This study aims to compare two ethnographies of organizational culture ? one from the discipline of Social Anthropology and one from the discipline of Organizational Studies ? considering their purpose, their method, and their concept of culture. Despite big similarities, or perhaps thanks to the similarities, some fundamental differences are made visible. The discipline of Organizational Studies has, compared to that of Social Anthropology, regarding the research method being used, less focus on, and less participation in, the informal social life of the organizational culture of the study. Regarding the concept of culture the Organizational Studies consider culture containing more of unity, stability and clear boundaries, compared to Social Anthropology.

Aim Capoeira is a sport and art form strongly associated with the Brazilian culture. The main aim of the study was to examine how the capoeira is introduced into the Swedish society. Also to study the practitioners and trainers experience around the culture meeting. The questions were the following: What differences and similarities exist within capoeira in Sweden and Brazil? How are Swedish practitioners and trainers from a Western culture affected by the culture meeting? How are the Brazilian coaches in Sweden affected by the culture meeting? Is there a Culture crash between the Brazilian and Western cultures in capoeira? MethodQualitative interviews were chosen as an approach because it was considered appropriate in terms of the purpose and questions of the study.

Denna uppsats syftar till att undersöka psykiatrikerna och filosoferna Viktor Emil von Gebsattels och Karl Jaspers föreställningar om ett psykiskt fenomen de besriver som depersonalisation. Uppsatsen analyserar deras respektive föreställningar om fenomenet med särskilt tonvikt på skärningspunkter mellan psykiatri och filosofi. Depersonalisation definieras av dessa tänkare som att kroppen och jaget upplevs som främmande, automatiskt, externt och iakttaget från utsidan på ett tvångsmässigt sätt. Jaspers och Gebsattels föreställningar står i motsättning till ett biologiskt och psykologiserande förstående av psykiskt lidande som var vanligt i deras tid. Det finns hos dessa tänkare en konflikt mellan att å ena sidan vilja undvika att förtingliga människan och hennes lidande till fastställda definitioner, och att å andra sidan betrakta ett upplöst och undflyende jag som patologiskt..

Detta examensarbete är en undersökning om hur en utrikeskorrespondent vid Sveriges Radio arbetar, samtidigt som det ger en inblick i deras vardag och tankegångar. Det är även menat att vara en guide, främst för studerande inom radioproduktion och journalistik inom högre utbildning, som vill arbeta med utrikesrapportering för Sveriges Radio. För att få tillgång till information har nio av korrespondenterna, samt utrikeschefen, vid Sveriges Radio intervjuats. Vidare har jag även varit i Moskva, där jag följt och arbetat tillsammans med Fredrik Wadström, korrespondent för Sveriges Radio, för att själv kunna observera och uppleva hur en korrespondent arbetar. Vidare har relevant litteratur använts för att få en vetenskaplig grund i arbetet, bland annat interndokument från Sveriges Radio och välrenommerad litteratur inom ämnet.

Enligt Sven G. Hartman har varje människa en personlig livsåskådning som bygger på uppfattningar om tillvarons egenskaper (ontologi), uppfattningar om hurdan människan är (Antropologi), uppfattningar om samhället (politik) och uppfattningar om en eller flera makter/gudar (teologi). Hartman betonar livsfrågors vikt för utvecklandet av den personliga livsåskådningen. Även läroplanen betonar vikten av att eleverna utvecklar förmågan till egna ställningstaganden. Jag har genom att undersöka gymnasieelevers gudsbilder och reflektioner kring en bild föreställande ondska försökt få en bild av hur de utvecklar egna ställningstaganden och därigenom också utvecklar sin personliga livsåskådning. För min undersökning har jag använt mig av en gymnasieklass på en gymnasieskola i Malmö som läser kursen Religion A.

Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

I denna uppsats undersöks representationen av de brasilianska demonstrationerna i svenskpress 15 juni-19 juli 2013. Fokus är även att utgöra hur nyheten har vinklats och hur dennavinkling tagit sig form, samt en jämförelse mellan sportjournalistik och övrig journalistik,p.g.a. nyhetens koppling till sport.Till min teoretiska ram har jag främst använt mig av tre medieforskares verk ? Anna RoosvallsUtrikesjournalistikens Antropologi, Mattias Ekmans Den globala rättviserörelsen i svenska medieroch Kai Hafez The Myth of Media Globalization ? som sammanfattningsvis berörnyhetsvärdering, utrikesjournalistisk, diskurs, hegemoni och globalisering.Uppsatsen använder sig av först en kvantitativ innehållsanalys, därefter en kvalitativdiskursanalys. I den kvantitativa separeras artiklar från sport- och övrig journalistik.

I detta arbete studerar jag vilken bild av det industriella kulturarvet som förmedlas när kulturarv och turism tillsammans skapar kulturarvsturism, i synnerhet vid Världsarvet i Falun. Jag har för att ta reda på detta gjort litteraturstudier, genomfört intervjuer och studerat förmedlandet av världsarvet i text och på plats vid gruvområdet i Falun.Kulturarvsturismen faller mellan å ena sidan kulturmiljövården och å andra sidan turismnäringen och samarbete mellan dessa två sektorer har ofta visat sig vara problematiskt. De olika aktörerna arbetar med olika tidsperspektiv, har olika utbildning och olika uppdrag vilket ofta lett till konflikter. För att tydliggöra denna konflikt talar jag i detta arbete om ett bevarande- och ett turismutvecklingsperspektiv. Vid Världsarvet Falun ? industrilandskapet kring Stora Koppargruvan - har man tidigt skapat ett gemensamt världsarvsråd med ett samarbete som uppfattas som positivt av de intervjuade.

Att säga att man har ?en nationalitet? är för många något man känner när man är född i och har vuxit upp i ett land. Men hur kan det vara om man av någon anledning tvingats lämna sitt hemland? Hur är det att inte känna sig hemma i sitt värdland, men att heller inte känna sig hemma i det land man en gång tvingats lämna? Hur är det att befinna sig i ett mellanrum? Jag har valt att undersöka ett material som jag själv har filmat från Kosovo sommaren 2005. Jag har också analyserat en intervju jag gjorde tillsammans med Nexhat, våren 2006.

Detta examensarbete är utfört på det Kognitionsvetenskapliga programmet, Högskolan i Skövde och behandlar begreppen inlärning och tyst kunskap inom industrin.Kognitionsvetenskap är en tvärvetenskap som grundas på sex delvetenskaper: psykologi, filosofi, lingvistik, Antropologi, neurovetenskap och artificiell intelligens (Gardner, 1987). I kognitionsvetenskap studeras hur information och kunskap representeras och bearbetas i naturliga system, speciellt den mänskliga hjärnan och hur detta kan modelleras i datorer och andra artificiella system. Genom att studera kognition fås kunskap om mänskliga förmågor och hur det går att bäst stödja dessa. Förmågorna är bl.a. inlärning, uppmärksamhet, minne och perception (hur människan använder sina fem sinnen: hörsel, smak, syn, lukt och känsel).Det ena syftet med undersökningen i detta examensarbete var att få fram hur en inlärning fungerar bäst när en person ska läras nya arbetsuppgifter inom industrin.