Monster fyller en väldigt viktig roll i dagens skräckfilm och skräckspel där en av deras största uppgifter är att vara skrämmande. Denna uppsats är en studie som fokuserar på hur man designar skrämmande monster inom spel och film. Vi har, med hjälp av teoretiska tolkningar, tagit reda på faktorer som kan påverka vad människor ser som monster samt hur man kan göra monstret skrämmande på en kognitiv nivå. Exempel på sådana här faktorer är kultur, etnicitet, religion. Även sexism och rasism har en betydelse i detta samband.

Is there such a thing as unadulterated nature? All that surrounds us is culturally modified by man somewhere along our past. But culture is only a fictitious conception itself, created in an attempt to break the world into controllable objects.So in what do we find culture? In everything? In the objects or the stories they embrace? Who chooses what?s worth saving and how to save? Choosing what is culture is made from personal, ingrained dichotomies of what?s important and what is not. A selective eye creates a distorted truth, which could have unintentional long-term effects.This thesis will give a historical account of the archaeological discipline?s development in tending to our cultural heritage.

Baserat på den kritiska diskursanalysens (CDA) teoretiska ramverk, som det har utvecklats av Norman Fairclough, undersöker denna uppsats hur tre svenska läroböcker för vuxna andraspråksinlärare behandlar temat hälsa. Analysen görs på tre nivåer: text, diskursiv praktik och social praktik. På textnivå visar undersökningen av teman, propositioner, modalitet, talhandlingar och röster hur läroböckerna framställer hälsa som individuellt ansvar, personlig prestation och plikt. På den diskursiva praktikens nivå fokuserar uppsatsen på interdiskursiviteten och belyser hur texterna bygger på ett spektrum av olika genrer och diskurser. Slutligen framhåller analysen hur texterna är en del av en bredare samtida social praktik, enligt vilken hälsa betraktas som ett individuellt projekt, relaterat till begreppet risksamhälle, och fungerar som en brännpunkt för värden som är framträdande i västerländsk kultur..

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

Förskolor ska ha en likabehandlingsplan från och med april 2006. För att ingen ska behöva känna sig kränkt eller diskriminerad på förskolan ska likabehandlingsplanen också innehålla en åtgärdsplan.  Examensarbetets syfte var att ta reda på om likabehandlingsplaner på förskolor synliggörs i verksamheten.  Det var den huvudsakliga frågeställningen i arbetet. Tre förskollärare har intervjuats och två enheters likabehandlingsplaner har jämförts och observationer på förskolorna har gjorts. Examensarbetets resultat visar att det inte är lätt att följa en likabehandlingsplan där alla ska bli lika bemötta.

This paper deals with how seamen onboard merchant ships flying the Swedish flag apprehendthe culture, information and leisure possibilities that offer them by the Swedish GovernrnentSeamen's Service, HKF.The objective with this work is two folded: first of all suggest some actions to be taken inorder to improve the situation for seamen, based on the results from interviews with crewsonboard three merchant ships.Secondly, draw the attention to HKF's activity in general and to the activity of the SwedishSeamen's Library in particular, for people working within libraries.The result of this examination shows that people onboard really regards the service carriedout by HKF as very good in general, but there are some activities which hopefully can beimproved. However, perhaps the most important role can be played by the shipping companies,based on the wishes that came about from the seamen. These conclusions and discussion aredealt within chapter 8..

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

Studien är en diskursanalys av jämlikhet i nordiska styrdokument för grundskolor. Den teoretiska utgångspunkten utgörs av Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori, kompletterad av Judith Butler teori kring könsdikotomin. Genom en kvalitativ textanalys urskiljs diskursiva processer av norm- och gruppbildning i styrdokumenten. Fram träder en bild där jämlikhet som begrepp och värde skiljer sig mellan de nordiska länderna men också stora likheter. Kön är en överordnad jämlikhetsfråga samtidigt som det råder en tydlig hierarki mellan de grupper som särskiljs från majoritetsgruppen utifrån föreställningar om språk och kultur.

Systemutveckling idag strävar efter kvalitet, men man kan se flera tecken på en kvalitetsbrist i utvecklingen av system. Många projekt kommer till korta. Trots att enorma summor pengar läggs ner på IT-projekt varje år misslyckas en stor del av dem. Denna rapport behandlar frågeställningen: Hur uppnås kvalitet vid systemutveckling? Rapporten besvarar frågeställningen genom intervjuer med erfarna yrkesmän inom området.

Ämnet för mitt examensarbete är tvåspråkighet. Mitt fokus ligger på tysktalande barn som har levt en stor del av sitt liv med sin familj utanför ett tysktalande land, dvs. i Sverige eller som är födda i Sverige med tysktalande föräldrar. Mitt syfte är att få en inblick hur tvåspråkiga elever ser på deras tvåspråkighet och hur de upplever att vara tvåspråkiga. Min motivering till detta val av ämne beror på att jag själv är tvåspråkig uppvuxen mellan två olika kulturer och jag tycker att samarbete mellan familj och ämnes-/klass-/special- modersmålslärarna ska intensifieras mer för att eleverna ska nå bättre resultat i ämnena och ändå bibehålla och lära sig något om sin kultur.