CEEQUAL är ett brittiskt hållbarhetsklassningssystem utvecklat för anläggningsbranschen. CEEQUAL bedömer och ger utmärkelser till infrastruktur- och anläggningsprojekt som hanterat miljö- och hållbarhetsfrågor över lagstadgade krav.Denna rapport undersöker och jämför arbetsgången enligt CEEQUALs manual och arbetsgången enligt Trafikverkets planeringsprocess. Vidare redovisas resultaten från en workshop samt intervjuer med anställda på NCC, Ramböll, Skanska, Trafikverket och WSP.Huvudsyftet med studien är att utvärdera CEEQUALs lämplighet som verktyg för Trafikverkets miljö- och hållbarhetsarbete.Resultatet från intervjuer, workshop och litteraturstudier har analyserats och rationaliserats ur Trafikverkets perspektiv.Slutsatser som dras i rapporten är bland annat:CEEQUAL behöver hårdare krav samt en anpassning till den svenska marknaden för att bli ett effektivt verktyg att använda i Sverige.Trafikverket rekommenderas avvakta vidare CEEQUALmärkning till dess ovannämnda anpassning genomförts.Trafikverket rekommenderas vidare att försöka satsa på Whole Team Award vid ombyggnationen av Trafikplats Roslags-Näsby. Detta för att sedan göra en utförlig jämförelse med Trafikplats Viggbyholm, en trafikplats längs samma vägsträcka som även den genomgår en ombyggnation, dock utan CEEQUALmärkning.Den i skrivande stund rimligaste förhållningen till CEEQUAL för Trafikverket är att arbeta med de delar CEEQUAL tar upp som Sverige får som sämst betyg i och försöka integrera dessa i Trafikverkets egna miljö- och hållbarhetsarbete..

Denna uppsats handlar om förskolematematik. Vad är det och hur gör man? Vi har observerat förskolor och intervjuat pedagoger som valt att arbeta medvetet med detta för att få veta varför de valt att arbeta med förskolematematik. Vi tycker oss märka att intresset för matematik i förskolan ökat, och vi tror att vi någon gång kommer att arbeta i en sådan verksamhet. Våra frågeställningar är: Varför väljer pedagoger att arbeta medvetet med matematik? Hur gör man rent konkret och vad betyder förskolematematik för de pedagoger vi intervjuat.

Bakgrund: Det är ett stort steg att gå från sjuksköterskestudent till att börja arbeta som sjuksköterska. Nyutexaminerade sjuksköterskor kan befinna sig i en situation som de genom utbildning är förberedda inför men inte alltid känner sig redo för. Sjuksköterskeyrket är både stimulerande och stressigt. Det är viktigt med en bra introduktion för att komma in i yrket.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att börja arbeta som sjuksköterska.Metod: En induktiv, kvalitativ studie genomfördes. Sex sjuksköterskor intervjuades om deras upplevelser av att börja arbeta.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur elever i år 4-6 såg på sitt informella inflytande. Meningen var främst att undersöka hur eleverna uppfattade sitt inflytande över arbetsformerna, innehållet i undervisningen samt vilka möjligheter och begränsningar de hade i sitt informella inflytande.Vår undersökning var av kvalitativ art, vi genomförde observationer och enskilda intervjuer. Vi har sammanlagt intervjuat 18 elever.Vår undersökning visade att elevernas informella inflytande var begränsat. Eleverna ansåg att de hade inflytande över hur de skulle arbeta men inte över vad de skulle arbeta med. Eleverna tyckte att de genom att räcka upp handen eller att välja stenciler hade inflytande.

Background: First Line Managers are expected to create a health promoting work environment. Research has shown that the prerequisites for accomplishing a health promoting leadership are not always the best. Aim: The aim was to elucidate the prerequisites for a health promoting leadership as First Line Manager at a University hospital in Sweden based on competence, role, support structures and own durability. Results: First Line Managers at the chosen hospital seems to have rather good conditions for conducting a health promoting leadership. All respondents did have a university degree and most thought that their competence corresponded well with the role.

Syftet med föreliggande studie var att vinna kunskap om och ge en bild av hur sex pedagoger inom förskolan upplever att det är att arbeta integrerat med asylbarn i den allmänna förskolan och att ge en bild av vad pedagogerna berättar om hur detta arbete organiseras.  För att få svar på studiens frågor har en kvalitativ forskningsintervju använts. Två forskningsfrågor skapades från vilka intervjufrågorna huvudsakligen formades. Forskningsfrågorna var: Vilka förutsättningar för arbetet med asylbarn ger pedagogerna uttryck för och på vilket sätt organiseras den allmänna förskolan för asylbarn. Som analysredskap i studien har den sociokulturella och den interkulturella teorin använts. Studiens resultat visar att integreringen av asylbarn i den allmänna förskolan innebär att pedagogerna har att förhålla sig till att arbeta med asylbarn och deras föräldrar utan att dela språk eller känna till mycket om deras bakgrund.

Huvudsyftet med vår undersökning var att ta reda på hur man som pedagog i förskolan kan arbeta utifrån ett genusperspektiv, vilka uppfattningar pedagogerna har om genus och hur man som pedagog kan arbeta mer konkret utifrån ett genusperspektiv. För att ta reda på detta användes en kvalitativ undersökning som bestod av intervjuer. Åtta pedagoger intervjuades som alla är verksamma i förskolan och som arbetar på ett medvetet sätt ur ett genusperspektiv. Resultatet visar på att pedagoger har olika definitioner om vad genus är och betyder. Utifrån intervjuerna kom det fram olika förhållningssätt och olika arbetssätt som pedagogerna använder sig av i sitt genusarbete.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur skolpersonal väljer en förebyggande metod mot mobbning samt hur de implementerat programmet SET. Studien utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen, med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med fem arbetande personer inom skolan. Resultatet visar att det är viktigt att det finns ett gemensamt behov av förändring, för att kunna påbörja ett arbete i att välja en ny metod. Det är viktigt att all skolpersonal inkluderas i implementeringen, pedagoger såväl som servicepersonal.

Studien har genomförts på ett stålföretag som startade friskvårdsprojektet 55+ för anställda som är 55 år eller äldre. Syftet med denna studie är att få en bild över vad äldre anställda har för föreställningar om att arbeta till 65 och diskutera hur friskvårdsprojektet 55+ kan påverka deras förutsättningar att vara kvar i arbete till pensionsålder. I studien användes kvalitativ intervju som metod och undersökningsgruppen bestod av tio anställda på företaget.Förutsättningar som de intervjuade tog upp för att arbeta kvar rörde arbetet, hälsan, tajming med partner och ekonomin och många upplevde att de inte skulle kunna arbeta till 65 som de gör idag. Det fanns en besvikelse över att företaget inte längre erbjöd avtalspension i samma utsträckning som tidigare, eftersom de intervjuade mentalt hade förberett sig inför en pensionärstillvaro. Att de intervjuade från början inte var inställda på att arbeta till 65 kan ha påverkat deras upplevda förutsättningar i arbetet.

Syftet med vårt arbete var att beskriva och analysera hur lärare i grundskolans tidigare år kan arbeta för att skapa en trygg elevgrupp samt lärares syn på trygghetens betydelse för enskilda elevers och gruppers lärande. Studien är av kvalitativ karaktär och resultatet baseras på litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer. Vi har utfört tre intervjuer med tre lärare. I vår studie fann vi att teorin och resultatet stämde väl överens. Resultatet av studien visade att tryggheten är A och O för att lärande ska kunna ske och att den har stor betydelse för att eleverna ska utvecklas på bästa möjliga sätt.

I det här arbetet argumenterar jag för en landskapsarkitektur med ett konstnärligt innehåll. Argumentationen bygger på frågorna; varför är det viktigt med konst, och varför bör landskapsarkitekter arbeta med konstnärliga värden? I arbetet kommer jag även att presentera konstnärliga utgångspunkter som är relevanta för en landskapsarkitekt att arbeta utifrån i skapandet av en mer meningsfull och konstnärlig landskapsarkitektur..

The study was performed based on a qualitative method using a hermeneutical approach used to interpret the semi-structured interviews. The study aimed to investigate the Multisystemic therapy (MST) team in Halmstad municipality perceptions on the treatment method multisystemic therapy for youths from the ages of 12-18 years old.The questions were: Does the MST therapists experience that the MST is a method that leads to an improved situation for young people who receive the method? What do the MST therapists describe as opportunities and obstacles in the work with the method?The study builds on previous research on MST and empowerment based on MST. The study shows three therapists and an MST leader's experiences of the treatment and how it is aimed at influencing the parents and the youth for a change. From therapists statements it highlights how the MST method is designed for the young people?s motivation to change by means of the internal and external networks.

Denna studie är av kvalitativ karaktär med en fenomenologisk ansats. Fyra elever har intervjuats, där tre utav dem har intervjuats tillsammans i fokusgrupp och en individuell intervju, för att undersöka deras erfarenheter av mobbning och förebyggande arbete med mobbning. Elevernas erfarenheter sätts i fokus och deras berättelser ligger till grund för vad de kommer fram till är effektiva metoder för att arbeta förebyggande med mobbning. Hur dessa elever själva hade valt att arbeta förebyggande med mobbning är vad som är intressant för denna uppsats. Intervjuerna som genomförts har varit av semistrukturerad karaktär där det har använts öppna frågor för att lämna mycket utrymme för berättelser och resonering kring ämnet som kan ge en djupare förståelse av elevernas uppfattning.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur ett elevaktivt arbetssätt med stort elevinflytande, fungerar i praktiken. Eftersom vi ville se hur elever i de tidiga skolåren klarar av att arbeta elevaktivt valde vi att arbeta med elever i år 2 i grundskolan. Gruppen bestod av 14 elever. Arbetet med eleverna bestod i att de fick välja ett ämne att fördjupa sig i och de fick själva bestämma hur de ville arbeta vidare med ämnet och hur de skulle redovisa det färdiga resultatet. Vi gjorde en kvalitativ studie med hjälp av enkäter, observationer och dagbok som informationshämtande metoder.

Många människor i utvecklingsländer lever dagligen med tandvärk och har aldrig besökt en tandläkare. Tandläkare och tandhygienister som arbetar som volontärer åker iväg för att hjälpa till, skänka glädje och hopp till dessa människor. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns tandläkar- och tandhygieniststudenter som ville arbeta ideellt som volontär inom tandvården i utvecklingsländer efter avslutade studier. Studien genomfördes som en enkätundersökning där enkäterna sändes ut till alla (n= 367) som studerar sitt sista år på tandläkar- och tandhygienistprogrammet i Sverige. Resultatet visade att lite mer än hälften, 106 av 204 respondenter önskade arbeta ideellt som volontär i utvecklingsländer efter avslutade studier.