SammanfattningTitel: Sjuksköterskans möte med anhöriga i palliativ hemsjukvård. Bakgrund: Målet med palliativ vård är, enligt Världshälsoorganisationen, bästa möjliga livskvalitet för både patient och anhöriga. Sjuksköterskor som arbetar med palliativ hemsjukvård möter ofta anhöriga till de patienter som får palliativ vård och det är då viktigt att se till varje individs behov. Det är också viktigt att sjuksköterskan medverkar till att skapa goda möten genom att vara närvarande och kommunicera med patienter och anhöriga på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt. Allt fler patienter tillbringar den sista tiden i hemmet och mycket av den vård som tidigare bedrevs inom slutenvården kan nu även ges i hemmet. Palliativ vård är ett kvalificerat, kunskapskrävande arbete som också kan vara emotionellt påfrestande för sjuksköterskan.

På en arbetsplats där medarbetarens delaktighet är optimal, sker ett växelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas på ett sådant sätt att det påverkar både arbetstillfredsställelse och arbetsprestation och ger upphov till hälsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehåll och arbetsorganisation. Individens bidrag är resurser sammansatt av personliga egenskaper, förväntningar och behov och är formade i en kultur och i ett samhälle med sina seder och bruk och där privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgång avseende delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av delaktighet i ett verkstadsföretag.Strävan mot delaktighet finns hos alla människor, en vilja att tillhöra något större eller ett behov att tolka verkligheten så att den överensstämmer med bilden det egna jaget. Delaktighet är en psykologisk term som beskriver processer till skillnad från deltagande som är en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka hur idrottslärare inkluderar elever med funktionshinder i sin undervisning utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Jag har även lagt fokus på Aaron Antonovskys begrepp KASAM ? känslan av sammanhang ? för att kunna bredda min förståelse för en idrottslärares tankar kring sin undervisning. Jag vill lyfta fram idrottslärarens röst och känsla i att undervisa olika elever med olika funktionshinder. Studien utgår från frågeställningen;Vilka faktorer möjliggör för en inkluderande undervisning för elever med funktionshinder i ämnet idrott och hälsa? MetodStudien bestod av sex stycken kvalitativa djupintervjuer med idrottslärare som undervisar elever i olika åldrar samt på olika skolor.

In Sweden there are laws and recommendations from The National Board of Health and Welfare about the importance of a user's involvement in and possibility of influencing services directed at them. Even with such good intentions the same board reports that it is hard to know if people experience that they do. The purpose of my study was to examine how professionals can use their knowledge to help users increase their sense of influence in services that they use. My focus has been on adults with neuropsychiatric disabilities within the autistic spectra, such as Asperger syndrome, and on the professionals working with them. The specific problem among people with neuropsychiatric disabilities is a lack of social skills.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka och jämföra vad som påverkar gymnasieelevers upplevda hälsa i årskurs 3, i en storstad och en mindre tätort. För att uppfylla detta syfte har tre frågeställningar utformats till följande: (1) Vad i skolmiljön upplever eleverna är en stressor som påverkar deras hälsa? (2) Vilken roll spelar läraren respektive skolan för elevernas upplevda hälsa? (3) Hur ser sambandet mellan fysisk aktivitet och upplevd hälsa ut?MetodFör att uppfylla syftet och besvara frågeställningarna valdes en kvantitativ metod, enkät. Enkäten utformades till största delen med fasta svarsalternativ. I val av skolor gjordes ett bekvämlighetsurval och för att få fram urvalspopulation gjordes ett slumpmässigt randomiserat urval.

Många människor lever med en funktionsnedsättning som upplevs inverka negativt på arbetsförmågan. Arbete ses som ett medel för att uppnå normalisering. Personer med lindrig utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd (LSS personkrets 1) kan många gånger ha svårare att få ett arbete än personer med andra funktionsnedsättningar. Den här studien intresserar sig för vilka erfarenheter dessa personer kan ha i försöken att uppnå  en anställning samt hur ett arbetssätt för att stötta dessa personer till anställning skulle kunna utformas. Detta görs genom intervjuer med fyra deltagare från företaget Misa AB (en daglig verksamhet med arbetslivsinriktning), samt deras arbetskonsulenter och arbetsgivare.

Mitt syfte i den här studien har varit att undersöka i vilken utsträckning elever i skolan upplever känsla av sammanhang på idrottsundervisningen. Känsla av sammanhang eller KASAM som begreppet heter handlar om i hur hög grad man upplever olika komponenter i tillvaron (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet). Beroende på hur låg eller hög grad av känslan man besitter, har man olika bra förutsättningar till hälsa i livet. Detta begrepp är myntat av Aaron Antonovsky. Mer om detta i avsnittet om teoretiskt perspektiv.

Mitt syfte i den här studien har varit att undersöka i vilken utsträckning elever i skolan upplever känsla av sammanhang på idrottsundervisningen. Känsla av sammanhang eller KASAM som begreppet heter handlar om i hur hög grad man upplever olika komponenter i tillvaron (begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet). Beroende på hur låg eller hög grad av känslan man besitter, har man olika bra förutsättningar till hälsa i livet. Detta begrepp är myntat av Aaron Antonovsky. Mer om detta i avsnittet om teoretiskt perspektiv.

I det samhälle vi lever idag ser vi en avsaknad av de sociala band som fanns i tidigare samhällen.Detta numera individualistiska samhälle skapar en otrygghet föryngre människor. De individer som inneharsvagt socialt kapital, där sociala band ingår, fastnar lättarei en missbruksproblematik.Målet med denna studie var att undersöka det fält, som kallas för den tredje sektorn eller civilsamhället. Vi var intresserade avdetstödoch vilka möjligheter detharatterbjuda till de signifikanta andra, där det finnsbarn eller ungdomar som har fastnat i ett drogrelateratberoende. Studien utgörsom en kartläggning över de civila organisationerna, som handhar missbruks-problematik,i Karlstad.Datainsamlingsmetoden var semi-strukturerade intervjuer Samtligadata är kartlagdmed hjälp av analys och kodning som lett fram till kategorier. Anknytning till tre teorier har gjorts: empowerment, socialt kapital och det salutogena perspektivet med KASAM. De teoretiker som är kopplade till dessa är:Bourdieu,Coleman,Putnamoch Antonovsky.Resultatet visar att det finns ett visst stöd från den tredje sektorn för anhöriga till missbrukande barn eller ungdomar.Våra respondenter påpekar att de önskar en utvidgning av stödet till anhöriga.

Förväntat kunskapsbidrag Jag vill utreda den nya titeln och yrkesroll som förstelärare och framhäva specialpedagogens konkreta yrkesroll. Vissa arbetsuppgifter får förstelärarna av skolledningen men dessa bör enligt specialpedagogerna åligga specialpedagogens arbetsuppgifter eftersom de har denna kompetens genom sin vidareutbildning inom yrkesutövningen. Syfte Syftet med studien är att undersöka vilka uppfattningar och attityder som finns gällande, hur införandet av förstelärare påverkat det kollegiala samarbetet på skolorna, för att därigenom skapa en diskussion för att tillytan få upp vikten av ett kollegialt samarbete för elevernas bästa. Frågeställningar ? Vilka uppfattningar uttrycker skolledare och specialpedagoger kring införandet av förstelärare? ? På vilket sätt uppfattar specialpedagoger och skolledare att systemet med förstelärare påverkar skolornas kvalitetsuppfyllelse? Teori Detta examensarbete tar sin utgångspunkt i systemteori och ett sociokulturellt perspektiv på lärande som beskriver vikten av att människor lär sig något nytt hela tiden i alla sociala sammanhang. Tidigare forskning Min utgångspunkt gällande forskning har varit KASAM, kollegialt lärande samt förstelärarens roll kontra specialpedagogens och hur dessa påverkat det kollegiala lärandet inom lärarkåren. Metod Jag använde mig av en kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Abstract Titel: Reciprok undervisning ? några elevers erfarenheter. En kvalitativ studie kring ett långsiktigt arbete med läsförståelsestrategier. Författare: Susanne kristensen Typ av uppsats: Examensuppsats (15 hp) Handledare: Anna-Karin Svensson, Examinator: Lotta Anderson Program: Specialpedagogprogrammet 90 hp Datum: 2015-05-20 __________________________________________________________________________ Syfte: Det primära syftet med denna studie är att bidra med kunskapsutveckling om Reciprok undervisning genom att analysera, tolka och förstå några elevers erfarenheter av ett långsiktigt och metodiskt arbete med Reciprok undervisning. Det sekundära syftet är att undersöka hur några pedagoger som undervisar eleverna idag resonerar kring elevernas läsförståelse. Preciserad frågeställning: Hur ser eleverna på läsförståelse och på arbetet med Reciprok undervisning? Hur läser eleverna nya mer avancerade texter idag? Hur värderar och tänker eleverna kring sin egen läsförståelse idag? Hur upplever några undervisande pedagoger elevernas förmågor inom läsförståelse idag? Teoretisk ram: Denna studie vilar på Vygotskijs (2010) sociokulturella teorier som utgår ifrån det lilla barnets lust att lära som grundar sig på imitation och att människan lär och når sin proximala utvecklingszon i samspel med varandra.