipation is a common problem for people with dementia and it may result in discomfort, suffering and lower quality of life. Nurses in municipal nursing homes have difficult to observe and prevent these problems because they do not participate in the daily caring work. The aim of this study was to illustrate the nurse assistants? reflections about the care they gave people with dementia and constipation. Main questions vas how they became aware of such problems and what they did when someone had problem with constipation.

OmvÄrdnad vid förstoppning hos dementa personer : undersköterskors och vÄrdbitrÀdens reflektioner

Constipation is a common problem for people with dementia and it may result in discomfort, suffering and lower quality of life. Nurses in municipal nursing homes have difficult to observe and prevent these problems because they do not participate in the daily caring work. The aim of this study was to illustrate the nurse assistants? reflections about the care they gave people with dementia and constipation. Main questions vas how they became aware of such problems and what they did when someone had problem with constipation.

KÀnsloigenkÀnning i form av ansiktsuttryck med Kinect

Facial expressions are a part of our body language that helps us to clarify the verbal communication between humans. We use our facial expressions every day, both consciously and unconsciously, to express emotions and attitudes depending on the situation. The hypothesis of the study is: Given a facial expression, how well can Microsoft Kinect, as an input method, determine a person?s feelings with the two algorithms Naive Bayes and Sequential Minimal Optimization? The feelings are limited to happy, sad, surprised and disgusted. With the help of Kinect, a person?s facial data, both coordinates of the face and parameterized data, were saved and used for machine learning.

Konsekvenser av en handskada - En litteraturstudie om vilka faktorer i livet som pÄverkas av en handskada

Handen har en vÀldigt stor betydelse i mÀnniskans liv. Med handen utför vi mÄnga olika slags viktiga sysslor. Vi Àter, duschar och klÀr pÄ oss med hjÀlp av handen. Vi skriver, sportar och utför arbete med handen. Vi hÀlsar pÄ andra och kramar de som stÄr oss nÀra med hjÀlp av handen.

Upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person som överlevt hjÀrtinfarkt: en litteraturstudie

En persons insjuknande i hjÀrtinfarkt krÀver ett akut omhÀndertagande och det finns dÄ risk att de nÀrstÄende till den drabbade personen hamnar i bakgrunden. NÀrstÄende Àr ett stöd och en resurs för bÄde patient och vÄrdpersonal, men perso-nal upplever det ibland som svÄrt att bemöta dem bra. För att sjuksköterskor ska kunna uppmÀrksamma nÀrstÄendes behov mÄste de fÄ ökad kunskap om de nÀr-stÄendes situation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en person som överlevt hjÀrtinfarkt. Femton vetenskap-liga artiklar analyserades med kvalitativ manifest innehÄllsanalys, vilken resulte-rade i fyra kategorier: Att övervÀldigas av kÀnslor: Att gÄ in i en vÄrdarroll: Att behöva stöd och information samt Att se livet förÀndras.

Mellan Stigma och Stolthet - Om före detta missbrukares arbete i sociala arbetskooperativ

Syftet med vÄr uppsats Àr att fördjupa kunskapen kring vad ett arbete i ett arbetskooperativ innebÀr för en person som lÀmnat ett missbruk bakom sig, nÀr det gÀller att bygga upp en ny identitet, finna ett meningsfullt sammanhang och bli delaktig i samhÀllet. VÄra frÄgestÀllningar Àr: ? Vad innebÀr delaktigheten i det sociala arbetskooperativet för de före detta missbrukarnas syn pÄ sig sjÀlva?? Vilken roll spelar det sociala arbetskooperativet i de för detta missbrukarnas liv utifrÄn gemenskapen pÄ arbetsplatsen?? Hur kan arbetet pÄ det sociala arbetskooperativet öka den före detta missbrukarens delaktighet i samhÀllet? Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer utifrÄn frÄgeguide med tema. Analys har skett utifrÄn vÄra huvudteorier; exit-process, stigma och KASAM, samt utifrÄn de mönster som framtrÀdde ur materialet. VÄra huvudsakliga fynd Àr att arbetskooperativet har förÀndrat respondenternas syn pÄ sig sjÀlva sÄ tillvida att de beskriver sig som mer kompetenta, glada och stolta sedan de börjat pÄ kooperativet.

Upplevelser av att fÄ stöd som nÀrstÄende till en person med allvarlig kronisk sjukdom

NÀr en person fÄr en kronisk sjukdom pÄverkas de nÀrstÄende, som ocksÄ har behov av stöd för att hantera den nya situationen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur nÀrstÄende till personer med allvarlig kronisk sjukdom upplevde att fÄ stöd. Studien Àr baserad pÄ 16 vetenskapliga studier som Àr analyserade med kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Analysen resulterade slutligen i fem kategorier: att nÄgon finns till hands nÀr det behövs, att bli sedd och bekrÀftad, att vÀxa i rollen som vÄrdare, att kÀnna gemenskap med andra och att fÄ veta för att kunna förstÄ. Det fanns ett stort behov av stöd bÄde professionellt och stöd frÄn familj och vÀnner hos nÀrstÄende för att orka fortsÀtta vÄrda samt att kunna hantera sin situation.

Myten om Palme : En texttolkning av dokumentÀren Palme och dess skildring av det sociala minnet efter Olof Palme som norm eller anomali

?The myth of Palme- a textual analysis of the documentary Palme and its description of the social memory of Olof Palme as a norm or anomaly? by Emma Svanström aims to analyze how the directors of the documentary Palme choose to present Olof Palme to the future generations. Also the goal is to find out if their version presents Palme as a person who followed the norms or was divergent.To this purpose the thesis use textual analysis combined with a quantitative method in search of which persons the directors give the right to form the myth of Palme and which keywords they use to do describe him. To view the film as a social memory in the transformation to a myth the thesis use Jan Assmans theory of social memory and to find out if the documentary describes Palme as following the norms or divergent it uses Mary Douglas theory of anomaly.The results show that it is mainly the narrator and Olof Palme that gets to form the myth of him but also his family, friends, fellow employees and other persons that met him or was affected by his actions. Palme is discribed as special, intelligent, interested in social politics and able to act as he saw fit even if it was against the norms.

FrÄn tvÄsamhet till ensamhet - anhörigas upplevelser av att vÄrda en person med Alzheimers sjukdom : / From companionship to loneliness - the experience of caring for a family member with Alzheimer?s disease

Bakgrund: I Sverige Àr det mer Àn 160 000 personer som insjuknat i demens och hÀlften av dem har Alzheimers sjukdom, som Àr den vanligaste demenssjukdomen. NÀr diagnosen Alzheimers sjukdom stÀllts förÀndras patientens och anhörigas livssituation. Anhöriga tar pÄ sig ett ökat omvÄrdnadsansvar och kÀnner en större Àngslan och oro för framtiden. Syfte: Att belysa anhörigas upplevelser av att vÄrda en person med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien utfördes som en allmÀn litteraturstudie och sju vetenskapliga artiklar som motsvarade syftet granskades kritiskt och analyserades.

Mastit hos tacka : celltalet som markör för detektion av juverinfektion

Uppsatsen Àr en fallstudie. Den bestÄr av samtal med tre representanter frÄn olika stora arkitektföretag med anstÀllda landskapsarkitekter. Det hÀr arbetet har prÀglats av funderingar om hur man gör för att strukturera kreativt arbete. FrÄgan som detta arbete sökte besvara var, hur gör yrkesverksamma landskapsarkitekter för att finna ordning och metodik i sitt kreativa arbete?.

Lokala förebyggargruppen i Ursviken

I det brottsförebyggande arbetet betonas alltmer vikten av att alla samverkar mot brott för ökad trygghet i samhÀllet. PÄ kommunal nivÄ genomförs detta arbete genom lokala brottsförebyggande rÄd. I SkellefteÄ kommun utgörs detta av Förebyggande rÄdet i SkellefteÄ, FRIS. Organiserat under detta finns de lokala förebyggandegrupperna som utför brottspreventivt arbete inom mindre geografiska omrÄden som till största del utgörs av högstadieskolornas rektorsomrÄden. I detta arbete studeras den lokala förebyggargruppen i Ursviken utifrÄn ett brottspreventivt perspektiv.

Nya förutsÀttningar för Svenska idrottsrörelsen

Syftet med undersökningen Àr att genomföra en deskriptiv studie av tvÄ nÀtverk inom densvenska fredsrörelsen och deras arbete samt undersöka hur de förhÄller sig till social rÀttvisa ochsocialt arbete. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativ, och datainsamling har skett via kvalitativaintervjuer med fyra respondenter. Det framkommer i dessa intervjuer att respondenterna Àrorganiserade i nÀtverk och en del av den Svenska fredsrörelsen. De anvÀnder sig ibland av civilolydnad i symboliskt syfte för att stimulera till dialog kring frÄgor som vapenexport ochavrustning. Respondenterna stÄr i sitt arbete för jÀmlikhet, solidaritet och deltagande.

New York-modellen : NÄgot för Sverige?

Syftet med detta arbete Àr att studera New York-modellen och om detta Àr ett bra arbetssÀtt för svensk polis. Inledningsvis presenterar jag New York-modellen och dess byggstenar. HÀr beskrivs Broken Windowsteorin som New York-modellen bygger pÄ. Denna teori bygger pÄ att polisen skall vara ute och arbeta brottsförebyggande och hÄlla en nolltolerans mot brottslighet. Vidare studeras projektet i Eskilstuna som utgick frÄn att införa nolltolerans i de centrala delarna av staden nÀr det gÀllde brott mot person.

Högstadieskolors drogförebyggande arbete

Under 1990-talet har det skett en markant ökning dĂ„ det gĂ€ller högstadieungdomar som provat narkotika. Sedan 2001 har antalet legat pĂ„ en konstant nivĂ„ enligt CAN (Central förbundet för alkohol- och narkotika upplysning). Ökningen har skett under en tid dĂ„ informationen och kunskapen om narkotika och dess konsekvenser varit relativt kĂ€nda. NĂ€r ungdomar börjar pĂ„ högstadiet ökar risken att de kommer i kontakt med alkohol, tobak och narkotika. Eftersom ökningen sker under högstadieperioden borde de förebyggande insatserna mot droger vara som starkast dĂ„.

<- FöregÄende sida 38 NÀsta sida ->