This two years master?s thesis is about book circles for children, arranged by the public libraries in Sweden. The purpose is to gain knowledge about how children experience their participation in book circles, and how they experience their own reading. It focuses on children aged 10 to 12 years, and their leisure reading. The research questions are: What are the book circles? function for the participants? How and why do the children read? What kind of literature do they like? Do the children experience that their reading has developed through their participation in the book circles? What parts of the reading process do the book circles influence?The theoretical framework is threefold.

This two years master?s thesis is about book circles for children, arranged by the public libraries in Sweden. The purpose is to gain knowledge about how children experience their participation in book circles, and how they experience their own reading. It focuses on children aged 10 to 12 years, and their leisure reading. The research questions are: What are the book circles? function for the participants? How and why do the children read? What kind of literature do they like? Do the children experience that their reading has developed through their participation in the book circles? What parts of the reading process do the book circles influence?The theoretical framework is threefold.

The main aim of this study is to analyse the grotesque characterization of adults in four novels by Roald Dahl, from Michail Bachtin?s definition of the carnival-grotesque in Rabelais and his world. From this view I have examined how the conflict between children and adults is described in these books, and to what extent the grotesque motifs have a function in this conflict.For this purpose I have applied theories of the literature-grotesque by Michail Bachtin, and of the meaning and function and ? in this context ? the necessity of fright and horror in children?s fiction, in particular by Bruno Bettelheim and J.A. Appleyard.

The objective for this Master?s thesis is to study literary programs for infants at six Swedish public libraries, their relevance and importance for infants and how the infant?s perspective in the program design and implementation is taken into consideration. The questions I pose are: In which way do the programs take the infants need for development and their literary prerequisites into consideration? Which functions can the programs have for infants? I have used a qualitative method, based on deep interviews with six library staff, working with literary programs. A model was developed based upon Daniel Stern?s theories of the interpersonal world of the infant together with Joseph Appleyard?s reading development theory.

The purpose of this Master Thesis was to study the reader in the informal reading group. To fulfil our purpose we have used the following questions: how did the reader become a reader and what does her reading look like, why do people choose to participate in a reading group, how may the group influence the individual member in her reading and interpretation of a book, does the reading group have a therapeutic function, how does the informant find the group dynamics and different roles in the reading group, and finally how does the informant experience the discussion in the reading group. We have used two studies about reading groups, one by Elizabeth Long and one by Jenny Hartley. Our theory is divided into reading and group psychology. We have interviewed seven women belonging to different reading groups.

The purpose of this Masters Thesis is to explore the impact of spare time reading fiction on the identity of teenage boys, and what it really means to them. To investigate this, we have focused our investigation on how teenage boys relate to and what they search for in their reading. The data collection is based on 8 interviews with boys in the age between 14 and 15 and on literature on the subject. The theoretical framework focuses on the reading theories of Joseph A. Appleyard, the transactional theory of Louise M.

The purpose of this thesis was to investigate how people from Iran experience reading in their mother tongue, Persian, compared to how they experience reading in Swedish and if there was a difference. The questions to be answered in the thesis were: What is the dominant purpose when people read their mother tongue and when they read in Swedish. Do they read because they need information, because they want to relax or do they, when they read, reflect on their own lives? The method was qualitative, interviews were conducted with 8 Iranians living in Sweden. The theoretical background consists of a description of theories on reading and theories on language and identity.

The purpose of this Master?s thesis is to study if teenage fiction, published in Swedish during the course of one year, matches what boys in eight grade claim they want to read about. The background for our work is a survey initiated by Lärarnas Riksförbund, Läsa för att lära, in 2005. The conclusion drawn in Läsa för att lära is that many children, especially boys, lose their interest in reading when they become teenagers. Information on fictional books for teenagers has been collected from Bibliotekstjänst.

The aim with this thesis is to highlight components regarding small children?s reading environment in preschool and see how these affect their meeting with literature. The study is based on J. A. Appleyard?s theory on man?s development as a reader.

The purpose of this thesis is to form an idea about the qualitative value and meaning of reading fiction in a psychological perspective and over a lifetime. Seven women, 68-79 years old, were interviewed about their reading habits of fiction in their lifetime. The material is presented as life stories. I use an inter-nordic research project called the SKRIN project which looks upon reading habits from an individualistic and psychological perspective. I also refer to an American study which focus on reading development with roles readers take in different ages of life written by J A Appleyard.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fantasy kan användas för att öka elevers läsförståelse. Min uppsats är teoretisk på så sätt att jag inte har gjort någon empirisk undersökning. Jag har istället använt mig av läsförståelseundersökningar, litteratur om läsning samt genomfört en litteraturanalys av Tolkiens Härskarringen. De undersökningar jag använt mig av, PISA-undersökningen från 2009 och IEA:s undersökning om läsförståelse, visar att pojkar generellt har sämre läsförståelse, framförallt på de berättande texterna, och därför har jag valt att fokusera på fantasy, som är en genre som Olin-Scheller (2006) i sin undersökning kommit fram till att pojkar föredrar. Pojkars sämre läsförståelse kan förstås som vilken läsarroll de intar vid läsningen, ett uttryck från Appleyard som Olin-Scheller använder sig av för att förklara elevers läsning. Då högre läsförståelse kräver att läsaren intar rollen som tolkare, har jag i min analys av Tolkiens Härskarringen gått in i den rollen och visat på de delar i verken som en lärare skulle kunna lyfta fram för eleverna. Eftersom pojkar inte lika ofta når upp till rollen som tolkare och därför avvisar texter som kräver den rollen vill jag visa hur de kan stanna i den genre de trivs med (här kommer motivationsaspekten in) och ändå utveckla sina läsarroller.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur fantasy kan användas för att öka elevers läsförståelse. Min uppsats är teoretisk på så sätt att jag inte har gjort någon empirisk undersökning. Jag har istället använt mig av läsförståelseundersökningar, litteratur om läsning samt genomfört en litteraturanalys av Tolkiens Härskarringen. De undersökningar jag använt mig av, PISA-undersökningen från 2009 och IEA:s undersökning om läsförståelse, visar att pojkar generellt har sämre läsförståelse, framförallt på de berättande texterna, och därför har jag valt att fokusera på fantasy, som är en genre som Olin-Scheller (2006) i sin undersökning kommit fram till att pojkar föredrar. Pojkars sämre läsförståelse kan förstås som vilken läsarroll de intar vid läsningen, ett uttryck från Appleyard som Olin-Scheller använder sig av för att förklara elevers läsning. Då högre läsförståelse kräver att läsaren intar rollen som tolkare, har jag i min analys av Tolkiens Härskarringen gått in i den rollen och visat på de delar i verken som en lärare skulle kunna lyfta fram för eleverna. Eftersom pojkar inte lika ofta når upp till rollen som tolkare och därför avvisar texter som kräver den rollen vill jag visa hur de kan stanna i den genre de trivs med (här kommer motivationsaspekten in) och ändå utveckla sina läsarroller.

Syftet med denna uppsats är att undersöka läsarnas upplevelse av populärlitteratur med utgångspunkt från: läsarens kontakt med bok och karaktärer; behovet av realism i texten och huruvida boken får dem att tänka. Två olika författare och två olika bokserier har analyserats. Dessa är J.K. Rowling med Harry Potter och Dennis Lehane med deckarparet Patric Kenzie och Angie Gennaro. Läsarnas åsikter hämtas från olika webbforum.