Bakgrund: I takt med att våra gamla blir allt äldre finns det många personer som lider av demenssjukdom och som kräver en speciell form av bemötande och omsorg. Många personer med demenssjukdom vårdas i hemmen av sina anhöriga och hemvården. Ett komplement till hemvården är dagverksamhet, och dessa tillsammans kan fördröja flytt till särskilt boende. Att Arbeta med personer med demenssjukdom är ett komplext och krävande arbete, och genom att belysa personalens kompetens stärks deras yrkesroll och deras arbete synliggörs. Syfte: Syftet är att belysa hur personalen på dagverksamhet för personer med demenssjukdom beskriver sitt arbete och vad som krävs av dem kunskaps- och kompetensmässigt relaterat till de allmänmänskliga kompetensdomänerna.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om ett eventföretag skulle kunna Arbeta utifrån marknadsföringsprojektet Stockholmsstrategin. Utifrån teorier om evenemang och strategier och med hjälp av teorier om image, värdskap, mötesindustrin samt konsulten, ämnar vi analysera och problematisera ovan nämnda eventföretag och Stockholmsstrategin. Metoderna som har använts för att få en bild av dessa två företag är kvalitativa strukturerade intervjuer med öppna frågor och platsbaserade, aktivitetsbaserade och öppna observationer av event som vart och ett av företagen har anordnat. Vid insamlandet av empiri rörande Stockholmsstrategin användes själva dokumentet Stockholmsstrategin samt en kvalitativ strukturerad intervju med projektledaren för projektet. Även vid denna intervju användes öppna frågor.

Denna kvalitativa studie handlar om ämnet högläsning och hur högläsning kan stimulera barn i olika åldrar. Studien belyser både förskolans och skolans sätt att Arbeta kring ämnet. Finns likheter och skillnader med hur man Arbetar med högläsning i de olika verksamheterna? Studien tar upp hur och på vilket sätt barnen stimuleras av högläsning. Metoden jag använt mig av har varit kvalitativa intervjuer, där sammanlagt fem informanter som Arbetar på två olika förskolor och två olika skolor har belyst och berättat om hur och varför de Arbetar med ämnet och vad de anser varit relevant att ta upp.

Syftet med vårt arbete var att få en inblick i hur verksamma lärare i förskoleklass Arbetar genusmedvetet med undervisningens innehåll i praktiken. För att få reda hur det ser ut i verksamheten genomförde vi en kvalitativ studie där vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade tio lärare med varierade åldrar på sex olika skolor.  Den genusmedvetenhet som lärarna lyfte fram kan knytas till följande kategorier: se individen, synliggöra och diskutera skillnader, bryta könsmönster, Arbeta könsneutralt, lärarnas tankemönster samt tillvaron utanför förskoleklassen. Vår slutsats blev att lärare behöver få mer kunskap och fortbildning i form av en teoretisk grund som kan hjälpa att sammanfoga teori och praktik när det gäller att kunna Arbeta mer genusmedvetet i verksamheten..

Studiens syfte har varit att undersöka hur fritidspedagoger säger sig Arbeta med avkoppling och lugna platser i fritidshemmets inomhusmiljöer samt vad som påverkar detta arbete. Metoden för studien var kvalitativ och sju fritidspedagoger i norra Sverige har intervjuats. Med hjälp av ett sociokulturellt perspektiv har resultaten analyserat gällande hur detta kan påverka barnens lärande. Några av de viktigaste resultaten är, trots buller, trånga lokaler och stora barngrupper, att det arbete som görs med avkoppling och lugna platser visar på möjligheter till bland annat situerat, distribuerat och medierat lärande. Lärande som både handlar om att skapa tillsammans med andra och att lära känna sina individuella behov i en social kontext.

I dagens samhälle har det blivit vanligare med att Arbeta på geografisk distans. Detta medför att chefer och medArbetare inte behöver befinna sig på samma ort. Syftet med detta examensarbete var att inom Trafikverket undersöka nationella sektionschefers och medArbetares upplevelser av att Arbeta på geografisk distans samt upplevelser av Trafikverkets begrepp Värdregionskap för att finna eventuella förbättringsåtgärder. Genom öppna intervjufrågor med tre sektionschefer och sex nationella medArbetare som Arbetar på distans söktes svar på frågorna: Hur upplevs kommunikation och information fungera mellan den nationella medArbetaren och dennes närmaste chef som befinner sig på geografisk distans? Hur upplevs Värdregionen? Hur upplevs integrering, inkludering och gemenskap? Vilka åtgärder kan leda till förbättringar inom Värdregionen? Resultaten visar att medArbetarens upplevelse av att ha en chef på distans gav en känsla av frihet i de fall kommunikationen dem emellan fungerade.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare lär barn att skriva samt om bokstavsinlärning är av stor vikt i år 1. För att ta reda på det samt vad lärare prioriterar att Arbeta med under barnets första skolår, har jag tagit del av tidigare forskning samt gjort en kvalitativ intervjuundersökning med verksamma lärare. Resultatet visar att barn lär sig skriva genom att skriva mycket och ofta om sådant som ligger dem nära. Det fria skrivandet är av stor vikt. Syftet med bokstavsinlärning är att barnet ska lära sig läsa och skriva.

Fotbollshuliganism har i många år varit ett mer eller mindre stort problem för arrangörer, ordningsmakt och samhället som sådant. Under löpsedlar likt ?Skandal på Söderstadion? har journalister uttryckt sitt missnöje med rättsväsendets möjligheter att Arbeta mot huliganismen. Detta väckte vårt intresse att läsa in oss på fenomenet samt förkovra oss i de lagstöd som finns att Arbeta med under fotbollskommenderingar. Vårt tillvägagångssätt har uteslutande inneburit litteraturstudier.

I detta examensarbete har vi undersökt vilka förutsättningar det finns för elever med dyslexi att Arbeta integrerat i klassrummet tillsammans med övriga klasskamrater och hur pedagoger Arbetar ute på skolorna med elever som har diagnosen dyslexi. För att få en djupare förståelse har vi tittat närmare på diagnosens betydelse, vilka hjälpmedel som finns att tillgå för att underlätta arbetet i klassrummet för dyslektiker samt om det finns någon förebyggande pedagogik mot specifika läs- och skrivsvårigheter. Vi har genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och specialpedagoger fått fram hur detta arbete kan se ut i dagens skola. Undersökningen genomfördes i två olika F-6 verksamheter belägna i Svedala kommun. Slutsatsen vi har dragit efter vår undersökning är att det idag finns stora möjligheter för elever att Arbeta integrerat i klassrummet under alla av arbetsdagens timmar. Men vi ställer oss ändå något tveksamma inför detta.

Vi har i samarbete med HemoCue AB utfört ett exemensarbete inom konstruktionsteknik.  HemoCue AB utvecklar, tillverkar och marknadsför patientnära medicinteknisk utrustning. De erbjuder testning av patienter på ?plats? med samma  noggrannhet och precision som om testet skulle ske på ett laboratorium med ett laboratorium instrument. Syftet med detta projekt var att ta fram en laddstation till ett mätinstrument.De krav som vi hade att följa var många, de mest utslagsgivande var dock att laddstationen skall vara placerad liggandes på bordet och att användning av instrumentet under laddnings tiden skall vara möjlig utan några som helst problem.De metoder som vi valt att Arbeta efter är dels Brainstorming och dels Fredy Olssons metoder för Princip- och primär konstruktion(1976). Vi har även tittat en del på Arne Åkessons tillverkningskonstruktion(1981). Att vi valt att Arbeta med dessa är för att få med all viktig dokumentation, från idé till färdigt konstruktions underlag.Detta examensarbete har resulterat i en prototyp av en laddstation som uppfyller samtliga krav och önskemål som vi haft att Arbeta efter.  Det underlag som vi tagit fram kommer HemoCue AB troligtvis att utveckla ännu lite längre innan laddstationen kommer att i bruk..

Syftet med arbetet var att undersöka fem pedagogers beredskap att ta emot och Arbeta med barn i behov av särskilt stöd med speciell inriktning mot autism i förskolan, liksom hur pedagogerna förhöll sig till kunskap och material för att stötta dessa barn på bästa sätt. För att få fram konkret fakta kring autism, barnsyn och arbetssätt har jag använt mig av litteratur som var relevant för dessa ämnen. Det som huvudsakligen kom fram i litteraturgenomgången var vad autism är, diagnostisering, vikten av kommunikation för barn i behov av särskilt stöd och att se dessa barn som individer, men även resurser och arbetssätt. Som metod valde jag att genomföra en kvalitativt inriktad undersökning och använde mig då av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att pedagogerna har olika uppfattningar om både extra utbilningar och användandet av hjälpmedel.

BakgrundTeknik i förskolan är en del av pedagogernas uppdrag utifrån läroplanen. Både internationell forskning och litteratur i ämnet visar att pedagogens kunskap återspeglas i verksamheten. Den visar samtidigt att pedagogernas kunskap och förståelse för teknik är begränsad vilketresulterar i en osäkerhet i att Arbeta med teknik i verksamheten. Forskning och litteratur visar också att pedagogernas syn på lärande är en avgörande faktor för hur barn får möta teknik och att pedagogerna har en viktig roll som medforskare i kunskapsskapandet.SyfteSyftet är att undersöka hur förskollärare resonerar kring att Arbeta med teknik i förskolan och att få en inblick i hur arbetet med teknik kan yttra sig i förskolan.MetodI vår undersökning valde vi att göra en kvalitativ studie med semistrukturerad intervju som redskap. Vi intervjuade 12 förskollärare, från tio förskolor i två kommuner i västra Sverige.ResultatTrots att förskollärarna gav många exempel på hur de Arbetar med teknik i förskolan så ansåg de flesta förskollärare att de inte Arbetar med teknik i den omfattning som de borde.

Mitt syfte med detta examensarbete är att få djupare kunskaper om hur lärare kan Arbeta förebyggande mot mobbning eftersom mobbning är ett stort problem i vårt samhälle. Arbetet bygger på litteraturstudier och en kvalitativ studie med intervjuer av fyra lärare. genom intervjuerna fick jag reda på lärares tankar kring mobbning, hur de Arbetar för att förebygga mobbning, hur arbetet ser ut samt hur mobbningsplanen ser ut på den skola där de Arbetar. De intervjuade lärarnas uppfattning om mobbning stämmer överens med forskarnas även om lärarna ännu mer poängterar den psykiska mobbningen. Lärarna använde många av de förebyggande metoder som jag fann i litteraturen som t ex kompissamtal, samarbete, faddersystem och rastvakter..

Studiens syfte var att få en uppfattning om pedagogernas uppfattningar om att Arbeta med färg i förskolan. Jag genomförde en intevjustudie med fyra pedagoger på två bildmedvetna förskolor. Studiens resultat visar att pedagogerna ser barnens utveckling av färgmedvetenhet som viktig för ett kreativt och reflekterande tänkande. I litteraturen menar flera författare att arbetet med färg i förskolan inte bara går ut på att göra rätt utan mycket består av att få prova och se vad man kan åstakomma. En del forskning säger att det har varit fokus på att mäta barnens kunskaper om kunskapen att kunna teckna och att målningen i sig har blivit åsidosatt.

Under våren 2013 har jag genomfört ett estetiskt och multimodalt projekt tillsammans med pedagoger och barn på en specialförskola för barn med flerfunktionsnedsättningar. I läroplanen för förskolan står det att alla barn skall få hjälp att känna tilltro till sin egen förmåga att tänka själva, handla, röra sig och lära sig dvs. bilda sig utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, praktiska, sinnliga och estetiska? och detta var utgångspunkten i projektet. (Lpfö 98 rev 2010, s.