Syftet med undersökningen är att ta reda på om niondeklassare anser att det är relevant att Arbeta med sin självkännedom inför gymnasievalet samt om eleverna är medvetna om att den möjligheten finns hos en studie- och yrkesvägledare. Frågeställningarna som besvaras i denna undersökning är: Hur värdefullt anser eleverna att det är att Arbeta med självkänne-dom inför deras gymnasieval? Hur medvetna är eleverna om deras möjlighet till att Arbeta med sin självkännedom med hjälp av en studie- och yrkesvägledare? Vilka vägledningsme-toder anser eleverna är mer eller mindre relevanta för att öka sin självkännedom? Det finns studier som visar på att information tar större plats i ett vägledningssamtal än vad självkännedomsarbete gör. Som blivande studie- och yrkesvägledare har vi i utbildning ta-git del av olika karriärteorier och vägledningsmetoder som ska främja den sökandes själv-kännedom. I läroplanen, Lgr 11, nämns inte självkännedomsarbete som en del i vägled-ningen vilket det gjorde i läroplanen från 1980. En kvantitativ studie i form av enkäter har använts för att undersöka detta.

Detta är en kvalitativ studie där sex högstadielärare har intervjuats om deras kunskaper samt om hur lärarna Arbetar preventivt när det handlar om psykisk ohälsa med fokus på ätstörningar. Fokus ligger även på att ta reda på hur lärare kan Arbeta preventivt och därför har även en psykolog från Stockholms ätstörningscenter intervjuats. Psykologen rekommenderar olika preventiva arbetsätt som lärare kan använda i sin undervisning. Syftet med studien är att granska om dessa sex lärare Arbetar med områden som handlar om kost, självkänsla, osunda mediala ideal samt kroppsuppfattning som bland annat psykologen rekommenderar som lämpliga områden att Arbeta med i det preventiva arbetet i skolan.Fokus läggs på den välkända teorin kognitiv dissonans som är en mycket framgångsrik metod när det handlar om att Arbeta förebyggande mot ätstörningar. Stor vikt läggs också på att informera om vilka områden som anses lämpliga att Arbeta med när det handlar om att Arbeta preventivt.Slutsatser från denna studie är att samtliga lärare Arbetar till viss del preventivt i sin undervisning.

Syftet med undersökningen är att Arbeta fram en modell för hur företag bör Arbeta innan, under och efter en kris för att bevara sitt varumärke. Studien baseras på en kvalitativ undersökning där primärdata insamlats via intervjuer med sex experter inom området kriskommunikation. Ett abduktivt tillvägagångssätt har används då fokus växlat mellan empiri och teori, men där största fokus legat på empirin. Teorin har insamlats via litteraturstudie där vetenskapliga artiklar hämtats från olika databaser, såsom google scholar och ABI/inform. Slutsatsen genererar i ett verktyg i form av en modell som ger riktlinjer på hur företag kan Arbeta innan en kris för att förebygga och förbereda. Den visar även på hur företag Arbetar under en kris för att minimera skadan av den samt hur de på bästa sätt kan återhämta sig från den.

Syftet med studien är att ta reda på vilka möjligheter förskollärare anser att natur och friluftsliv kan ge i arbetet med matematik. Det har gjorts genom att besvara frågeställningar om hur förskollärare upplever att natur och friluftsliv kan vara till hjälp i arbetet med förskolans matematik och vilka delar av matematiken de väljer att Arbeta med utomhus. Metoden som vi har valt är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat fyra verksamma förskollärare.I resultatet framkom det att förskollärarna upplever att det finns många möjligheter med att Arbeta med matematik i naturen och friluftslivet. Statistik är den del av matematiken som är svårast att Arbeta med, de övriga delarna av förskolans matematik upplevde förskollärarna som lätta och roliga att Arbeta med utomhus.

Denna uppsats handlar om förskolematematik. Vad är det och hur gör man? Vi har observerat förskolor och intervjuat pedagoger som valt att Arbeta medvetet med detta för att få veta varför de valt att Arbeta med förskolematematik. Vi tycker oss märka att intresset för matematik i förskolan ökat, och vi tror att vi någon gång kommer att Arbeta i en sådan verksamhet. Våra frågeställningar är: Varför väljer pedagoger att Arbeta medvetet med matematik? Hur gör man rent konkret och vad betyder förskolematematik för de pedagoger vi intervjuat.

Bakgrund: Det är ett stort steg att gå från sjuksköterskestudent till att börja Arbeta som sjuksköterska. Nyutexaminerade sjuksköterskor kan befinna sig i en situation som de genom utbildning är förberedda inför men inte alltid känner sig redo för. Sjuksköterskeyrket är både stimulerande och stressigt. Det är viktigt med en bra introduktion för att komma in i yrket.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att börja Arbeta som sjuksköterska.Metod: En induktiv, kvalitativ studie genomfördes. Sex sjuksköterskor intervjuades om deras upplevelser av att börja Arbeta.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur elever i år 4-6 såg på sitt informella inflytande. Meningen var främst att undersöka hur eleverna uppfattade sitt inflytande över arbetsformerna, innehållet i undervisningen samt vilka möjligheter och begränsningar de hade i sitt informella inflytande.Vår undersökning var av kvalitativ art, vi genomförde observationer och enskilda intervjuer. Vi har sammanlagt intervjuat 18 elever.Vår undersökning visade att elevernas informella inflytande var begränsat. Eleverna ansåg att de hade inflytande över hur de skulle Arbeta men inte över vad de skulle Arbeta med. Eleverna tyckte att de genom att räcka upp handen eller att välja stenciler hade inflytande.

Syftet med föreliggande studie var att vinna kunskap om och ge en bild av hur sex pedagoger inom förskolan upplever att det är att Arbeta integrerat med asylbarn i den allmänna förskolan och att ge en bild av vad pedagogerna berättar om hur detta arbete organiseras.  För att få svar på studiens frågor har en kvalitativ forskningsintervju använts. Två forskningsfrågor skapades från vilka intervjufrågorna huvudsakligen formades. Forskningsfrågorna var: Vilka förutsättningar för arbetet med asylbarn ger pedagogerna uttryck för och på vilket sätt organiseras den allmänna förskolan för asylbarn. Som analysredskap i studien har den sociokulturella och den interkulturella teorin använts. Studiens resultat visar att integreringen av asylbarn i den allmänna förskolan innebär att pedagogerna har att förhålla sig till att Arbeta med asylbarn och deras föräldrar utan att dela språk eller känna till mycket om deras bakgrund.

Huvudsyftet med vår undersökning var att ta reda på hur man som pedagog i förskolan kan Arbeta utifrån ett genusperspektiv, vilka uppfattningar pedagogerna har om genus och hur man som pedagog kan Arbeta mer konkret utifrån ett genusperspektiv. För att ta reda på detta användes en kvalitativ undersökning som bestod av intervjuer. Åtta pedagoger intervjuades som alla är verksamma i förskolan och som Arbetar på ett medvetet sätt ur ett genusperspektiv. Resultatet visar på att pedagoger har olika definitioner om vad genus är och betyder. Utifrån intervjuerna kom det fram olika förhållningssätt och olika arbetssätt som pedagogerna använder sig av i sitt genusarbete.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur skolpersonal väljer en förebyggande metod mot mobbning samt hur de implementerat programmet SET. Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen, med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med fem Arbetande personer inom skolan. Resultatet visar att det är viktigt att det finns ett gemensamt behov av förändring, för att kunna påbörja ett arbete i att välja en ny metod. Det är viktigt att all skolpersonal inkluderas i implementeringen, pedagoger såväl som servicepersonal.

Studien har genomförts på ett stålföretag som startade friskvårdsprojektet 55+ för anställda som är 55 år eller äldre. Syftet med denna studie är att få en bild över vad äldre anställda har för föreställningar om att Arbeta till 65 och diskutera hur friskvårdsprojektet 55+ kan påverka deras förutsättningar att vara kvar i arbete till pensionsålder. I studien användes kvalitativ intervju som metod och undersökningsgruppen bestod av tio anställda på företaget.Förutsättningar som de intervjuade tog upp för att Arbeta kvar rörde arbetet, hälsan, tajming med partner och ekonomin och många upplevde att de inte skulle kunna Arbeta till 65 som de gör idag. Det fanns en besvikelse över att företaget inte längre erbjöd avtalspension i samma utsträckning som tidigare, eftersom de intervjuade mentalt hade förberett sig inför en pensionärstillvaro. Att de intervjuade från början inte var inställda på att Arbeta till 65 kan ha påverkat deras upplevda förutsättningar i arbetet.

Syftet med vårt arbete var att beskriva och analysera hur lärare i grundskolans tidigare år kan Arbeta för att skapa en trygg elevgrupp samt lärares syn på trygghetens betydelse för enskilda elevers och gruppers lärande. Studien är av kvalitativ karaktär och resultatet baseras på litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer. Vi har utfört tre intervjuer med tre lärare. I vår studie fann vi att teorin och resultatet stämde väl överens. Resultatet av studien visade att tryggheten är A och O för att lärande ska kunna ske och att den har stor betydelse för att eleverna ska utvecklas på bästa möjliga sätt.

I det här arbetet argumenterar jag för en landskapsarkitektur med ett konstnärligt innehåll. Argumentationen bygger på frågorna; varför är det viktigt med konst, och varför bör landskapsarkitekter Arbeta med konstnärliga värden? I arbetet kommer jag även att presentera konstnärliga utgångspunkter som är relevanta för en landskapsarkitekt att Arbeta utifrån i skapandet av en mer meningsfull och konstnärlig landskapsarkitektur..

Denna studie är av kvalitativ karaktär med en fenomenologisk ansats. Fyra elever har intervjuats, där tre utav dem har intervjuats tillsammans i fokusgrupp och en individuell intervju, för att undersöka deras erfarenheter av mobbning och förebyggande arbete med mobbning. Elevernas erfarenheter sätts i fokus och deras berättelser ligger till grund för vad de kommer fram till är effektiva metoder för att Arbeta förebyggande med mobbning. Hur dessa elever själva hade valt att Arbeta förebyggande med mobbning är vad som är intressant för denna uppsats. Intervjuerna som genomförts har varit av semistrukturerad karaktär där det har använts öppna frågor för att lämna mycket utrymme för berättelser och resonering kring ämnet som kan ge en djupare förståelse av elevernas uppfattning.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur ett elevaktivt arbetssätt med stort elevinflytande, fungerar i praktiken. Eftersom vi ville se hur elever i de tidiga skolåren klarar av att Arbeta elevaktivt valde vi att Arbeta med elever i år 2 i grundskolan. Gruppen bestod av 14 elever. Arbetet med eleverna bestod i att de fick välja ett ämne att fördjupa sig i och de fick själva bestämma hur de ville Arbeta vidare med ämnet och hur de skulle redovisa det färdiga resultatet. Vi gjorde en kvalitativ studie med hjälp av enkäter, observationer och dagbok som informationshämtande metoder.