Syftet med denna studie har varit att undersöka de val, inslag och strategier som prÀglar nyanlÀnda flyktingars vardag. För att kunna uppfylla syftet har fyra flyktingar intervjuats och uppsatsens disposition har strukturerats efter det som de upplevt som relevanta inslag i vardagen. Uppsatsens teoretiska ram Àr fenomenologisk, dÀr fokus lÀggs pÄ studiet av individers dagliga liv och den kunskap som styr utformningen av det. Materialet visar att informanterna trots skilda personligheter, olika förflutet och skild etnisk bakgrund skildrar vardagen pÄ liknande sÀtt. De likartade upplevelserna visar pÄ att tillvaron till stor del ordnas utifrÄn de valmöjligheter som samhÀllet erbjuder och att utformandet av den personliga livsplanen struktureras efter dessa..

Syfte: Syftet med denna studie Àr att skapa ökad förstÄelse för medias roll i förmedlingen av begreppet CSR, corporate social responsibility. Med media menas i studien svensk papperstidning.Metod: Diskursanalys kring CSR i svensk tryckpress, inspirerad av Michael Foucault och Norman Fairclough, applicerad pÄ nyhetsartiklar. I studien anvÀnds ordet diskurs som en förklaring till att nyhetstexter pÄverkar den sociala verkligheten. CSR innebÀr företags sociala ansvar, kring frÄgor om bland annat miljö, som gÄr utöver vad lagen krÀver.Slutsatser: Analysresultatet visar att CSR i nÀstintill samtliga artiklar benÀmns synonymt med samhÀllsansvar, som alltsÄ varit det mest dominerande omrÄdet som behandlats i de artiklar som har analyserats. Det framkommer Àven att det finns skillnader i artiklarnas intertextualitet, beroende pÄ vilken tidning de tillhör.

Den hÀr uppsatsen analyserar svensk medias rapportering om valet i Afghanistan 2010. Med hjÀlp av metoder framtagna av Van Dijk har en analys av artiklar som berör valet 2010 gjorts. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr postkolonialism och orientalism. Med hjÀlp av de perspektiven och Van Dijks medieanalys analyseras materialet för att tydliggöra strukturer i media..

De senaste Ären har den etniska mÄngfalden ökat i Sverige och det har gjort Sverige till ett multikulturellt samhÀlle (Roth, 2004). Detta pÄverkar vÄrt vardagliga leverne och allt fler organisationer har börjat uppmÀrksamma de problem som de kulturella skillnaderna kan leda till. LÀnsförsÀkringar VÀrmland Àr en organisation som har uppmÀrksammat den allt mer diversifierade marknaden och de har startat ett projekt i etnisk mÄngfald. I VÀrmland Àr andelen utrikes födda mÀnniskor 8,1 procent1 och LÀnsförsÀkringar VÀrmland menar att det kan krÀvas en förÀndring för att kunna möta deras potentiella ochbefintliga kunder som har utlÀndsk bakgrund samt ta tillvara pÄ den kompetens som finns hos dessa mÀnniskor som Àven har förÀndrat arbetsmarknaden. LÀnsförsÀkringar VÀrmland Àr liksom mÄnga andra svenska organisationer homogen med de vita mÀnnen i toppen och har en lÄg andel medarbetare med utlÀndsk bakgrund, i enlighet med hurHolgersson (2003) generellt beskriver situationen i Sverige.

Bakgrund: Bland barn har övervikten fördubblats frÄn Är 1982 till Är 2002. Personal inom mödra- och barnavÄrdscentralen har en betydelsefull roll i preventionsarbetet genom att tidigt i livet fÄnga upp de barn som ligger i riskzonen för att senare i livet utveckla övervikt och fetma. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva tidiga riskfaktorer för utvecklandet av övervikt och fetma hos barn. Vidare var syftet att undersöka om barnhÀlsovÄrden belyste dessa riskfaktorer, samt jÀmföra detta med aktuell forskning. Metod: Systematisk litteraturöversikt som baseras pÄ kvantitativa forskningsartiklar, samt material hÀmtat frÄn mödra- och barnhÀlsovÄrden.

Grujic, Vladimir & Nilsson, Tatiana. (2006). En jÀmlik skola. En studie av hur samhÀllsklassrelaterade faktorer och könstillhörighet inverkar pÄ elevers studieprestationer i grundskolan. (An equal school? A study of how social class related factors and gender affect the achievements of pupils in elementary school).

Elever i den svenska grundskolan har olika förutsÀttningar och olika bakgrund. Vissa elever behöver en undervisning anpassad för den enskilda individen för att kunna uppnÄ uppsatta kunskapsmÄl inom olika Àmnen. I idrott och hÀlsa kan elever frÄn en annan kulturell eller religiös bakgrund möta svÄrigheter i vissa moment och under vissa tider av Äret. Syftet med studien Àr att belysa och att öka kunskaperna om de potentiella faktorer som undervisningen i idrott och hÀlsa handskas med i strÀvan mot att ge alla elever en likvÀrdig utbildning, oavsett religiös eller kulturell bakgrund. Kvalitativa intervjuer anvÀnds för att fÄ ett resultat. För att genomföra studien har fem lÀrare i idrott och hÀlsa och tre elever i Ärskurs nio intervjuats pÄ sammanlagt fyra skolor. Under intervjuerna framkom att lÀrare upplever att fÄ elever var frÄnvarande under ordinarie undervisning pÄ grund av religiös eller kulturell bakgrund.

Denna studie handlar om sprÄkets pÄverkan pÄ elevens förstÄelse i matematik i Äk 4-6. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elever och speciellt de som har invandrarbakgrund kan stöttas för att skapa bÀttre sprÄkförstÄelse i matematik. I denna studie undersöks hur gruppsamtal kan bidra till bÀttre förstÄelse i matematik och vilka slags ord Àr svÄra för invandrarelever respektive svenska elever nÀr det gÀller lÀrandet i matematik. Detta Àr en jÀmförande studie som bygger pÄ observationer gjorda i en skola med invandrarelever i majoritet och en annan med elever i svensk majoritet. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med en lÀrare i mellanstadiet och den andra med en speciallÀrare.

Bara genom en snabb genomblÀddring av morgontidningarnas kultursidor under de tvÄ gÄngna decennierna blir de ökade satsningarna pÄ nöjesmaterial tydlig. Skribenter och kulturchefer pÄ tidningarna tror att det Àr en trend som kommer att hÄlla i sig och vÀxa..

Studiens syfte a?r att underso?ka internetanva?ndares medvetenhet och a?sikter om filterbubblor pa? so?kmotorn Google. Underso?kningens fra?gesta?llning a?r: Vad har internetanva?ndare fo?r tankar och fo?rha?llningssa?tt till filterbubblor som skapas pa? Google? Studien a?r avgra?nsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det a?r en population som kan fo?rmodas vara storkonsumenter av information via so?kmotorer.

The essay, based on interviews with eight people, deals with name changes from a foreign-sounding name to Swedish-sounding name. The aim is to investigate the reasons behind the name change and whether experiences of ethnic discrimination were among these reasons. Furthermore, I explore the consequences of the name change, and whether the name change was an effective strategy to avoid ethnic discrimination. The study employs qualitative method; I carry out eight interviews with four women and four men, and analyze the empirical material by means of post-colonial theory in which categorizing, otherness and passing are significant terms. The results show that the name change takes place primarily to reduce a sense of otherness, and the discursively locked positions a foreign-sounding name creates.

BakgrundInkludering och begreppet "en skola för alla" har lÀnge varit uttryck för en officiell policy i svensk skola, men uppfattningarna om vad som egentligen kÀnnetecknar en inkluderande skola och "en skola för alla" varierar kraftigt.SyfteSyftet med undersökningen var att synliggöra och beskriva rektorers uppfattningar och attityder till inkludering och begreppet "en skola för alla". UtifrÄn syftet var frÄgestÀllningarna: Vilka personliga synsÀtt och vÀrderingar kan urskiljas i rektorernas resonemang kring en inkluderande skola? Hur resonerar rektorerna kring möjligheter, mÄl och strategier för att realisera "en skola för alla"? Vad kÀnnetecknar, ur ett ledningsperspektiv, en inkluderande skola?UrvalFem rektorer, verksamma inom grundskolan i en medelstor svensk stad, valdes ut efter att ha svarat positivt pÄ en skriftlig förfrÄgan. Urvalsgruppen bestod av tre mÀn och tvÄ kvinnor. En av rektorerna var Àven ansvarig för sÀrskolan.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilken typ av forskning som beslutsfattare anvÀnt sig av vid bildandet av en svensk klimatpolicy och om vetenskapliga resultat av viss karaktÀr anvÀnts i större utstrÀckning Àn andra. Att problemen med klimatförÀndringar Àr en av vÄr tids största frÄgor Àr ingen nyhet (se t.ex. Bogren et al, 1998, Carlén, 2000). DÄ klimatförÀndringar Àr en mycket komplex frÄga som omgÀrdas av mÄnga olika slags osÀkerheter Àr det viktigt att en klimatpolicy, nÀr den formuleras, förhÄller sig till aktuell forskning. I studien har valts att ta utgÄngspunkt i klimatkommitténs arbete dÄ det har haft avgörande betydelse för hur svensk klimatpolitik utformats.

BakgrundUnder de senare Ären har ett flertal lÀnder drabbats av bolagsskandaler som bidragit till en snabb utveckling inom corporate governance. För att förhindra liknande skandaler har mer eller mindre frivilliga regler för bolagsstyrning införts, sÄ kallade koder. Bolagsskandaler har Àven intrÀffat i Sverige och 1 juli Är 2005 infördes svensk kod för bolagsstyrning. Koden skall bidra till förbÀttrad styrning av bolag, stÀrka konkurrenskraften och frÀmja förtroendet pÄ kapitalmarknaden.SyfteUppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera om roll- och ansvarsfördelningen har förÀndrats mellan bolagsorganen efter införandet av svensk kod för bolagsstyrning.GenomförandeDenna studie bygger pÄ kvalitativ metod och tio intervjuer har genomförts. Intervjuer har skett med representanter frÄn Àgare, styrelse, bolagsledning, revisor samt respondenter med god kunskap inom bolagsstyrning.ResultatStudien visar att svensk kod för bolagsstyrning inte har haft nÄgon större effekt pÄ roll- och ansvarsfördelningen.

Uppsatsen behandlar intellektuellt kapital och de redovisningsproblem som finns med dagens normer gÀllande externredovisning. Syftet med uppsatsen var att undersöka befintlig teoribildning inom omrÄdet för redovisning av intellektuellt kapital samt att utveckla ett teoretiskt förslag pÄ lÀmpliga indikatorer för att underlÀtta synliggörandet av detta. Syftet var Àven att undersöka indikatorernas lÀmplighet genom empiriska studier med aktörer inom redovisningsomrÄdet. VÄrt bidrag till redovisningsmetod för redovisning av intellektuellt kapital bemöttes av positiva reaktioner hos aktörerna. Den dominerande slutsatsen frÄn arbetet Àr att mer forskning krÀvs inom omrÄdet för att konstruera en fungerande redovisningsmetod.