Jag följer bl a en debatt om bloggfenomenet och analyserar den utifrån upplösningen privat/offentligt. Jag granskar en mängd artiklar om bloggar för att se om man kan hitta generella tendenser i hur de omnämns. Lite jämförande textanalys av ledartexter och bloggtexter får jag också plats med..

I diskussionen kring hur stater bör förhålla sig till varandra när främmande människor i andra stater utsätts för lidande av sin egen statsledning ställs ofta idéer om globala humanitära rättigheter, som utvecklats efter andra världskriget och förintelsen, emot normer om staters okränkbarhet och principen om att inte intervenera i andra staters interna verksamhet.Syftet med detta arbete är att undersöka i vilken utsträckning begreppet Responsibility to Prevent tillämpats i FN:s säkerhetsråds agerande under en samtida konfliktsituation, detta med bakgrund i utvecklingen av det nya tankesättet med global humanitär rätt som ett gemensamt internationellt ansvar. Arbetet behandlar teorierna solidarism, pluralism och realism.För att söka svaret på frågeställningarna används kvalitativ textanalys av skriftliga öppna källor. Insamlingen av empiriska data består av tryckt media, officiella dokument samt texter och artiklar tagna från internet.Resultatet från arbetet visar att Förenta Nationernas säkerhetsråd till viss del har agerat i enlighet med begreppet Responsibility to Prevent. Vidare redogör arbetet för att två inflytelserika, permanenta medlemmar i säkerhetsrådet har motiverat sitt ställningstagande utifrån olika synsätt på hur konflikten bör hanteras och att deras motiveringar påverkats av deras skilda synsätt på statssuveränitet och intervention.Undersökningen leder även fram till slutsatsen att vetorätten i säkerhetsrådet, under konflikten i Syrien 2011-2012, har begränsat utvecklingen och implementeringen av tankesättet att säkerheten för världens befolkning ska betraktas som ett gemensamt ansvar..

Problem/Bakgrund: Dagligen får vi i Sverige ta del av nyhetsvåldet genom TV, radio och press. Hur upplever vi detta?Nyhetsproducenter och mediefolk framför hur viktigt det är att vara upplysta, men samtidigt lyfter mediekritiker fram skadliga effekter med våldsexponeringen. Väldigt få studier har gjorts i Sverige om hur vi upplever verkligt medievåld, dvs. inte fiktivt våld som visas i filmer och serier.

Massmedia påverkar människor bl.a. när det gäller matvanor och kan få mycket att verka farligt. På senare tid har det i media debatterats mycket om hur socker kan påverka hälsan i en negativ riktning. Ett alternativ till vanligt socker är syntetiska sötningsmedel. Dessa kan vara ett bra alternativ tillenergigivande sötningsmedel, för t.ex.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och förstå hur tidningen Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund. De frågeställningar som uppsatsen tog avstamp i var följande tre: Vilka bilder förmedlar Dagens Nyheter av unga killar med invandrarbakgrund och hur kan föreställningarna som bilderna ger uttryck för beskrivas? Går det att urskilja vissa stereotyper bland föreställningarna? Om så, hur kan dessa beskrivas och förstås? Undersökningsmaterialet bestod av 32 artiklar under tidsperioden 2004-11-07 till 2005-11-07. Våra teoretiska utgångspunkter var teorin om sociala representationer och postkolonial teori/orientalism. Materialet bearbetades genom kvalitativ textanalys och diskursanalys.

Flerspråkiga elever är en grupp som ständigt ökar i den svenska skolan och speglar det mångkulturella samhället av idag. Den arabiska gruppen är störst i antal med en elevsammansättning som omfattar elever från hela arabvärlden. Ökad kunskap om hur flerspråkigheten påverkar eleverna och deras lärande är en angelägenhet för skolan.Syftet med uppsatsen är tredelat. Dels beskriver uppsatsen hur arabisktalande gymnasieelever som är uppväxta i Sverige och som deltar i modersmålsundervisningen upplever sin flerspråkighet. Uppsatsen syftar också till att beskriva hur eleverna uppfattar att flerspråkigheten påverkar deras lärande samt hur de upplever modersmålsundervisningen.Resultatet i denna kvalitativa studie visar på flerspråkighetens betydelse för identiteten.

Denna rapport har som syfte att undersöka hur ett urval av kuratorer och skolsköterskor ser på förekomsten av och bakgrunden till ätstörningar. Rapporten bygger på riktade öppna intervjuer till skolsköterskor och kuratorer vid skolor och ungdomsmottagningar som arbetar med ungdomar i åldern 16-19 år. Det tema vi vill undersöka och intervjua respondenterna om är hur massmedia, men även andra bakgrundsfaktorer som självkänsla, föräldrarnas roll samt sociala faktorer kan bidra till ätstörningar. Vi har bearbetat resultatet med hjälp av innehållsanalys. Aktuell forskning anger att dålig självkänsla, dålig relation till föräldrar samt påverkan från media är faktorer som kan medverka till utvecklandet av en ätstörning.

Den arabiska våren är ett uttryck som kom att användas i svensk media under revolutionerna som ägde rum ibland annat i Nordafrika under vintern/våren 2010-2011. Revolutionerna fick stor uppmärksamhet i medierna och många ledare behandlade ämnet i svensk press under denna period. Framställningen av händelserna i dessa ledare handlade om bland annat kampen för demokrati, folket som kämpade mot illvilliga despoter samt Västvärldens förhållningssätt till konflikterna och regionen. Vi ville se om dessa förändringar i Nordafrika har påverkat sättet som media framställer regionen. Det har bedrivits postkolonial forskning om framställningen av Orienten, och när nu tillfälle gavs att få studera detta ur en ny angreppsvinkel väcktes vårt intresse.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur allmänheten fick sin första bild avHIV/AIDS från massmedia. Jag valde därför att undersöka hur Dagens Nyheter ochAftonbladet rapporterade om HIV/AIDS under senare delen av 1980 ? talet. I minundersökning sker en analys av hur tidningarna granskade makthavarna i sin rapportering avHIV/AIDS, hur tidningarna gav de mindre grupperna i samhället en röst i sin rapportering avHIV/AIDS och hur tidningarna lugnande men samtidigt varnande sina läsare i sittrapporterande om HIV/AIDS för att sedan jämföra resultatet mellan de två tidningarna. Jagvalde även att undersöka hur rapporteringen i de tidigare nämnda områdena skiljde sig mellanåren 1986 och 1988.

Mäns fåtalighet i förskolevärlden formuleras som ett problem utifrån olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framställs på olika sätt att inneha särskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhållningssätt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framställningar och förhållningssätt. Syftet med studien är att med en diskursanalytisk metod, förstå hur media förmedlar betydelser av manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om män i förskolan och diskursanalytisk forskning på media ur genusperspektiv, men det saknas forskning på medias framställningar av manliga förskollärare i Sverige.

Uppsatsen ifrågasätter varför det satsas så mycket pengar på den så kallade nollvisionen i trafiken, när det dör långt färre människor där än genom självmord. Materialet hämtades in från databaser och genom olika intervjuer. Resultatet visade att regeringen satsade 1,5 miljarder på åtgärder inom infrastrukturer, medan bara 2 miljoner ges till självmordsprevention. Massmedia undviker att behandla frågan på grund av den så kallade ?Werthereffekten? som innebär att ju fler som hör talas om det desto fler begår självmord..

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur allmänheten fick sin första bild avHIV/AIDS från massmedia. Jag valde därför att undersöka hur Dagens Nyheter ochAftonbladet rapporterade om HIV/AIDS under senare delen av 1980 ? talet. I minundersökning sker en analys av hur tidningarna granskade makthavarna i sin rapportering avHIV/AIDS, hur tidningarna gav de mindre grupperna i samhället en röst i sin rapportering avHIV/AIDS och hur tidningarna lugnande men samtidigt varnande sina läsare i sittrapporterande om HIV/AIDS för att sedan jämföra resultatet mellan de två tidningarna. Jagvalde även att undersöka hur rapporteringen i de tidigare nämnda områdena skiljde sig mellanåren 1986 och 1988.

Arbetets syfte var att lyfta fram islamofobiska tendenser i massmedia och läroböcker och att genom intervjuer med elever och lärare se om och hur dessa tendenser kommer till uttryck. Undersökningarna avsåg att i tur och ordning belysa tre av de bidragande faktorerna till elevers syn på islam: massmediebilden, lärarnas undervisning och läroböckernas information. Flera metoder utformades då de olika delarna krävde detta. Intervjuer genomfördes med lärare och elever på en F-9 skola i Mellansverige med cirka 500 elever. De läroböcker som granskades är de som används på denna skola.

On the 10th of February 2011 Hosni Mubarak gave his last speech as the president of Egypt, on the following day he resigned the presidency after more then two weeks of violent protests against his rule, and with that his 30-year long rule over Egypt had come to an end. This bachelor thesis aims towards examining this speech using both qualitative and quantitative research methods in order to reach a useful analysis of the speech. The conclusions of this thesis is that several methods were used in the speech in order to win the listeners acceptance and approval for the speaker, and then to use these in order to soothe, or preferably to completely stop, the current revolution. The methods that have been found to play major roles in achieving this are; portraying the speaker, defining the listener, promises of improvements and of justice/revenge, and nationalism. This thesis is written in Swedish with Arabic excerpts..

Vårt syfte med undersökningen är att undersöka hur de diskursiva praktikerna ser ut för terrorrapporteringen på 1970, 1980 och 2000-talet, vi kommer särskilt att fokusera på beroendeförhållandet mellan terrorism och massmedier. Vi har valt ut tre terrordåd, München 1972, Lockerbie 1988 samt World Trade Center 2001. Vid varje terrordåd har vi tagit två artiklar vardera från tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska dagbladet. Det blir totalt arton artiklar som vi har använt oss av. Terrorism lever i ett beroendeförhållande till massmedia.