Samtidigt som svensk forskning visar att individer med utländsk bakgrund blir utsatta för diskriminering och stigmatisering så väljer allt fler ungdomar ur denna grupp att högskoleutbilda sig och visar en benägenhet att välja elitutbildningar. I denna uppsats undersöks om det finns ett samband mellan vetskapen om, eller erfarenheter av, diskriminering och elitutbildningsval. Den metod som används är semi-strukturerade intervjuer med fem kvinnliga och fem manliga juriststudenter med ursprung i Mellanöstern. De teoretiska utgångspunkterna är sociologen Erving Goffmans teori om stigma, sociologen Michèle Lamonts teori om destigmatisering och socialfilosofen Axel Honneths teori om erkännande. Resultatet visar att juriststudenternas föräldrars erfarenheter av diskriminering och egna erfarenheter av exkludering har lett till en hög studieprestation där elitutbildningsvalet kan ses som en anti-diskrimineringsstrategi.

Syftet med undersökningen är att studera ungdomars intressen och inställning till samhället, och dess institutioner, samt etiska ställningstaganden, rörande droger, brott och om att få respekt, i förhållande till i vilken miljö ungdomarna spenderar sin fria tid. Undersökningsfrågorna kretsar kring om något mönster kan ses, och hur det i så fall ser ut, när det gäller social inställning och intressen bland fritidsgårdsaktiva ungdomar i jämförelse med föreningsidrottade, i en mindre stad i jämförelse med en större, bland barn till föräldrar med låg respektive hög yrkeskvalifikationsnivå, separat respektive sammanboende, med etnisk svensk eller annan bakgrund samt vilket av dessa eventuella mönster som syns vara tydligast. Teoribakgrunden består av definitioner av de centrala begreppen social, prosocial, antisocial, yrkeskvalifikationsnivå,habitus, fält och olika former av kapital, samt teorier och tidigare forskning kring ungdomars attitydsbildning, stadier av moraliskt resonerande, samt fritidsgården och utveckling av antisocialt beteende. Studien har genomförts i form av intervjuer med användande av enkät under ledning. Urvalsgrupperna har bestått av sammanlagt 77 ungdomar, mellan 15 och 19 år, på två fritidsgårdar i södra Sverige (undersökningsgrupper) samt i idrottsföreningar på respektive orter (kontrollgrupper). När det gäller huvudanalysperspektiven syns föräldrarnas yrkeskvalifikationsnivå, efter en kvantitativ analys, ha störst samband med inställningen till polisen och mopedfortkörning i Lillstad (där arbetarbarnen har en närmast antisocial inställning). I övrigt visar fritidsgårdsaktivitet i jämförelse med föreningsidrottande på tydligast mönster med störst skillnader avseende inställning till polisen i Storstad samt för båda orterna när det gäller inställning till skolan och studieinsats samt intresset för musicerande. Ungdomarna på denna studies fritidsgårdar har en generellt prosocial inställning. I Storstad är inställningen överlag mer prosocial bland de fritidsgårdsaktiva än de lokala föreningsidrottarna i kontrollgruppen. Enda gemensamma undantaget är inställningen till polisen..

I vår uppsats har vi valt att titta på det omåttligt populära TV- programmet Efterlyst som i år är inne på sin 35:e säsong. Efterlyst är brottsbekämpning på bästa sändningstid, ett program där nyheter och fiktion vävs samman och resulterar i underhållnings-TV.Syftet med uppsatsen är att titta på hur man i tv programmet Efterlyst förhåller sig till de brott programmet tar upp och hur de människor som kopplas ihop med brotten framställs. Vi gör en ansats att genom en diskursanalytisk metod finna det väsentliga i hur människor framställs i Efterlyst. Vi är särskilt intresserade av att titta på hur brottslingar och offer med icke-svensk bakgrund framställs i programmet samt om det kan påvisas någon skillnad mellan hur dessa presenteras jämfört med de personer som har svensk bakgrund..

I AD representeras arbetsmarknadens huvudorganisationer av så kallade intresseledamöter. När AD prövar ett mål om etnisk diskriminering har domstolen en så kallad allmän sammansättning. I en allmän sammansättning deltar tre ledamöter som inte kan anses företräda arbetsgivar- eller arbetstagarintressen och fyra intresseledamöter. Det har ett flertal gånger riktats kritik mot AD:s intresseledamöter och AD:s oberoende och opartiskhet. I Sverige har vi internationella konventioner, bland annat artikel 6.1 i Europakonventionen, att beakta när det gäller rättegångsprocessen vid tvistemål.

Att utforma gra?nssnitt och system da?r variationen mellan anva?ndares respektive anva?ndningsma?l, a?lder eller andra fo?rutsa?ttningar varierar, kan vara en sva?r uppgift och kra?va fo?rsta?else fo?r de ma?nga olika anva?ndarna. Fo?rbundet Svensk Bridge a?r en organisation med o?ver 26.000 medlemmar i a?ldrarna 10 till 90plus, och har sa?ledes ma?nga olika typer av anva?ndare, med olika fo?rutsa?ttningar och kunskap, fo?r att kunna ta till sig den information som finns pa? Fo?rbundets hemsida.I den ha?r fallstudien har det tillva?gaga?ngssa?tt av den designprocedur fo?r framtagandet av en prototyp pa? en ny hemsida a?t Fo?rbundet Svensk Bridge utva?rderats. Detta har genomfo?rts genom dokumentation av designproceduren under alla dess olika moment, och sedan genom en utva?rdering och ja?mfo?relse av designprototypen gentemot dagens befintliga hemsida.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka kompetenser pedagogerna anser vara nödvändiga och vad de anser vara viktigt i arbetet i dagens etnisk kulturella förskola. För att ta del av pedagogernas kunskaper kring detta intresseområde, gjordes det strukturerade intervjuer.Resultatet visade att pedagogerna anser att kunskap och förförståelse om barns kulturella bakgrunder behövs och är viktigt. Språket är också en viktig aspekt, när det gäller integreringen av barn från andra kulturer. Pedagogerna anser därför att kompetensutveckling är nödvändigt. Genomgången av litteraturen visade att studenter på lärarutbildningarna inte anser att de får tillräcklig kunskap om mångkultur i förskola och skola och som motsvarar de nya krav som ställs på pedagogerna i dagens internationaliserade samhälle.

Syftet med denna studie har varit att analysera socialsekreterares erfarenheter av bakomliggande orsaker till att barn i familjer med utländsk bakgrund blir aktuella för utredning enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Studien behandlar skillnader mellan familjer med utländsk bakgrund och familjer med svensk bakgrund vad gäller bakomliggande orsaker för aktualisering hos socialtjänsten. Studien är kvalitativ och grundar sig på fem semistrukturerade intervjuer. Till grund för analysen har Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori använts vilken har kompletterats med begrepp som behandlar migrationsprocess, socialisationsprocess och kultur.Resultatet visar att det inte finns någon större skillnad gällande bakomliggande orsaker för aktualisering beroende på härkomst. Det framkommer att social utsatthet är vanligt förekommande hos de familjer som aktualiseras och då främst i form av ekonomisk utsatthet, boendesituation och arbete.

Bakgrund: När individer från olika kulturer möts och arbetar tillsammans uppstår det ofta missförstånd och konflikter. Ett sätt att uppnå förståelse för hur nationell kultur påverkar ett företag, är att studera ett team. Ledaren är mycket viktig för teamet och i ett mångkulturellt team kan hans arbete bli komplicerat pga. olika värderingar etc. som finns i olika kulturer.

Syftet med uppsatsen är se om positiv etnisk särbehandling kan införas och vilka för- och nackdelar det kan innebära. För att kunna se möjliga för- och nackdelar görs en redogörelse av hur rätten ser ut vad gäller positiv särbehandling i dagsläget. En del av analysen är skriven med analysinstrumentet intersektionalitet. Med hjälp av intersektionalitet belyses skärningspunkterna och sambanden mellan olika kategorier i form av kön, klass, sexualitet mm. Uppsatsen är skriven med juridisk metod och ett samhällsvetenskapligt perspektiv.Rätten för positiv särbehandling är snäv och utgår från EU-regleringar.

Vår avsikt är att i denna uppsats utifrån Donald L. Horowitzs teori om etniska konflikter, förklara varför etniska majoriteter attackerar etniska minoriteter. Vi utför en fallstudie av Sri Lanka och av händelserna innan juli 1983 dvs. det som ledde fram till upploppet, ?Black July?.

Syftet med undersökningen är att ta redan på hur Balkankriget i slutet av 1900-talet konstrueras i svenska läroböcker för gymnasiet. Faircloughs kritiska diskursanalys ligger till grund för analysen. I framställningen av Tito har en Tito vänlig diskurs uppmärksammats liksom en diktaturkritsk diskurs. Inom området självständighetsförklaringar har en pro-jugoslavisk diskurs och en serbkritisk diskurs registrerats. Etnisk rensning är ett känsligt ämne och undersökningen indikerar att det ges allt större utrymme i läroböckerna.

Under den senare delen av 1900-talet samt början av 2000-talet har det skett enökning av andelen i befolkningen som kommer från andra kulturer. Forskningfinns om hur personer och familjer med annan kulturell bakgrund upplevervården, men lite forskning finns om vårdgivarnas upplevelser av att möta ochstödja personer med en annan kulturell bakgrund. Inom ramen förbarnhälsovårdens verksamhet ingår att stödja familjer och stärka deras egenförmåga inom föräldraskapet. Syftet med denna studie var att beskrivasjuksköterskor inom barnhälsovårdens upplevelser av mötet med familjer frånannan kulturell bakgrund. Åtta intervjuer genomfördes med sjuksköterskor somarbetar inom barnhälsovården.

Då flera tidigare rapporter slagit fast att diskriminering inom skolan återfinns såväl som i läromedel och i skolan som institution så syftar detta arbete till att analysera om även nyproducerade läromedel för grundskolan och gymnasiet, och i detta fall en kursplan från lärarutbildningen, kan sägas bidra till att upprätthålla diskriminerande strukturer. Detta arbete är framförallt inriktat på begrepp som etnocentrism och etnisk diskriminering och förekomsten av dem. Som metod används en innehållsanalys samt en syftesrelaterad analys med exponerande kritik. Arbetet visar att mycket av den kritik som lyftes mot läromedel som var producerade fram till tidigt 2000-tal även är berättigade när läromedel från 2012 analyseras. Det är framförallt närvaron av eurocentrism, strukturell rasism, och etnisk diskriminering som kan sägas skapa maktojämlikheter i läromedlen.

BAKGRUND: Sverige har de senaste decennierna blivit ett multikulturellt samhälle. En god kommunikation är en viktig aspekt i omvårdnaden. Om patienten och sjuksköterska inte kan kommunicera med varandra, leder det till onödigt lidande för patienten och en påfrestande situation för sjuksköterskan. De kulturella aspekterna kan påverka kommunikationen och vårdmötet med patienter med annan kulturell bakgrund. Tidigare artiklar visar vikten av att sjuksköterskan har kunskap om andra kulturer.

Syftet med vårt arbete är att undersöka föräldrars erfarenheter kring sin egen påverkan vid sina ungdomars gymnasieval och om det finns skillnader mellan olika kulturella bakgrunder gällande föräldrapåverkan. Vi vill även undersöka om det finns andra bakomliggande påverkansfaktorer vid gymnasievalet. I vår undersökning har vi använt oss av den kvalitativa metoden bestående av semistrukturerad intervjuguide. Vi ansåg att denna metod var mest lämplig för vår undersökning då vi var intresserade av informanternas egna erfarenheter och vi ville få en djupare förståelse och kunskap inom det valda området. Urvalet bestod av sju föräldrar, tre med svensk bakgrund och fyra med annan kulturell bakgrund.