Till svenska sjukhus, vårdcentraler och äldreboende kommer patienter med en annan kulturell bakgrund. På grund av detta krävs att en sjuksköterska har en bra förståelse, en bred och djup insikt i olika kulturer och levnadssätt för att ge patienten ett gott bemötande. Syftet med studien var att beskriva kunskap om de olika faktorer som kan påverka sjuksköterskans bemötande av patienter med muslimsk bakgrund. En litteraturstudie har genomförts, som baseras på vetenskapliga artiklar och fokuserar på bemötande av patienter med muslimsk bakgrund. Materialet har bearbetats genom innehållsanalys.

Immigrationen till Sverige har ökat markant de senaste åren. Kommuner och skolor får ta emot barn och ungdomar från många olika kulturer och grundsärskolan är inget undantag. På grund av elevernas funktionsnedsättning krävs ofta ett mer nära samarbete med elevens hem, vilket ställer andra krav på speciallärarnas insikt och bemötande. Syftet i studien var att undersöka interkulturell kompetens hos grundsärskolans speciallärare i mötet med elever och föräldrar av annan kulturell bakgrund. Undersökningen baseras på 17 halvstrukturerade intervjuer med fokus på respondenternas beskrivningar av mötet med och erfarenheter av, olika kulturbakgrunder och elever och familjers livsvärldar.

A litereture review about how significant treatment with respect is for patients with another cultural backgraund.

Patienter med annan kulturell bakgrund är sårbara på grund av bristande kunskaper i det nya landets språk vilket leder till kommunikationssvårigheter. Inte bara i Sverige utan i hela världen är kommunikationsbarriärer den vanligaste barriären mellan en sjuksköterska och denna patientgrupp. Bakgrund: Kommunikation har grundläggande betydelse för kvalitén av omvårdnad inom patientvården. En sjuksköterska ska vara medveten om att språkbarriärer spelar en viktig roll i patienters vårdvistelse samt kan vara ett hinder när dessa patienter söker sjukvård. Syfte: Studiens syfte är att beskriva vilka faktorer som påverkar kommunikationen mellan patient med annan etnicitet och sjuksköterska, ur ett patientperspektiv.

Sammanfattning:Sammanfattningsvis har äldre invandrare sämre förutsättningar än svenskar när det gäller socialt, ekonomiskt och kulturellt kapital och anhöriga till äldre hamnar i konflikt med olika regelverk inom välfärden; det handlar om äldrepolitik, arbetsmarknadspolitik och generaliseringar.Detta förutsätter ett nytt, öppet förhållningssätt, möjligheter till mer anhörigstöd, mer anställning av anhöriga och ökade kunskaper, förståelse och insikt hos personalen. Det kan ske genom utbildning och fortbildning med tvärkulturellt innehåll och utgångspunkt från såväl anhöriga som äldreomsorgens personal. Då kan äldre invandrare integreras i äldreomsorgenmed möjlighet till lärande och social delaktighet för bättre ömsesidig förståelse,respekt och en trygg tillvaro.Bakgrund:Andelen äldre människor ökar i Sverige och bland de äldre finns det en del personer med en annan etnisk bakgrund. Äldre invandrare som har kommit sent till Sverige eller har åldrats här kommer förr eller senare i kontakt med äldreomsorgen. Själva åldrandet skapar funderingar och oro hos de äldre, speciellt om man bor ensam och inte kan svenska språket; samtidigt ska de hantera och anpassa sig till nya villkor, normer och lagar, kultur och olika regelverk inom välfärdssystemet, speciellt äldreomsorgen.Syfte:Studiens syfte är att undersöka de ansvarigas och tjänstemännens syn på äldre invandrare inom äldreomsorgen.Metod:Jag har använt mig av kvalitativ metod som forskningsmetod genom att intervjua de ansvariga (politiker och tjänstemän) inom äldreomsorgen med öppna frågor och tydligt fokus på möjligheter.Resultat:Resultatet visar att det är svårt att nå äldre invandrare och äldre från Norden innefattas inte i praktiken i begreppet äldre invandrare och att det finns svårigheter när det gäller kulturellaskillnader och språk i bemötandet av äldre invandrare och inom äldreomsorgens verksamhet.

Denna uppsats är en kvalitativ studie vars syfte är att undersöka några lärares attityder gente-mot de nationella proven. Semistrukturella intervjuer genomfördes med sex olika lärare på olika stadier inom skolan. Resultaten visade att många respondenter uppfattar de nationella proven som tidskrävande, men att de konkretiserar betygskriterier och målformuleringar på ett tillfredsställande vis. Dessutom bidrar de nationella proven till att försöka skapa en gemensam standard för alla skolor i Sverige. Överlag var respondenterna positivt inställda till de nation-ella proven, men hade också tankar om hur provsystemet kan förbättras, och konkreta förslag gavs.

Diskriminering leder till en samhällsekonomisk ineffektivitet och tar sig uttryck både på individ- och samhällsnivå. Tidigare forskning har kartlagt och påvisat förekomst av etnisk diskriminering och könsdiskriminering på flera marknader i Sverige, men det har inte kunnat klargöras om diskrimineringen är statistisk eller preferensbaserad. Med kunskap om diskrimineringens karaktär kan beslutsfattare skapa effektivare policyinstrument för att motverka den diskriminering som visats förekomma i det svenska samhället. Ett problem på forskningsområdet är att det saknas empiriska metoder för att kunna särskilja diskrimineringen mellan olika förklaringsmodeller.Syftet med studien är att genomföra ett vinjettexperiment för att kunna särskilja den statistiska och preferensbaserade diskrimineringsteorin för diskrimineringsgrunderna kön och etnicitet. Studien syftar till att undersöka diskrimineringen i en svensk kontext i sammanhang som involverar tillit och generositet.

Patienter från andra kulturer blir en allt vanligare patientgrupp eftersom invandringen ökar och genom att Sverige idag är ett mångkulturellt samhälle. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter med en annan kulturell bakgrund. Tretton vetenskapliga artiklar från åren 2000-2010 analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Sex kategorier framkom: kommunikation påverkar relationen och handlingar: närståendes medverkan är en tillgång men även ett hinder: försöka förstå patienters kultur och annorlunda beteende: tillgodose behov och ge individanpassad vård är svårt: kunskap och utbildning är viktigt för en ökad förståelse: arbetet är krävande men utvecklande. Sjuksköterskor upplevde att arbetet med patienter från andra kulturer var utvecklande och givande.

Bakgrund: Enligt statistiska central byråns prognos (2003) kommer invandrare eller barn till invandrare att stå för cirka åtta procent av Sveriges befolkningsökning inom de närmsta tjugo åren. För att kunna bistå med god vård på lika villkor för hela befolkningen måste den svenska sjukvården anpassas efter det mångkulturella samhälle vi lever i. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att belysa svårigheter som kan påverka mötet mellan svensk vårdpersonal och personer med invandrarbakgrund. Metod: Litteraturstudien bygger på sju vetenskapliga artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studien analyserades utifrån Malterud (1996).

Syftet med vår uppsats är först att ur revisorns perspektiv göra en jämförelse mellan svensk kod för bolagsstyrning och Sarbanes-Oxley Act avseende intern kontroll i svenska börsbolag. Därefter görs en analys av vilken utveckling som kan förväntas avseende svensk intern kontroll och svensk kod för bolagsstyrning..

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur studievägledningen på institutioner och fakulteter på en högskola och ett universitet kan bidra till studentgenomströmning, med fokus på studenter från studieovana hem eller annan etnisk bakgrund. Utifrån mina frågeställningar har jag undersökt utmaningar och problematiker som studievägledare möter i studievägledande samtal, hur vägledarna arbetar med dessa utmaningar och problematiker samt hur deras arbete kan bidra till studentgenomströmning. För att undersöka mitt syfte och mina frågeställningar har jag tillämpat ett induktivt arbetssätt. Detta har inneburit en växelverkan mellan teori och empiri där teorival och teorianvändning påverkats av informanternas berättelser. De teorier och begrepp som jag använt mig av är Bourdieus begrepp habitus, kapital och fält, Peavys teori om konstruktivistisk vägledning samt Antonovskys teori KASAM med begreppen begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Inledningsvis belyses generella faktorer som påverkar ansikts- igenkänning. Därefter läggs fokus på cross- race fenomenet, vilken studien syftar till att undersöka. Uppsatsen grundar sig på två hypoteser som båda berör förmågan till igenkänning av ansikten från den egna samt av annan etnisk grupp. I studien deltog två grupper (N = 63), kineser och svenskar som testades med ett bildspel uppdelat i två delar. I instuderingsfasen visades 21 ansikten, med jämn fördelning av asiatiska, afrikanska och europeiska ansikten.

Undersökningens syfte är att visa vad Föreningen Svensk Form/Svenska Slöjdföreningen i sin publicerade litteratur skrivit om vad svensk form är och vilket ursprung den har. Den undersökta perioden är 1950-tal till 1990-tal. Uppsatsen tar också upp vilka samtida debatter och samhällsangelägenheter man etablerat den svenska formen i och hur man använt dessa för att visa upp föreningen som aktiv samhällsmedborgare. Diskussionerna rör sig kring berättelsers etablerande, och maktpositioner i det offentliga samtalet. Resultatet av studien visar bland annat att Föreningen Svensk Form/Svenska Slöjdföreningen under den undersökta perioden fört fram en oförändrad bild av den svenska formen och dess ursprung.

Tidigare forskning har visat att en ra?dsla och oro o?ver att missa tillfa?llen fo?r social interaktion eller va?rdefulla och allma?nt tillfredssta?llande upplevelser a?r ett utbrett fenomen, och att detta a?r direkt kopplad till det o?kade anva?ndandet av modern teknologi sa? som den smarta telefonen och sociala na?tverk som Facebook, Twitter och Instagram. Da? de fo?rser anva?ndare med konstanta interaktionsmo?jligheter och alternativ till ens tillfa?lliga livssituation upplevs en blandning av positiva och negativa ka?nslor vilket go?r att anva?ndaren upplever ambivalens info?r sitt anva?ndarskap. I denna studie intervjuas unga vuxna i a?ldrarna 21-27 i Sverige i fokusgrupper.

Syftet med denna studie var att undersöka om rasistiska fördomar förekommer påboenden för ensamkommande flyktingbarn, både bland personal och mellan ungdomar,samt hur boendepersonalen förhåller sig till detta. Vi frågade boendepersonalen om deupplevt situationer, både på och utanför boendet, som uttryck för rasistiska fördomaroch hur dessa i så fall har kunnat yttra sig. Vi frågade också om boendepersonalen anseratt eventuella rasistiska fördomar är något problematiskt och som påverkar dem i derasarbete. Vi ville dessutom ta reda på om och på vilket sätt boendepersonalen i sitt arbetemed ungdomarna tar hänsyn till deras kulturella bakgrund samt vilka hinder respektivemöjligheter ungdomarna möter för att bli delaktiga i det svenska samhället. Vi hargenomfört kvalitativa intervjuer med boendepersonal som arbetar medensamkommande flyktingbarn.