Denna uppsats syftar främst till att förstå hur en artist skapar en god upplevelse och de tillvägagångssätt som finns för att skapa den. Vi vill även påvisa att ett liveframträdande inte enbart är en tjänsteproduktion utan hur det även kan användas för att marknadsföra artistens varumärke och vilka konsekvenser detta får för varumärket. .

Denna studie har som syfte att undersöka relationerna mellan musikanvändande, sociokulturell bakgrund, identitet och genus hos fyra kvinnor vars musikanvändande främst håller sig inom rockgenren. Materialet som ligger till underlag för undersökningen är kvalitativa forskningsintervjuer med dessa fyra kvinnor. För att analysera intervjusvaren används teoretiska perspektiv som utgår från tre teman gällande habitusbegreppet och den sociokulturella bakgrundens betydelse, genus samt musik och identitet. I studiens bakgrund presenteras också en mängd tidigare forskning för att ge en bred bild av ämnet.Resultatet visar att samtliga fyra kvinnor kommer ifrån landsorten och de är uppväxta i hem som är präglade av en stark arbetarkultur. Det är också i hemmet som kvinnorna mötte rockmusik första gången genom en manlig familjemedlem.

Title: A study of how active therapist talks about the FMT method. FMT-therapists use music as a means of communication. The method is non verbal and uses musical codes to create a framework for the apprentice. The instruments that are being used are piano, drums, a variety of flutes and whistles. The FMT-method is a musical form of therapy that targets all functional disabilities.

Det finns olika pedagogiska inriktningar inom pedagogisk verksamhet för förskolebarn, som t.ex. traditionell förskola, Montessori och Reggio Emilia inspirerad förskola. Oavsett förskolans inriktning handlar det om att göra lärandet lustfyllt för barnen, vilket kan göras genom att pedagoger använder sig av t.ex. drama, musik, rörelse och bild i verksamheten. I läroplanen för förskolan (Lpfö98) står det att barn genom uttrycksformerna drama, musik, rörelse, bild, lek och sång ska utveckla sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter samt sin skapande förmåga. Syftet med undersökningen var att studera hur förskolor med olika pedagogiska inriktningar arbetar med de estetiska ämnena, om det finns några likheter och skillnader beroende på inriktning.

Syfte: Syftet med undersökningen är att se om, och i så fall hur, elevernas antal steg samt upplevda ansträngningsnivå under lektioner i idrott och hälsa påverkas av vilket tempo bakgrundsmusiken har. Metod: Studien utfördes på 83 gymnasieelever från två olika skolor (varav 35 elevers resultat slutligen kunnat användas). Eleverna genomförde två till synes identiska lektioner vardera, där huvudmomentet bestod av en stationsbana. Den ena lektionen genomfördes till musik med ett BPM[1] högre än 140, medan den andra hade under 120 BPM. Två av klasserna började med musik i det lägre tempot och två med musik i det högre tempot.

Uppsatsen strävar efter att utveckla kunskap om sambandet mellan förskollärares didaktiska ingripanden och förskolebarns möjligheter till att kreativt utforska och uttrycka musik. Undersökningen utgår från ett kulturpsykologiskt perspektiv som betonar interaktionen och det individuella kreativa prövandets betydelse för det musikaliska lärandet. Förskolebarns musikaliska utveckling påverkas av förskollärares musikaliska kompetens och didaktiska förmåga att uppfatta och stödja barns egna musikaliska uttryck. För att kunna observera barn och pedagogers förhållningssätt till spontant kreativt musikskapande, erbjöd jag tre pedagoger och deras barngrupper en överraskning, en resväska fylld med ordinära och hemgjorda rytminstrument som jag kallat den hemliga lådan. Metoden gav mig också möjligheter att utforska musikdidaktiska alternativ till förskolans traditionella musikverksamhet, de gemensamma och vuxenstyrda sångsamlingarna.

Syftet med vår fallstudie var att undersöka om läraren arbetar med multimodala uttryckssätt, såsom bild, musik, drama, teater, IKT, spel, film och CD i sin undervisning och till omfattning. Vilka utryckssätt som genomsyrar undervisningen samt vilka som utelämnas.Metodvalet som användes för vår undersökning var observationer vilket gjordes under två hela dagar respektive en heldag och två halvdagar. De som observerades var två grundskollärare i årskurs 3 respektive årskurs 4, läraren för årskurs 3 kallar vi för Lärare 1, hon arbetar på en mindre skola ute på landsbygden några mil utanför en storstad i mellersta Sverige. Den andra läraren som observerats kallar vi för Lärare 2, hon arbetar i årskurs 4 på en medelstor skola belägen i utkanten av den centrala delen i en storstad i mellersta Sverige.Observationerna gjordes utefter ett framtaget observationsprotokoll (bilaga 3) där de olika mutlimodala uttrycksformerna bearbetades och sedan analyserades. Slutsatsen var att de båda lärarna tillämpade olika multimodala uttrycksformer i sin undervisning under vår tid som observatörer.

Denna studie syftar till att beskriva och analysera musikens roll i förskolebarns språkutveckling, med fokus på barns semantiska utveckling. Musikens roll för barns begreppsutveckling testades i en undervisningsmetodik där barn fick höra på en sång. En kontrollgrupp skapades och gavs en annan undervisning, där kontrollgruppen fick höra sången omskriven till en sagoversion. Det som observerades var hur barn reagerar när en vuxen berättar en saga eller när ett de hör en vuxen sjunga, i vilken grad barnen deltar i sagoberättandet/sången samt hur sagoberättande/sång kan bidra till barnens begreppsutveckling. För att mäta barns ordförråd gjordes ett test före och efter undervisningsförsök.

Vårt magisterarbete är en 3D-animation som ska simulera en bergochdalbana. Vår uppgift har varit att ta reda på hur man genom illusioner kan lura människans hjärna att se djup även då bilden är helt platt. Vårt främsta verktyg vi använt oss av är glasögon med röd- och cyanfärgade filter. Till vår produktion har vi anlitat andra studenter för att komponera musik och mixa 5.1-ljud. Allt för att öka upplevelsen ännu mer..

Syftet med denna undersökning är att utforska på vilka sätt den musikaliska bakgrunden ochden musikaliska identiteten avspeglar sig på yrkesmusiker i deras yrkesutövande, när detavspeglar sig som tydligast och vilken period i deras musikaliska bakgrund som de anser varitmest betydelsefull. Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre musiker i olika åldrar. Denmusikaliska bakgrunden, vilka åldrar som varit av störst betydelse och på vilka sätt de anser attderas musikaliska bakgrund skiner igenom i deras instrumentalspel har diskuterats iintervjuerna. I tidigare studier har man konstaterat att den musikaliska bakgrunden har en storinverkan på hur man utför sitt yrke. Miljön och de erfarenheter man fått från sin uppväxtskapar en trygghet som man tenderar att hålla fast vid.Resultatet från denna undersökning visar att samtliga intervjuade anser att den musikaliskabakgrunden har stor betydelse för hur de utför den kreativa process som musikeryrket innebär.Musik som föräldrar och syskon lyssnar på i barndomshemmet visar sig har stor betydelse förhur de identifierar sig musikaliskt, men de sena tonåren visar sig vara av allra störst betydelse.De menar också att det är i tonåren man blir mer självständig och att det är då man börjar tamusiken på allvar, vilket leder till de att ser tillbaka på den tiden som mest betydelsefulla ochutvecklande.Den musikaliska bakgrunden visar sig avspegla sig som tydligast när man spelar i andramusikstilar än den som man är mest van vid..

Bakgrund: Sömn är ett fenomen som alla upplever. Den utgör cirka en tredjedel av våra liv. Många gånger reflekterar vi inte över vår sömn och våra sömnvanor. Fysiologiska faktorer som tillkommer under en sjukhusvistelse tvingar patienter på en dålig sömnhygien. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att identifiera icke farmakologiska åtgärder gällande ljud, ljus, aktivitet, rutiner och temperatur samt hur sjuksköterskan kan tillämpa dessa vid fysiologisk störd nattsömn på sjukhus. Metod: Databassökningarna har utförts i Cinahl, Medline och Pubmed. I litteraturstudien granskas tretton kvantitativa studier och en meta-analys. Resultat: Resultatet uppvisar ett antal åtgärder för att främja sömn.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på om och i vilken grad elever, och lärare i ensemble och musikteori, upplever att eleverna integrerar musikteori och ensemble samt ifall bakgrund i musik- eller kulturskola påverkade integrationen. Jag använde mig av en kvantitativ undersökningsmetod, det vill säga enkätundersökning i mitt datainsamlande. Fyra skolor i olika storlek och olika delar av Sverige deltog i undersökning som genomfördes med ett ?emic? insider- och ?epic? outsiderperspektiv, det vill säga elev- och lärarperspektiv.I min bakgrund visar jag att musiklära kurs A enligt kursplanen ska ligga till grund för det egna musicerandet. Ensemblekursen har främst för avsikt att ge grundläggande färdigheter relaterade till sång eller instrument, men påvisar koppling i B-kursen.

Nätverksansatsen har kritiserats av flertalet forskare inom den företagsekonomiska vetenskapen för att vara för statisk och brista i sin förmåga att förklara radikala förändringar i industriella nätverk. Ansatsen om kritiska händelser i industriella nätverk har vuxit fram som en förklaringsmodell till sådana radikala nätverksförändringar. Denna studie har som syfte att bidra till en ökad förståelse för radikala förändringar i industriella nätverk genom att diskutera vidare konceptet kritiska händelser som kraft för förändring i nätverk.Studien bygger på skivbolaget Sony Music Swedens erfarenheter om hur och varför skivbolagets nätverk utvecklats sedan tiden före digitaliseringen av musik. Empirin är erhållen genom kvalitativa, personliga intervjuer med tre personer i chefspositioner på Sony Music Sweden i Stockholm och analyseras med hjälp av delar av nätverksansatsen och ansatsen om kritiska händelser i industriella nätverk.Studien visar att två olika kritiska händelser tillsammans och samtidigt orsakat radikala förändringar i skivbolagets nätverk. Studien indikerar således att radikal dyadförändring kanske inte alltid kan särskiljas från radikal nätverksförändring som i ett sekventiellt händelseförlopp utlöst av förändring inom en dyad, såsom det föreslås i nätverksansatsen och ansatsen om kritiska händelser i industriella nätverk..

Mitt masterprojekt i utbildningen Musikalisk Design var att komponera musik till fem stycken dokumenta?rfilmer gjorda av avga?ngseleverna pa? StDH (Stockholms Dramatiska Ho?gskola). Filmerna var alltsa? a?ven deras examensprojekt. Tva? av filmerna komponerade jag musik till sja?lv och till de resterande tre filmerna komponerade jag musiken tillsammans med min klasskompis Eirik Røland.

Syftet med denna uppsats är att undersöka två samtida svenska filmfestivaler, Göteborg International Film Festival och Malmö Arab Film Festival, utifrån två teoretiska perspektiv på filmfestivalen med den mer övergripande målsättningen att bidra till ett spirande och stadigt växande forskningsfält kring filmfestivalen i den nationella kontexten. De aktuella festivalerna inringar i förhållandevis god mån den svenska filmfestivalflorans allsidighet; en omfångsrik historisk publik festival respektive en smalare tematisk nykomling.                      De teoretiska perspektiven innefattar festivalen betraktad som en del av ett internationellt nätverk utifrån Thomas Elsaessers och Marijke de Valcks definition, samt som en kulturell yttring av föreställda gemenskaper. Med utgångspunkt i dessa teoretiska positioner kommer festivalerna granskas med fokus på dess uppkomst, visioner och agenda, filmprogram, publik, ekonomisk beskaffenhet och liknande kontextualiserade förhållanden.                      För Göteborg International Film Festival utgör spridningen av filmkultur, de huvudsakliga fundamenten i dess målsättningar och agenda, i synnerhet med fokus på nordisk film, medan tematiken, den arabiska kulturen, utgör det bärande för Malmö Arab Film Festival. Göteborg International Film Festival uppvisar i samstämmighet med de nätverksteoretiska perspektiven på festivalen en mångfacetterad beskaffenhet av filmceremoni, marknadsplats, internationell plattform och tävlingsmästerskap, i kontrast till Malmö Arab Film Festival där festivalens textur är mer komplex än föreliggande bestämningar. Båda festivalerna har uppstått i den post-industriella staden och dess återskapande som centrum för kreativitet, kultur och kunskap.                      Malmö Arab Film Festival adresserar en uppenbar arabisk (föreställd) gemenskap i sitt tematiska fokus.