Dynamiskt, flexibelt och snabbföränderligt, så framställs dagens samhälle och arbetsliv. Det är något som organisationer och företag måste kunna möta. Ett sätt att effektivt hantera snabba förändringar är enligt moderna teorier att organisera sig som team, där teamen strävar efter att vara självstyrande. En fråga som uppstår är: Hur ser ledarskapet ut som ska leda självstyrande team? Eller som Svedberg (2012) uttrycker det: Hur leder man de som ska leda sig själva? I det här avseendet är det intressant att studera vad fenomenet tillit innebär i ledarskapet för en teambaserad organisation.  Syftet med studien är att beskriva förutsättningar för tillit mellan ledning och medarbetare i en team- baserad organisation med agil arbetsmetodik.

Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till.

Studien handlar om förklaringar av förändring hos några av de forskare med historiematerialistiska inslag som hade en framträdande roll på 1970- och 1980-talen. Övergången från feodalism till kapitalism och industriarbetarens roll i arbetsprocessen var två fält som var på tapeten under denna period, som kan härledas ur den radikala 68-rörelsen. Med sociologen Piotr Sztompkas systemmodell som teoretisk ram undersöktes Christer Winbergs, Maths Isacsons, Anders Floréns, Lars Olssons och Lars Ekdahls avhandlingar samt ett verk av Alf Johansson. Syftet var att utforska de teoretiska utgångspunkterna och slutsatserna i alstren. Svar söktes på vilka drivkrafter författarna anger till förändringarna i sitt material; var i systemet på mikro-, meso- eller makronivå dessa förändringar inträffar; och vad förändringarna leder till.

I december 2001, bröt en allvarlig kris ut i Argentina som fick politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser. En av dessa konsekvenser var de olika former av social mobilisering som uppstod som ett uttryck för folkets desperation och som strategi för att rädda sin situation. En av de sociala mobiliseringarna var de återtagna företagen (ERT, Empresas Recuperadas por los Trabajadores). Tidigare anställda ockuperade och återtog sina fabriker när de gått i konkurs och de tidigare ägarna flytt landet. De bildade arbetskooperativ och fick efter en lång och hård kamp rätt att styra företagen i egen regi.Vi reste till Buenos Aires för att komma närmre detta ämne och söka kunskap om den kontext detta skett i och ta reda på vad återtagandet av dessa företag inneburit för arbetarnas del.