Uppsatsens syfte är att undersöka den mediala debatten i början av 1900-talet gällande sekula-riseringen, i detta fall folkskolans skiljande från kyrkan, utifrån två folkskollärartidningar. Källmaterialet utgörs av Sveriges allmänna folkskollärareförenings tidning Svensk läraretid-ning, samt Svenska folkskolans vänners tidning Folkskolans vän. Det tidningsmaterial som studerats är årgång 1903 och 1909. För att besvara syftet har sekulariseringsbegreppet delats in i två avdelningar, dels med fokus på debatten om folkskolans administrativa skiljande från kyrkan, samt dels synen på kristendomsundervisningens innehåll och utformning. Resultatet visar att båda folkskollärartidningarna hävdade att lärarkåren borde få mer administrativt in-flytande över folkskolan, även om Svensk läraretidning är något mer aggressiv i sin kritik mot svenska kyrkans administrativa folkskoleauktoritet.

Taltidningen är en inläst tidning som personer med svårigheter att läsa en vanlig tidning kan få. Tidningen sänds förvrängd via radio så att endast prenumeranter skall ha tillgång till den. Förvrängningen kräver att prenumeranter har en särskild typ av mottagare hemma. Mottagaren som används idag spelar in tidningen på ett kassettband som sedan kan lyssnas av på vilken bandspelare som helst. Mottagarna är dock dyra att underhålla och det är svårt att få tag på nya.

I denna studie utreds hur Kyrkliga Folkpartiet och Kyrkliga Förbundet för Evangelisk Lutheransk Tro, via sina organ Göteborgs Stifts-Tidning och Kyrka och Folk såg på nationalsocialismen och judarna under perioden 1933-45. Fem stycken specifika händelser under perioden har valts ut och utgör de tidsperioder varifrån underlaget till studien hämtats. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning och därefter förflyttas fokus till vad de två grupperna förmedlade för ståndpunkter. Studien visar på en komplicerad bild där Göteborgs Stifts-Tidning var klart positiva till nationalsocialismen på det politiska planet, medan man var kritiskt till dess inblandning i den tyska kyrkostriden. Däremot hade man inte samma inställning då det gällde den norska kyrkostriden.

Syfte:Syftet med studien är att undersöka hur Sundsvalls Tidning framställt Länssjukhuset Sundsvall Härnösand vid rapporteringen om nedskärningarna, samt hur denna framställning påverkat organisationens kommunikatörers arbete. Teori:Teorier som används i studien handlar om hur händelser blir nyheter, nyhetsvärdering, media reputation samt mediernas gestaltningsmakt, med tyngdpunkt på framing. Vi tar även upp teorier om internkommunikation under förändringar och nedskärningar samt kommunikatörens roll. Metod:Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativa samtalsintervjuer. Material:Nyhetsartiklar som berör nedskärningarna vid Länssjukhuset Sundsvall Härnösand i Sundsvalls Tidning under tidsperioden 1-28 februari 2010 samt intervjuunderlag med kommunikatörer vid Länssjukhuset Sundsvall Härnösand.

Flera av Sveriges största kvälls- och dagstidningar är sedan ett par år tillgängliga på Internet. Ett alternativ till att distribuera dem via Internet är broadcasting. I det här examensarbete har tyngdpunkten legat på att utforma en personlig tidning anpassad för att distribueras via rundradionätet i stället för via Internet. Jag har analyserat tre olika lösningar nämligen 1. En webbaserad och plattformsoberoende variant i XML + Java, 2.

I den här uppsatsen gör Anton Andersson, Christoffer Urborn och Tommy Borg under sin andratermin på Journalistprogrammet en kvantitativ analys av könsfördelningen i Sundsvalls Tidning ochDagbladet. I undersökningen analyserades både text och bild i en veckas upplagor av bådatidningarna under våren 2014. Analysen omfattar endast tidningarnas egna material och inköptaartiklar. Material inskickat av läsare eller företagsannonser ingår inte i undersökningen.!Studien visar att tidningarnas namnomnämningar i text domineras av det manliga könet, endast varfjärde namn som fanns att läsa var ett kvinnligt. I bildsättningen var könsfördelningen mer jämn,men även där är männen överrepresenterade.

Uppsatsen undersöker några svenska populärvetenskapliga framställningar av Darwins idéer under halvseklet efter publiceringen av On the origin of species. De publikationer som studeras mest ingående är Ny illustrerad tidning och Verdandis småskrifter. Med hjälp av Ludwik Flecks vetenskapssociologiska tankar, jämte ett antal andra perspektiv på polulärvetenskapens form och funktion, resonerar jag om populariseringarnas folkbildande och stundtals politiska syften och sätt att presentera en omstridd teori som ovedersägligen sann. Uppsatsen innehåller också en översikt över populärvetenskapens historia i Europa och Sverige..

Titel: Mediebilden av Länsstyrelsen i Västra Götalands län ? Ett offentligt varumärke ioffentlighetenFörfattare: Isabell Janzon, Carolina Josefsson och Maria SteenUppdragsgivare: Länsstyrelsen i Västra Götalands länKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs universitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Gabriella SandstigSidantal: 46 sidor exklusive bilagorAntal ord: 18 188 ordSyfte: Att undersöka hur mediebilden av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har settut mellan mars och oktober 2011 i tryckt press i de dominerande tidningarna i länet.Ett delsyfte har också varit att undersöka i vilken utsträckning som deverksamhetsområden organisationen skrivit om i sina pressmeddelanden stämmeröverens med hur stort utrymme olika verksamhetsområden har getts i de tidningarsom undersöks.Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys av 848 artiklar i tidningarnaBohusläningen, Skaraborgs Allehanda, Göteborgs-Posten, Mariestads-Tidningen,TTELA, Alingsås Tidning, Borås Tidning, Strömstads Tidning, GT och HallandsNyheterHuvudresultat: Huvudresultatet visar att det i liten utsträckning skrivs omLänsstyrelsen som organisation, utan att det främst är Länsstyrelsensverksamhetsområden det skrivs om, att publiciteten oftast är neutral och att detfrämst är de sakkunniga inom verksamhetsområdena som citeras i artiklarna.Resultatet visar också att de vanligaste storlekarna på artiklarna Länsstyrelsenförekommer i är notiser, små artiklar och mellanartiklar, samt att Länsstyrelsen oftastnämns endast i inlaga. Det mest omskrivna verksamhetsområdet både i tidningarnaoch i pressmeddelandena är djur och natur..

I denna uppsats undersöker vi huruvida en av de mest lästa tidningarna i Sverige, Metro, påverkas av sitt avtal med SL och hur det tar sig uttryck i tidningens innehåll. Att dagspress påverkas av andrahandsaktörer är ett stort demokratiskt problem, eftersom media har en central roll för agendasättningen i samhället. Denna roll blir allt större när Sverige strävar efter att öka de deltagar- och samtalsdemokratiska inslagen i samhället.Empirin består av Metro och DN:s rapportering kring SL i mikrofilmsformat under tre perioder. Genom kvalitativ textanalys söker vi skillnader hur SL framställs i respektive tidning.Vi anser att det finns element som tyder på viss påverkan på Metros framställning av SL. Man finner bland annat positiva vinklingar av SL:s roll i olika processer..

Syftet med denna uppsats är att undersöka representationen av HBTQ-personer i kristna nyhetstidningar i Sverige. Frågeställningen innefattar hur dessa representeras, vilka som representerar dem och hur representationen förhåller sig till Rainer Forsts toleranskriterier. Materialet består av opinionsmaterial från Kyrkans Tidning, Dagen och Världen Idag, och i analysen behandlas artiklar från år 2009 och 2014. För att undersöka representationen har jag har gjort en kritisk diskursanalys utifrån Fairclough. Jag har även lyft in teorier om stereotypisering av Stuart Hall och Richard Dyer, representation av HBTQ-personer av Shiri Eisner och könsnormer av Judith Butler.

Syfte: Att undersöka om unga vuxna kan se tendenser av politisk orientering i både  ledaren och allmänna nyheter hos två stora svenska dagstidningar, Aftonbladet och Svenska Dagbladet. Metod: Denna studie har till största del tillämpat kvalitativ metod, med empirisk insamlingen genom fokusgrupper .Resultat:Majoriteten av studiens informanter kunde se politisk tendens när artiklarna kom från en röd tidning, i studiens fall Aftonbladet men inte från en blå tidning, i studiens fall Svenska Dagbladet, där majoriteten tyckte att texterna var ?neutrala?. Endast 10 av 20 informanter visste vilken bakomliggande politisk ideologi svenska dagstidningar har. Ett mycket lågt resultat eftersom undersökningen behandlade några av Sveriges största tidningar..

This paper seeks to clarify the attitudes and positions of five Swedish Christiannewspapers in relation to the Suffrage reform (1907-11) and the Courtyardcrisis (1914). Furthermore I try to investigate the reasons behind their attitudesand positions. The five newspapers examined are: Göteborgs Stifts-Tidning,Församlingsbladet, Vår Lösen, Svenska Morgonbladet and Wecko-Posten.The results of my research show both convergence and divergence. Commonfor the newspapers is their criticism of the political agitation on the basisof ethics and that they all, except for Göteborgs Stifts-Tidning, recognizedemocratic principles. Divergence is evident, for example, in the reactions tothe consequences of the Courtyard crisis.I have distinguished three main factors that may help to explain the attitudesand positions of the newspapers?: nationalism versus internationalism,confessionalism and polarized political positions, and have found that the conceptof a ?Christian press? can be defended as well as put into question.

Följande studie undersöker i vilken utsträckning parterna i trepartsförhållandet Upsala Nya Tidning, annonsör och läsare har överensstämmande åsikter om vad som är viktigt i relationen, samt hur väl de känner till varandras uppfattningar. Vi väljer att studera förhållandet ur ett trepartsperspektiv då de mer traditionella tvåpartsförhållandena inte är tillräckliga för att beskriva den komplexa verkligheten. Studien utgår från UNT:s printupplaga, men skildrar även skillnader mellan den och webbupplagan. Ett representativt urval av varje part tillfrågades via en enkätundersökning vad de själva tycker är viktigt och vad de uppfattar är viktigt för övriga parter. Resultatet visar på att parterna inte har överensstämmande åsikter om vad som är betydelsefullt i relationen.

Bäst är inte bra. Det kan tyckas enkelt. Att en tidning som riktar sig till en befolkning som består av hälften män och hälften kvinnor också ska ha en jämn könsfördelning i nyheterna..

Syftet med denna uppsats är att genom en diskursanalys undersöka hur objekten kristna rum, riter och ritualer konstrueras i Kyrkans Tidning. Avsikten har dels varit att få en bättre förståelse för objektens innebörd, dels att se vilken bild av dessa som förmedlas till läsarna. De dominerande diskurserna i mitt material har varit den politiska, juridiska, kulturella och ekumeniska diskursen. Den musikaliska diskursen och säkerhets-, traditions- och arrangemangsdiskursen har också varit vanliga. Den religiösa diskursen har också kunnat identifieras på många ställen, men bedöms ändå som svagare än förväntat med tanke på den rika tradition av riter och symboler som ryms inom kyrkan och dess historia.