The aim of this thesis is to explore the job satisfaction of librarians and try to nuance stereotypes, which the public has and which still exist in massmedia concerning librarians and their work. The study is qualitative and based mainly on semistructured interviews with ten libraries born between 1937s and 1973s of which eight are women and two men. Furthermore, I have divided them into two groups according to age in order to see if there are differencies between the older and the younger concerning job satisfaction. In addition, I have used participant observation to some extent. My assumption is that job satisfaction is effected both by individual factors and environmental factors at work.

Dagens svenska handikappolitik bygger på delaktighet och alla människors lika värde. Vi har undersökt om den officiella synen också slagit igenom i massmedia genom en kvalitativ undersökning av åtta nyhetsinslag i Rapport och Aktuellt som skildrar personer med begåvningsnedsättning och/eller nedsatt autonomi. Vi har också tittat på hur personerna skildras i förhållande till övriga i reportaget samt om medierna har någon ambition att föra den beroendes talan. Genom en kritisk diskursanalys har vi sökt utforska och kartlägga maktrelationer. Ett viktigt instrument har varit en lingvistisk analys.Journalisternas ambition tycks vara att skildra personen med funktionshinder positivt och försvara eller förklara hennes behov och livssituation.

Svensk massmedia rapporterar sällan om orsakerna till de många väpnade konflikter som förekommer i vår omvärld. Uppsatsens huvudsyfte är att med hjälp av Barry Buzans hot-teori om hot mot en stat analysera vilka olika hot som orsakat den väpnade konflikten på Sri Lanka. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på den tid då Storbritanien koloniserade ön samt efterkolonial tid när landet blev självständigt. Delar av förkolonial tid beskrivs och analyseras för att skapa en bild av hur landet fungerade innan koloniseringen. Uppsatsen visar att britternas kolonisation påverkat konflikten och att britternas kolonisering och förändring i försörjningsbalansen är en av orsakerna till uppkomst av konflikt mellan huvudparterna.

Från det att Rosengård byggdes och fram tills idag har reportagen i massmedia främst haft en negativ prägel. Antingen har de behandlat problematiken i området eller de förebyggande insatserna mot problemen. Eftersom massmedias bild av området främst varit och ännu är negativ blev jag intresserad av att undersöka om även Malmö stad främst sänder ut en negativ bild av området. Uppsatsen fokuserar därför på att undersöka vilka åsikter Malmö stad sänder ut om Rosengård i tidskriften Vårt Malmö. Analysen har jag delat upp i sex olika avsnitt; Ekonomi, Brottslighet, Området Rosengård, Förskola och hemtjänst, Unga och skolomsorg samt Förebyggande verksamhet.

Fokuseringen på sexuella kränkningar som riktar sig mot tjejer i skolan, både i massmedia och i samhälls diskussioner, har gjort könshierarkin mellan elever i skolan synlig. Ett av de mest använda förolämpningarna i omlopp är ordet hora. Då jag tror att användandet av ord som hora är mer komplex än bilden som ges i media, väljer jag att undersöka användandet av ordet utifrån Bourdieus teori om symboliskt våld och Skeggs teori om respektabilitet. Syftet med min uppsats är att se om ett ord som hora, som länge förknippats med en förolämpning mot en kvinna, kan få en betydelse som associeras med något positivt. Min uppsats visar att ord som hora inte alltid uppfattas som kränkande, och att även tjejer använder ord som hora.

I början av december 2004 benämnde den då tämligen nya socialdemokratiska finansministern Pär Nuder 40-talisterna som ett köttberg. Uttalandet gjordes av Nuder på ett frukostmöte för några av marknadens aktörer. Om det inte var för att en tv-kamera förevigade klavertrampet är det möjligt att uttalandet aldrig hade blivit offentligt. Finansministern själv hävdar nämligen att han har sagt"köttberg"vid ett flertal tidigare tillfällen i olika tal runt om i landet, utan att det har lett till debatt i media. Han har efter att uttalandet uppmärksammades i media fått motta både vrede och visst medhåll.

I jakten på läsare skruvas många tidningars tonläge upp. Aftonbladet och expressen är exempel på två tidningar med en relativt liten läsarandel prenumeranter och är tidningar vars intäkter i stor del kommer från lösnummerförsäljningen. På motsvarande sätt är Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i större utsträckning beroende av sina prenumeranter, medan deras lösnummerandel näppeligen motsvarar Aftonbladets och Expressens. Kan man påvisa en mer dramtisk och i en mening mer förenklad nyhetsförmedling i lösnummerberoende tidningar än i prenumerationsberoende, utifrån ett antal konkreta påståenden? Med detta i åteanke, kan någon tydlig tendens skönjas under de senaste 50 åren? Detta är två frågor som uppsatsen ämnar besvara, samtidigt som frågorna problematriseras då de sätts i en demokratisk kontext.

Under lärarutbildningen på Malmö högskola har larmrapporter kommit i massmedia om elevers bristande kunskaper och deras negativa attityd till matematiken. Det laborativa arbetssättets betydelse har ofta betonats för att förse eleverna med en visuell bild. I studien ingår 27 elever där syftet är att undersöka genom en explorativ metod hur elever ser på laborationer i matematik. Eleverna läser första året på naturvetenskapliga programmet på en gymnasieskola i nordvästra Skåne. Studien visar att endast fem elever har laborerat och de flesta tror att laborationer är ett bra alternativt arbetssätt till den ?vanliga? matematiken.

Den ökande brottsligheten i dagens Sverige växer likt en lavin och polisen och åklagarmyndigheten känner ofta till grov och organiserad brottslighet men saknar verktyg för att komma åt aktörerna i dessa fall. Samtidigt som allmänheten och media kritiserar polisen för att vara ineffektiva. Frågan som vi ställer oss är om polisen verkligen har rätt medel för att på ett effektivt och tillfredställande sätt uppnå målet med att minska dagens kriminalitet. Debatten som pågår idag angående om polisen skall få använda sig av brottsprovokation känns viktig för oss med tanke på vårat kommande yrke där det är viktigt att ha kännedom om vilka typer av alternativa lösningar som är lagliga/olagliga när det gäller att bekämpa den allt grova och organiserade brottsligheten. Syftet med denna rapport har varit att klarlägga samt att se på vad som är skillnaden mellan begreppen brotts- och bevisprovokation.

Studiens syfte är att undersöka bilden av invandrare i Sydsvenskans lokala nyheter. Detta görs utifrån ett postkolonialt perspektiv med användning av diskursanalys. Uppsatsens har också ett konstruktivt inslag bestående av en granskning av tidningens mångfaldsarbete genom intervjuer med ansvariga. Invandrare blir de Andra vilket tar sig uttryck i Sydsvenskan genom att de skildras som annorlunda från den svenska normen. De beskrivs som icke-jämställda, passiva och uppgivna och figurerar ofta som offer och i artiklar som handlar om problem.

Detta examensarbete behandlar ämnet tvåspråkighet huvudsakligen utifrån några elevers erfarenheter och perspektiv. Vad möter de för svårigheter i behärskningen av sitt hemspråk? Vad har de för mål med sin språkanvändning? Hur står detta i relation till skolans mål? Teorier om språk och tänkande, delvis i ett tvåspråkighetsperpektiv, samt studier av tvåspråkighetens ramar i svensk skola har legat till grund för min analys av de svar som eleverna, deras mödrar och två svensklärare givit mig under mina kvalitativa forskningsintervjuer. Resultatet visar att det finns en klyfta mellan elevernas tvåspråkiga verklighet och de yttre omständigheter som skolan ställer sina elever inför i form av stöd för tvåspråkigheten men även när det gäller förståelse för hemspråkets svårigheter, plats och roll i elevernas liv. Detta leder mig till slutsatsen att om de pedagogiskt ansvariga på alla nivåer på allvar ska jobba utifrån idén att ett rikt och varierat hemspråk är värdefullt i vårt samhälle, då måste mer resurser tillsättas och förståelsen för olika språkgruppers specifika villkor måste öka.

Denna uppsats handlade om att genom en textanalys studera hur två hälsotidskrifter, Hälsa och Må Bra, framställde ämnet kost och hälsa. Hälsoupplysningen började under 1700-talet, med skrifter och utvecklades därefter till ett allt större forum i takt med samhällsutvecklingen. I dagsläget kunde jag identifiera flertalet sätt där hälsoupplysning förekom som tex. via TV, internet, massmedia, reklamannonser, apotek, hälsokostaffärer, dagstidningar, tidskrifter, etc. Av detta urval valde jag att genom en textanalys, samt genom att hämta inspiration av några analysredskap, som metaforer, intertextualitet samt modalitet, studera hur tidskrifterna genom sina artiklar valde att framställa kost och hälsa.

I massmedia kan man ofta läsa att klasserna i skolan är stökiga och att eleverna med anledning av detta får för lite kunskap. En av anledningarna till att klasserna är stökiga skulle kunna vara att lärarna har för lite kunskap om ledarskap och lider brist på ledarkompetens. Syftet med min uppsats var att ta reda på hur lärare upplever sin egen ledarkompetens och om det verkar finnas behov av att lärarna får mer utbildning i ledarskap. För att ta reda på detta har jag intervjuat fyra högstadielärare med olika teoretiska ämnesinriktningar i frågor som handlar om deras ledarskap och ledarkompetens. Resultaten från intervjuerna visade att lärarna ansåg sig kunna hålla god ordning i klassen, de upplevde sig själva som bra ledare och såg det som viktigt att utveckla sig själva.

Intresset för begreppet venture capital väcktes av den anledning att det är ett dagsaktuellt ämne som ständigt florerar i massmedia. Denna studie behandlar individens beslutsfattande i ett venture capitalbolag och har landat i ett syfte där vi vill skapa en förståelse för hur individerna i ett venture capitalbolag fattar investeringsbeslut. Detta genom att beskriva vad individuella beslutsfattare grundar sina beslut på i nyetablerade IT-företag. Vi har utgått från teorier kring erfarenhet, information, förtroende och vilka huvudsakliga beslutskriterier venture capitalister använder sig av i sitt beslutsfattande. Eftersom vi har använts oss av teorier och därefter genomfört en empirisk undersökning har vi ett deduktivt angreppssätt.

Bakgrund: I massmedia har det på senare tid börjat uppmärksammas ett nytt fenomen inom internetbaserad marknadsföring som kallas för viral marknadsföring. Det har dock inte gjorts några studier om vad begreppet egentligen innebär. Syfte: Att ge en innebörd åt begreppet viral marknadsföring och att undersöka de faktorer som kan påverka möjligheten att kunna utnyttja viral marknadsföring. Avgränsningar: I denna studie har vi avgränsat oss genom att säga att teorierna kring viral marknadsföring endast går att applicera på Internet. I studien behandlas endast konsumentrelaterade produkter.