Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur vinstdrivande företag i Sverige kommunicerar sitt eget CSR-arbete. Genom undersökningen vill vi beskriva kommunikationen som olika företag använder för att förmedla sitt arbete. Bland annat har vi i studien tagit reda på vilken form det kommuniceras i, vad som förmedlas till respektive företags intressenter, och vilka begrepp som företagen använder sig av. Metod: Studien grundar sig på en kvalitativ metod. Med hjälp av intervjuer med sex olika företag, som tillhör olika branscher, har material samlats in. Vi har också varit i kontakt med CSR Sweden, ett nätverk som finns för att hjälpa företag med CSR-frågor.

Carbon dioxide in the atmosphere contributes to the greenhouse effect, which is essential tolife on our planet. Furthermore, it plays an important part of the photosynthesis andrespiration of the world?s organisms. Since the start of the industrial revolution the amount ofcarbon dioxide in the atmosphere has increased exponentially. The main source is theextensive burning of fossil fuels.

Fler och er anvander idag kohesiva modeller vid simulering av limfogar mednita element analys (FEA). Ett stort problem ar emellertid bristen pa bra ochdetaljerad materialdata. Denna rapport beskriver metoder for att extraheramaterialdata for ett epoxylim (Araldite 2015 fran Huntsman) genom tva olikaexperiment som vardera beskriver limmets egenskaper i olika lastriktningar. Detva provmetoderna kallas "End Notch Flexure" (ENF) och "Double CantileverBeam" (DCB) dar ENF-provet anvands for att beskriva limmets egenskaperfor skjuvning i planet och DCB-provet for egenskaper i planets normalriktning.Experimenten har genomforts i rumstemperatur och i forhojda temperaturer foratt fanga temperaturberoende egenskaper. Vid provningen har sa kallat "DigitalSpeckle Photography" (DSP) anvants for att mata vinklar och forskjutningar.For att validera den erhallna materialmodellen har experimenten aven simuleratsmed FEM.

De senaste åren har den internationella turismen ökat explosionsartat och den förväntas fortsätta öka på samma vis. Detta medför både positiv och negativ påverkan på destinationen och för lokalbefolkningen. För att turismen skall vara långsiktigt hållbar är det viktigt att inbegripa turisternas perspektiv på destinationspåverkan. Tidigare forskning har främst varit fokuserad på lokalbefolkningens syn på turismen, och därför behövs vidare forskning från turisternas synvinkel.Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur svenska turister uppfattar destinationspåverkan inom de tre hållbarhetssfärerna ekonomi, sociokultur och ekologi. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka eventuella skillnader i upplevelser mellan de två turistgrupperna massturister och alternativturister.Undersökningen har gjorts med hjälp av en enkätundersökning administrerad på Internet.

Under början av 2000-talet uppdagades att den offentliga sektorn hade stora förändringar att vänta i framtiden. Sveriges alltmer åldrande befolkning samt stora pensionsavgångar skvallrade om utmaningar. Dessa utmaningar ställde nya krav på hur den offentliga sektorn skulle organisera sin verksamhet för att öka både effektivitet och produktivitet i verksamheten. Sveriges ekonomiska kris har idag stabiliserats men utmaningarna för offentlig sektor kvarstår. Offentliga verksamheter arbetar idag etablerat med strategiarbete, visioner och mål.

Landskapet är och har alltid varit i ständig förändring. Förändringar och byggnadsprojekt som ändrar landskapet är dock något som kan ge upphov till upprördhet och skapa konflikter mellan planerare och de som berörs av de planerade projekten. Som blivande landskapsarkitekt har jag intresserat mig för hur kan man förklara uppkomsten av negativa attityder till landskapliga förändringar, samt hur denna skepticism ter sig vid vindkraftsplanering. Med en litteraturstudie som metod studerar jag inledningsvis begreppet landskap och förklaringar till vad landskapsförändringar innebär för människan. Den andra delen i uppsatsen beskriver begreppen Nimby- Not In My Back Yard och socialt dilemma för att se hur de förklarar negativa attityder till landskapliga förändringar. För att exemplifiera framställer jag i nästa del motstånd och misstro till vindkraftsplanering.

?SAMMANFATTNINGTitel: Corporate Social Responsibility, Hur några svenska storbankers CSR-arbete implementerats på lokal nivå och vilka effekter som orsakats av CSR-arbetet på samma nivå.Kursen: Magisteruppsats i företagsekonomi, FÖA 400, 15 hpFörfattare: Gulafat Guliyeva gga09001@student.mdh.seGeorges Yenga Muhindo gya09001@student.mdh.seSeminariedatum: 2010-09-30Handledare: Esbjörn SegelodNyckelord: CSR, socialt ansvar, företagsetikSyfte: Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur några svenska storbankers CSR- arbete implementerats på lokal nivå. Dessutom vill vi även undersöka vilka effekter som orsakats av CSR-arbetet på det lokala planet.Metod: Data har samlats in via intervjuer styrda av en intervjumall med öppna frågor samt en webbaserade enkät (Survey Monkey).Slutsats: Vi kom fram till att koncernövergripande policies inom CSR-området implementeras på lokal nivå i form av riktlinjer, direktiv och värderingar som lokala kontorschefer tillämpar i sina dagliga verksamheter. Vi har märkt att kreditpolitiken och kreditprocessen är en av viktigaste instrument genom vilka CSR-arbetet implementeras.CSR-dokumenten är viktiga men lider likväl av brister i det att de till vissa delar var obegripliga för några av kontorscheferna. Dessutom har det varit omöjligt att bekräfta någon implementering av huvudkontorets CSR-arbete vid några av de lokala bankkontoren.Vad gäller effekterna har vi för några av bankerna kunnat notera ett positivt eller begränsat genomslag i de områden där de verkar.

Under det senaste århundradet har medeltemperaturen på jorden stigit märkbart. En förklaring till den globala uppvärmningen är de ökade utsläppen av växthusgaser, främst koldioxid, som följer av ökad användning av kol, olja och naturgas. Hotet om globala klimatförändringar synliggjorde behovet av samordning av klimatpolitiken på internationell nivå. Ett stort steg mot en global handlingsplan togs 1992 med FN:s konvention om klimatförändringar och Kyotoprotokollet 1997. I Kyotoprotokollet har I-länderna och EU förbundit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser jämfört med 1990 års nivå.

På grund av stora stadsbränder under slutet av 1800-talet tilläts inga höga bostadshus med trästomme i Sverige fram till 1994. De byggnadsstadgar som innebar förbud mot att bygga högre än 2 våningar med trästomme ersattes 1994 med brandskyddskrav. I och med det fick flervåningshus med trästomme byggas. Vid byggande av flervåningshus krävs ett fungerande stabiliserande system och stabilisering mot horisontalkrafter. Ett sätt att stabilisera är genom skivverkan.

Ekologisk konsumtion blir allt mer framstående i dagens konsumtionssamhälle, då dess negativa påverkan på miljö, hälsa och arbetsförhållanden är klart mindre än den konventionella konsumtionens avtryck. Livsmedelskonsumtionen står för en fjärdedel av den klimatpåverkan svenska hushåll orsakar och även om medvetenheten kring detta ökat så saknar många människor idag fortfarande kunskap om hur stor negativ påverkan konsumtionen av livsmedel faktiskt har för vår planet. Bananer är en av de allra mest besprutade frukterna och Sverige är det land som konsumerar flest bananer per invånare av alla länder där bananer inte odlas. Bananer är även en av de varor där skillnaden mellan ekologisk och konventionell odling är som störst.Syftet med den här uppsatsen är att genom en kvantitativ undersökning ta reda på om livsmedelsbutiker bör fokusera på faktorerna miljö, hälsa och arbetsförhållanden i sin gröna marknadsföring för att öka försäljningen av ekologiska bananer. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av webbenkäter som skickats ut till en urvalsgrupp.

Den här studien handlar om hur invandrare upplever att deras handlingsutrymme och delaktighet påverkas av att inte behärska svenska språket motsvarande slutnivån inom sfi (svenska för invandrare). Det är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med sju män och kvinnor som alla invandrat till Sverige i vuxen ålder från olika delar av världen. Syftet med undersökningen är att studera svenska språkets betydelse för invandrare i Sverige som inte klarar att uppnå sfi:s slutnivå. För att ha möjlighet att sätta de resultat jag kommer fram till i relation till något, för att kunna göra jämförelser, har jag som referensgrupp intervjuat fyra personer som också invandrat till Sverige i vuxen ålder men som alla klarat att få godkänt slutbetyg inom sfi. Resultaten visar att det upplevda handlingsutrymmet för samtliga är situationsbetingat och relativt, dvs.

SammanfattningKunskapslyftet var den stora satsning som staten gjorde under åren1997-2002 på vuxnas lärande. Satsningen hade fyra viktiga målsättningar:? Minska arbetslösheten och förnyaarbetsmarknadspolitiken? Utveckla och förnya vuxenutbildningen? Minska utbildningsklyftorna? Öka förutsättningarna för tillväxtSamtliga kommuner i Sverige deltog i Kunskapslyftet. Det har gjorts många undersökningar som är relaterade till Kunskapslyftet, men få undersökningar har gjorts som har tagit reda på vad deltagarna ansåg om denna satsning. De flesta av deltagarna var lågutbildade och kunde genom ett förmånligt ekonomiskt bidrag, UBS - Särskilt utbildningsbidrag från CSN, som låg på samma nivå som a-kasseersättningen, genomföra sina studier med en förhållandevis god studieekonomi.

Denna uppsats behandlar metoden ?Assessment Center? (AC), som alltmer används som ett verktyg i organisations- och verksamhetsutveckling, bl a för urval och utveckling av chefer och ledare. AC är en benämning för en metod som kan användas för bedömning av beteenden hos personer, och anpassas för att mäta olika relevanta kompetenser. Metoden har utvecklats från Tyskland, via England och USA och användes ursprungligen för att rekrytera officerare och underrättelseagenter. AC redovisas generellt som metod samt som myndighetssamverkan ?AC Skåne? mellan Polismyndigheten, Malmö stad samt Försäkringskassan.

I denna uppsats presenteras ett förslag till läsning och tolkning av den vikingatida steninskriften Vg 199, för vilken ingen tolkning tidigare framlagts. Tolkningen lyder: [Stæinn] kveðsk hær[sa] s?[n]a længi. Kveðsk Hialms Gunna Halfd[anaR br?dur/faður langa hr]?d geta.

Alla människor har behovet att känna tillhörighet. I interaktionen med omgivningen byggs vår identitet och sociala ramar skapas. Som en naturlig del i vuxentillvaron finns arbetet, och det sociala sammanhang arbetslivet ger oss. Vi får utlopp för våra kunskaper och känner oss behövda. Arbetslivet ger oss också tidsramar och trygghetsskapande rutiner.