Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om en implementering av svensk kod för bolagsstyrning pÄverkar företagets vÀrde (approximativa Tobins Q). Dessutom hoppas vi ge svar pÄ huruvida enskilda bolagsstyrningsvariabler frÄn tidigare studier pÄverkar företagets vÀrde. Arbetet anvÀnder sig av en kvantitativ metod för insamling av data till regressionsanalysen. Studien omfattar de svenska bolag som infört koden och lika mÄnga referensföretag som inte implementerat koden. De variabler som ingÄr i analysen, förutom företagens approximativa Tobins Q, Àr antal styrelseledamöter, antal utlÀndska styrelseledamöter, bransch, nettoomsÀttning, antal anstÀllda, företagets Älder, balansomslutning samt huruvida företaget implementerat svensk kod för bolagsstyrning eller ej.

I denna studie har vi undersökt hur 10 högstadiepojkar med utlÀndsk bakgrund reflekterarkring sitt val av fotbollsprofil. Vi genomförde semi-strukturerade intervjuer och analyseraderesultatet utifrÄn Bourdieus begrepp habitus och kapital.Respondenterna i studien hade alla en utlÀndsk bakgrund och majoriteten hade förÀldrar sominte var födda i Europa. NÀstan samtliga respondenter berÀttade att de bodde i segregeradeomrÄden. Uppsatsen kommer fram till att respondenternas uttalade motiv till valet av att sökasig till och delta i fotbollsprofil under skoltid var bland annat för att de tyckte om att spelafotboll. Men Àven en annan faktor var att de via den utökade trÀningsmÀngden i skolan kundeförbÀttra sina förutsÀttningar att lyckas som fotbollsspelare.

Med denna rapport vill vi försöka ge en insyn i varför svensk polisuniform idag ser ut som den gör. Vilka positiva och negativa aspekter finns i och med dagens polisuniform? Syftet med rapporten Àr att försöka klargöra den problematik samt de möjligheter som den uniformerade polismannen/kvinnan idag kan stöta pÄ. Vi har avgrÀnsat arbetet till att endast handla om svenska polisers uniform, den uniform som ordningspolisen i yttre tjÀnst idag arbetar i. Etniska frÄgor eller genusperspektivet lÀmnas Ät nÄgon annan att diskutera.

Huvudsyftet för denna studie var att undersöka hur mödrar till tonÄringar, med skilda kulturella erfarenheter och etniskt ursprung, upplevde sitt moderskap i det senmoderna sÄ kallade risk-samhÀllet idag. Syftet var att efterforska om det gick att pÄvisa likheter och/eller skillnader i hur mödrarna sÄg pÄ sjÀlva moderskapet och uppfostran och vilken betydelse etnicitet hade i sammanhanget. Resultat av denna studie skulle kunna pÄvisa implikationer för socialt arbete och politisk agenda.Studien baseras pÄ intervjuer med mödrar med kurdiskt, arabiskt och svenskt ursprung i fokusgrupper med blandade konstellationer. Totalt 23 mödrar intervjuades i fyra grupper under ca 2 timmar och dokumenterades genom film pÄ dator. Sex korta och öppna frÄgestÀllningar var formulerade och förberedda inför intervjuerna.

SAMMANDRAGHistorien kan definieras som vÄr förflutna verklighet. DÀr finns ledtrÄdar till varför vÄr kultur och vÄrt samhÀlle ser ut som det gör. LedtrÄdar till varför revolutioner uppstÄr eller varför dramaserien Rederiet slutade sÀndas. Alla historiska utvecklingslinjer har lett fram till den verklighet vi lever i idag och detta projekt belyser nÄgra ögonblick pÄ vÀgen. Jag upplever att svensk kultur- och samhÀllshistoria ofta presenteras pÄ ett onyanserat och likriktat sÀtt.

Bankgarantier, framför allt de sjÀlvstÀndiga s.k. demandgarantierna, Àr en Ànnu relativt outforskad företeelse i svensk rÀtt. I uppsatsen görs en genomgÄng av olika former och typer av demandgarantier. Uppsatsen innehÄller ocksÄ en jÀmförelse mellan de accessoriska borgensgarantierna och demandgarantierna. DÄ demandgarantier har behandlats mer ingÄende i utlandet, sÄvÀl avseende rÀttspraxis som doktrin, företas ocksÄ en genomgÄng av utlÀndsk behandling av dessa garantier.

Genom att intervjua sex personer med iranskt pÄbrÄ har jag försökt presentera dessa individers subjektiva bild av historieundervisning och de krav som de stÀller pÄ skolan. FrÄgornas svar har gett oss en uppfattning om hur historieundervisningen kan pÄverka elever med iraniesvensk bakgrund. Dessutom har vi iakttagit vad de iraniesvenska personerna förvÀntar sig fÄ frÄn historieundervisningen. Den kvalitativa forskningsprocessen har vÀvt samman följande teoretiska utgÄngspunkter: kapitalbegrepp, symboliskt vÄld, orientalism samt Charles Taylors diskussion kring liberalism. Undersökningen visar att IP uppfattar historia i skolan som eurocentrisk och att iranskt kulturarv beskrivs som underlÀgsen.

UtgÄngspunkten för den hÀr uppsatsen var en frÄga om vilket svÀngrum det finns för elever med invandrarbakgrund för att vÀlja förhÄllningssÀtt till sin etniska bakgrund i skolan. Finns det utrymme för dem som vill uttrycka en etnisk identitet och anvÀnda sig av kunskaper och erfarenheter i skolarbetet som den etniska bakgrunden gett dem? Kan de som inte vill anvÀnda sig av sin etniska bakgrund i skolarbetet lÄta bli, eller förvÀntas de vara representanter för sina förÀldrars hemlÀnder? Med syftet att undersöka hur elever med invandrarbakgrund upplever och tÀnker kring sin etniska bakgrunds betydelse i skolarbetet, intervjuades fem elever i Är 9 pÄ Bergabyskolan och fyra elever i Ärskurs 1 pÄ Ringlunda gymnasium. Under bearbetningen av materialet gjordes en jÀmförelse mellan Bergabyskolan, som Àr en invandrartÀt skola med en uttalad ambition att vara en plats dÀr olika kulturer ska kunna mötas och uttryckas, och Ringlunda gymnasium som har en mindre andel elever med invandrarbakgrund. Resultatet visade att flertalet informanter var intresserade av att anvÀnda sig av sin etniska bakgrund i skolarbetet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur det interkulturella perspektivet kan anvÀndas i historieundervisningen. Vidare Àr syftet att fördjupa frÄgestÀllningen till att ocksÄ omfatta hur historieundervisning kan utformas sÄ att ett historiemedvetande utvecklas i en elevgrupp med mÄngkulturell bakgrund. Den metod jag har anvÀnt mig av Àr kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare som samtliga undervisar i historia i Ärskurs 4-9. Elever med annan kulturell bakgrund kan berika historieundervisningen för hela klassen genom att berÀtta om egna erfarenheter och upplevelser. Det kan göra en historisk hÀndelse verklig och konkret för alla eleverna.

Ordre public-förbehÄllet innebÀr att svensk domstol har rÀtt att avstÄ frÄn att tillÀmpa enutlÀndsk rÀttsordning, erkÀnna eller verkstÀlla en utlÀndsk dom, om det skulle leda tillett resultat som Àr uppenbart oförenligt med grunderna för rÀttsordningen i Sverige. Vilkakonsekvenser som Àr uppenbart oförenliga med grunderna för rÀttsordningen har intepreciserats av lagstiftaren. FrÄgan har i stÀllet lÀmnats Ät rÀttstillÀmpningen, frÀmstdomstolen, att avgöra. I förslaget frÄn Europeiska kommissionen om domstols behörighet,tillÀmplig lag samt erkÀnnande och verkstÀllighet i mÄl om makars förmögenhetsförhÄllandenÄterfinns ett ordre public-förbehÄll. Den lag som anvisas enligt lagvalsreglernai förslaget ska tillÀmpas Àven om det inte Àr frÄga om lagen i en medlemsstat.

I media talas det ofta om att antalet ungdomar vilka provar och anvÀnder sig av drogen Ecstasy i samband med dans- och ravepartyn ökar drastiskt runt om i vÄr vÀrld. MÄlet med denna forskningsöversikt Àr dÀrför att med hjÀlp av forskningsstudier frÄn 2003 och framÄt, söka fÄ en bild av viken grupp av ungdomar som befinner sig i riskzonen för att hamna i ett missbruk av Ecstasy, samt vilka riskfaktorer och risker som berör dessa ungdomar.Metoden som anvÀnts för att besvara dessa frÄgor Àr en forskningsöversikt som bygger pÄ elva forskningsartiklar i Àmnet. Studien berör i huvudsak tre olika lÀnder i var sina vÀrldsdelar. Den teori som anvÀnds i analysen av studien Àr ett globalt, socialt och kulturellt perspektiv, som inkluderar sÄvÀl sociala som kulturella teorier. Sammanfattningen av studien visar att sÄvÀl de psykiska, fysiska och sociala riskfaktorerna i stort sett Àr likartade för de berörda ungdomsgrupperna i samtliga av dessa lÀnder.

I dagens segregationsdiskurs lÀggs fokus ofta pÄ de storskaliga miljonprogrammen. De mÀnniskor som bor dÀr beskylls ofta för att sjÀlva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning Àr att dessa mÀnniskor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. SÀllan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna vÀlfÀrdssamhÀllet.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med kÀnguruvÄrd inom svensk neonatalvÄrd. Tidigare forskning Àr sparsamt beskriven och inga studier Àr publicerade som rör svensk omvÄrdnad utifrÄn denna metod. Semi-strukturerade intervjuer med sju sjuksköterskor genomfördes pÄ en neonatalavdelning i södra Sverige. Textmaterialet analyserades, efter att ha skrivits ut ordagrant, enligt en kvalitativ innehÄllsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier; att befrÀmja anknytning, att uppleva inspiration och att uppleva begrÀnsning.

Syftet med det hÀr arbetet var att nÀrmare undersöka hur nÄgra nutida folkmusiker övar och tÀnker kring sitt övande, samt om det hos dessa fanns speciella sÀtt att öva in och lÀra ut svensk folkmusik.För att undersöka detta intervjuades fem folkmusiker med olika bakgrund, Älder och kön med hjÀlp av öppna frÄgor. Slutsatserna Àr att utbildning ger spelmannen impulser till ett mer strukturerat sÀtt att öva. Förebilderna har en stor betydelse i musik som traditionellt lÀrs ut via gehör. Folkmusikern ?mÄste? inte vara tekniskt skickligt för att vara ?bra? utan mycket kan uppvÀgas av karaktÀr och uttryck.  Ett vanligt sÀtt att lÀra ut svensk folkmusik, Àr att först spela hela lÄten, spela en repris och sedan dela in den i fraser.

Syftet med denna uppsats Àr att skapa en förstÄelse för hur integration och etnisk tillhörighet kan pÄverka ensamkommande barns identitetsutveckling. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr empirin bestÄr utav semistrukturerade intervjuer med fyra unga vuxna som kom till Sverige som ensamkommande. Vi har analyserat intervjumaterialet genom att utgÄ ifrÄn Meads teori kring symbolisk interaktionism, Antonovskys tankar om att individen behöver en kÀnsla av sammanhang och empowerment. Resultatet visar att sprÄkkunskaper, utbildning och meningsfulla fritidsaktiviteter Àr viktiga faktorer för en god integration för ensamkommande barn, och att deras etniska bakgrund Àr viktig för deras identitet. Hur integrerade de Àr pÄverkar bÄde deras möjligheter till att "lyckas" i Sverige och ökar chanser för en starkare identitetskÀnsla.