Sök:

Sökresultat:

8 Uppsatser om Aptering - Sida 1 av 1

Engreppsskördare med Head-Up Display

Arbetsbelastningen för föraren i en engreppsskördare är stor. Vid Aptering måste föraren fokusera om blicken för att läsa av information från en Head-Down Display (HDD) samtidigt som föraren måste ha kontroll på kranspetsen vilket bidrar till arbetsbelastningen.Syftet med projektet var att undersöka om arbetsbelastningen i engreppsskördare reducerades med Head-Up Display (HUD) under Aptering. Först testades fyra HUD-gränssnitt i en simulator, därefter omarbetades gränssnitten innan de slutligen testades i en engreppsskördare i fält. En HUD-demonstrator utvecklades för detta ändamål.Resultatet visade att arbetsbelastningen samt Apteringstiderna minskade i simulatortestet med HUD jämfört med HDD. I fältstudien förblev arbetsbelastningen oförändrad men Apteringstiderna minskade.Att arbetsbelastningen minskade med HUD jämfört med HDD kan bero på att HUD är bättre än HDD och/eller att konceptens gränssnitt är effektivare att arbeta med än Valmet Maxi gränssnittet.En HUD-demonstrator som fungerar under ljusstarka förhållanden och som tål påfrestningarna i en skördare borde utvecklas för vidare tester..

Förändrad aptering av massaved från 3- till 4-meterslängder vid gallring inom Södra : en systemanalys av effekter från avverkning till levererad virkesråvara

The costs of logging and of transportation with truck are dominating the total cost of wood delivered at industry. To support the profitability for the members' forestry the processing and handling with the timber has to be as efficient as possible. Increased length of pulpwood in thinning is one conduct that can result in higher productivity and/or lower costs. The study is scaled as a system analysis with the aim to exemplify the differences between working with 3- and 4-meter as standard length of pulpwood, related to biological aspects, timber receipts, cost of logging and cost of transportation with truck. Important aspects are if the change is technically and biologically feasible and economically profitable.

Talltimmeraptering - påverkande faktorer

In this work, I describe the factors that affect the bucking of pine logs on the basis of the machine operator. The aim is to find an explanation why the bucking differs so greatly between requested length results and the actual length results in pine bucking. The used methods in this study were data from simulated pine outcomes, data from earlier length outcomes and analysis of the harvesters' PRI files. This is to identify the problem. To explain the background to the problems a qualitative research interview was used.

Utbytesprognoser av rotstående skog : en studie av ett datasystem för apteringssimulering samt prov att generera prognoser för tillämpning i produktionsplanering vid skogsförvaltning och sågverk

Inom den svenska sågverksindustrin pågår idag en omdaningsprocess, i syfte att öka graden av kundorderstyrd produktion. Detta medför ökade krav på sågverkens förhandsinformation om råvarans beskaffenhet, med avseende på tirorets fördelning i diameter, längd och kvalitet. Ett sätt att skaffa denna information kan vara att simulera Apteringen för de planerade avverkningama. Syftet med denna studie har varit att belysa vilken inverkan styrparametrar och omfattning på indata har för prognosresultatet vid simulerad Aptering. Ett datasystem ,BASS-BEST!UPR, användes vid Apteringssimuleringen för att generera utbytesprognoser av rotstående skog.

Modeller för skattning av den vertikala fördelningen av biomassan på klena träd i röjningsgallringar

I samband med nya mål för energiförbrukningen har behovet av förnyelsebara energislag ökat. Ett sätt att möta detta ökade behov i Sverige är ett ökat uttag av skogsbränsle. Denna ökning skulle till stor del kunna bestå av ökat bränsleuttag i skog med hög stamtäthet och klena träd. För att på ett mer rationellt sätt kunna göra åtgärder i skog av detta slag är det av stor vikt att på förhand kunna uppskatta hur mycket man ska ta ut och hur mycket man ska lämna kvar som näring åt kvarvarande bestånd. Syftet med detta arbete var att skapa funktioner med vilka man ska kunna skatta biomassafördelningen i vertikal ledd för klena träd. Framtagandet av funktionerna har gjorts genom regressionsanalyser. Funktionerna bygger på data från Kristina Ulvcronas avhandling Effects of Silvicultural Treatments in Young Scots pine-dominated Stands on the Potential for Early Biofuel Harvests.

Integrerad stubbskörd och trädfällning

Denna rapport är ett resultat av ett examensarbete på civilingenjörsprogrammet Teknisk design, vid Luleå tekniska universitet (Ltu). Uppdraget i examensarbetet var att utveckla ett virtuellt koncept för integrerad stubbskörd och trädfällning åt Iggesund Forest AB/Olofsfors AB. I dagsläget sker trädfällningen och stubbskörden genom två separata operationer. Intresset för stubbskörd och skogens totala biomassauttag har idag ökat för att klara av de nya uppsatta EU målen med krav om att minst 20 procent av dagens energianvändning skall komma från förnyelsebara energikällor till år 2020, där skogen utgör en av de största förnyelsebara källorna. De stubblyftningsmetoder som används idag är inte helt optimala och effektiva för att det ska vara kostnadseffektivt att ta hand om stubbarna.En förstudie med en grundlig benchmarking gjordes över de olika stubblyftningsmetoder som används idag för att ta reda på och undersöka vad som fungerar bra respektive mindre bra med dem.

Timmerlängder till Iggesunds sågverk

Det råder hård konkurrens på marknaden för sågade trävaror. Längdkrav på furuprodukter var tidigare sällsynt men blir allt vanligare. Idag efterfrågas längre och längre längder, helst ska sågade trävaror vara över 42 dm (vilket motsvaras av timmerlängder över 43 dm). Iggesunds sågverk ställer sig frågan om det finns möjligheter till en bättre längdanpassning av sågverkets timmerlängder till marknadens krav, och om en sådan förändring skulle löna sig? Detta arbete tittar på tre scenarier till förändrade timmerlängder och hur de påverkar Iggesunds sågverks lönsamhet.

En studie av tre inventeringsmetoder i slutavverkningsbestånd

Information om avverkningsbestånd är avgörande för att kunna planera flödet av olika virkessortiment, och därmed kunna leverera rätt mängd virke i rätt tid mot avtalade kontrakt. Det är också avgörande för att bedöma ersättningen till entreprenörerna. Västra skogsägarna håller på att utveckla ett avverkningsplaneringssystem, Swiss, som skall klara detta. I systemet skall finnas rutiner för inventering av träden i bestånden och andra beståndsvariabler som terrängtransportavstånd, bärighet etc. Det här arbetet inskränker sig till att undersöka trädvariabler i slutavverkningsbestånd enligt tre olika inventeringsmetoder.