Sweden is a multi cultural country, where almost twenty percent of the population come from another cultural background. This study examines to what extent people with a foreign origin appear in two local, Swedish newspapers, Barometern and Östra SmĂ„land, and what role they are given. Do they appear as foreigners or immigrants or do they figure as any Swede, irrespective of their origin background?We have made a review by studying pictures of people with a foreign origin, based on name and appearance. During the time period, March 1st ? April 30 th 2010, there were 2206 articles with pictures of people where 189 of them did show people with a foreign origin.

Bakgrund: MĂ„lstyrning Ă€r ett styrsĂ€tt som anvĂ€nds i nittio procent av Sveriges kommuner. Enligt forskare i Ă€mnet mĂ„lstyrning inom offentliga verksamheter har det emellertid ofta pĂ„pekats en rad problem som att mĂ„l ofta Ă€r vaga och att det rĂ„der brist pĂ„ dialog mellan politiker och tjĂ€nstemĂ€n. Tidigare undersökningar har frĂ€mst fokuserat pĂ„ mĂ„lformulering och befunnit sig pĂ„ en övergripande nivĂ„. Detta arbete studerar hur chefer inom bildnings- och socialförvaltning upplever mĂ„lstyrning inom en svensk kommun. Detta pĂ„ grund av att det inte har gjorts i samma utstrĂ€ckning samt för att se hur styrsĂ€ttet fungerar för de som anvĂ€nder mĂ„lstyrning i verkligheten.Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur mĂ„lstyrning upplevs som styrmetod av förvaltningschefer och verksamhetschefer inom en svensk kommun.Metod: För att kunna besvara syftet har en deduktiv fallstudie gjorts pĂ„ tvĂ„ förvaltningar, bildnings- och socialförvaltningen, inom en kommun i Östergötland.

VÄren 2013 tilldelades jag ett stipendium finansierat av Swedish International Development cooperation Agency (SIDA). Jag fick dÀrmed möjligheten att genomföra en studie som undersöker quechuaundervisningens betydelse för det bolivianska mÄngkulturella samhÀllet. Enligt den nya utbildningslagen 070 Avelino Siñani - Elizardo Pérez skall alla elever i Bolivias grundskola undervisas i det ursprungssprÄk som talas i respektive region. Syftet med studien Àr att undersöka svÄrigheter som lÀrare och rektorer har mött under implementeringen av quechuaundervisningen. Eftersom avkolonisering Àr ett starkt ord i den nya utbildningslagen avser jag Àven att undersöka hur olika mÀnniskor definierar begreppet.

Genom a?rhundraden har bilden varit en viktig del i va?rt samha?lle. Den har varit en ka?lla till underha?llning, sparande av minnen och a?ven ett sa?tt att kommunicera pa?. Bilder har anva?nts pa? ma?nga olika sa?tt och sedan 1800-talet har vi kunnat fa?nga bilder genom fotografier.

BakgrundGlobaliseringens effekter har lett till att mÄnga samhÀllen idag Àr mÄngkulturella. Detta stÀller högre krav pÄ sjuksköterskor dÄ de mÄste kunna bemöta de mÄnga och olika kulturer som finns. För att göra detta behövs kulturell medvetenhet samt kompetens hos sjuksköterskor. Transkulturell omvÄrdnadsteori Àr en förutsÀttning för att kunna tillfredstÀlla de patienter som sjuksköterskor möter inom hÀlso- och sjukvÄrdenSyfteSyftet med studien Àr att utifrÄn sjuksköterskors upplevelser identifiera de faktorer som pÄverkar vÄrdrelationen nÀr patienten och anhöriga har annan kulturell bakgrund.MetodStudien kommer att vara en litteraturstudie. InnehÄllet kommer inkludera kvalitativa samt kvantitativa vetenskapliga artiklar och litteratur.ResultatSjuksköterskor upplever att det största hindret för att skapa en god vÄrdrelation Àr sprÄkbarriÀrer samt kommunikationsproblematik.

Döden angÄr oss alla och vÄr kulturella bakgrund har stor betydelse för hur vi möter den. Palliativ vÄrd fokuserar pÄ att ge stöd och lindring till döende patienter för att öka deras livskvalitet. Av Sveriges invÄnare har var sjÀtte utlÀndsk bakgrund och detta stÀller andra och delvis nya krav pÄ sjukvÄrden. Syftet med studien var att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskans palliativa omvÄrdnad till patienter frÄn andra kulturer. Studien Àr en litteraturöversikt dÀr tolv artiklar analyserats utifrÄn syftet.

Samernas första politiska rörelse runt sekelskiftet i Sverige var startskottet, inte bara för samernas egen politiska organisation, utan ocksÄ för en debatt kring samernas rasifierade identitet. Debatten kretsade kring rÀtten till land, och huruvida den skulle förbehÄllas endast nomadiserande renskötande samer, eller om rÀtten skulle inkludera alla samer oavsett levnadsuppehÀlle. Samtidens argumentativa klassificeringssystem satte samernas yrkesutövning frÀmst, men med rasifierade premisser kring samernas temporala och spatiala tillhörighet. En av premisserna för argumentationen, samernas temporala tillhörighet, prÀglades ur svensk medias synvinkel av en stark tro pÄ att samerna riskerade att försvinna. Jag argumenterar för att detta hade en rasbaserad logik i form av en anakronistisk tillhörighet utanför en (svensk) evolutionistisk tidslinje.

Islam Àr en av vÀrldsreligionerna och har miljoner anhÀngare vÀrlden över. Det finns en allmÀn uppfattning om islams problematik, sÄ till vida att islam sÀllan fÄr rÀtt presentation, dÄ exempelvis inom massmedia och skola. FrÄgan Àr hur skolan, som Àr vÄrt största lÀrosÀte presenterar en religion rÀttvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat pÄ ett icke nyanserat sÀtt.Uppsatsens syfte Àr att söka svar pÄ hur islam framstÀlls i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, dÀr muslimska elever berÀttar om erfarenheter och upplevelser.Generella slutsatser som framkommit Àr att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, sÄsom etnocentriskt tÀnkande, i muntlig presentation och text. Elever har Àven pekat pÄ en viss marginalisering och distansering gÀllande islams presentation i undervisningen..

SamhÀllet har gÄtt frÄn att vara monokulturellt till att bli mÄngkulturellt, vilket har lett till pedagogiska utmaningar för skolan. Enligt skolans styrdokument ska alla elever ges lika studie- och utbildningsmöjligheter, men elever med utlÀndsk bakgrund missgynnas. Detta blir tydligt av statistik som visar att var fjÀrde elev med utlÀndsk bakgrund gÄr ut grundskolan utan grundlÀggande behörighet, vilket kan jÀmföras med var tionde elev med svensk bakgrund. Faktorerna Àr sammansatta, men denna studie inriktas frÀmst pÄ sprÄkliga faktorer. Arbetet utgÄr ifrÄn ett socio- och interkulturellt perspektiv pÄ lÀrande, och berör Àven forskning om sprÄkutveckling.

Hadzic, Erik & Fridén, Marcus (2014) FörÀldraverksamhet pÄ mÄngkulturella fritidshem. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö högskola. Det övergripande syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga hur förÀldrasamverkan fungerar och ser ut pÄ mÄngkulturella fritidshem, samt vilka möjligheter och hinder det kan finnas. VÄr studie har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar. - Vad vet förÀldrarna om fritidshemmets uppdrag? - Hur resonerar förÀldrarna kring samverkan, vilka möjligheter respektive hinder ser de? - Hur resonerar pedagogerna kring samverkan, i termer av möjligheter och hinder? DÄ det Àr vÀldigt knappt med tidigare forskning kring detta omrÄde har vi fÄtt förlita oss pÄ de fÄ böcker vi haft, samt böcker angÄende förÀldrasamverkan inom skolan i allmÀnhet. VÄr studie Àr baserad pÄ tvÄ olika skolors fritidshem som bÄda Àr mÄngkulturella, det vill sÀga att det finns mÄnga barn med olika etnisk bakgrund i skolan och pÄ fritidshemmet.

Syftet med vÄr studie var att undersöka klasslÀrares arbetssÀtt för att utveckla andrasprÄkselevernas sprÄkutveckling samt samverkan mellan klasslÀrare och modersmÄlslÀrare och klasslÀrare och lÀrare i svenska som andrasprÄk. Dessa omrÄden Àr betydelsefulla eftersom vi lever i ett mÄngkulturellt samhÀlle och dÀr skolan strÀvar efter att alla elever fÄr en likvÀrdig utbildning oavsett etnisk bakgrund. Femton klasslÀrare verksamma i Ärskurserna 1-6 vid fyra olika skolor deltog i studien genom individuella intervjuer.Slutsatsen av vÄr studie pekade pÄ att klasslÀrarna anvÀnde sig av eget material under lektionerna för att alla elever i klassen ska fÄ samma förutsÀttningar och kunskaper. Bristen av förberedelseklasser pÄ skolorna Àr nÄgot som de intervjuade uppmÀrksammade. Det Àr av stor vikt att skolorna har en förberedelseklass eftersom det annars lÀggs mycket arbete pÄ klasslÀraren som inte har möjlighet att ensam undervisa en nyanlÀnd elev och resterande elever i klassen samtidigt. Resultatet visade ocksÄ att det inte finns nÄgon samverkan mellan modersmÄlslÀrare och klasslÀrare.

BaljvÀxter kan utgöra ett hÀlsosamt och klimatvÀnligt alternativ till kött. Med lÀmpliga tillagningsmetoder utgör deras innehÄll av osmÀltbara Àmnen inget problem. I dagslÀget importeras den största delen av fÀrska och torkade baljvÀxter som konsumeras i Sverige. En ökad inhemsk ekologisk yrkesodling av baljvÀxter skulle föra med sig fördelar i form av minskad anvÀndning av gödningsmedel och gynnande effekter i ett vÀxelbruk. I Sverige odlas i stort sett bara Àrter och bruna bönor som livsmedel.

The aim of this thesis is to investigate how the indexing of fiction for adults looks like in the public libraries that don?t buy indexed records for fiction from BibliotekstjÀnst (BTJ). The questions that I want these libraries to answer is: - Public libraries that index fiction for adults themselves: 1. What tools do they use when indexing?, 2.

Svensk dramadialog under tre sekel a?r ett projekt framtaget vid Uppsala universitet och inneha?ller en dramakorpus av 45 pja?ser fra?n 1725?2000. Syftet med den ha?r underso?kningen a?r att underso?ka utvecklingen av tilltal i fyra pja?ser med utga?ngspunkt i fyra dramer ur Svensk dramadialog under tre sekel. Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i tilltalen du och Ni men andra tilltal som exempelvis titlar, fo?rekommer.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrares syn pÄ lÀrande i mÄngkulturella förskolor kan ta sig uttryck, samt att fÄ en tydligare bild gÀllande vilka hinder respektive möjligheter förskollÀrareupplever i detta arbete. Med hjÀlp av totalt sju kvalitativa intervjuer - sex intervjuer med förskollÀrare och en med en förskolechef - har vi fÄtt en klarare bild över hur förskollÀrare ser pÄ arbete med lÀrande i en mÄngkulturell förskola.Resultatet av studien visar att flertalet förskollÀrare arbetar med lÀrande hos barn med annan kulturell bakgrund pÄ ett likartat sÀtt. De lÀgger dock en stor tyngd pÄ sprÄket och barns sprÄkutveckling. Likformigheten anges bero pÄ brist pÄ tid och resurser. Men vÄr tolkning Àr Àven att det finns en stor osÀkerhet hos förskollÀrarna gÀllande hur arbete i en mÄngkulturell förskola kan bedrivas.