Sökresultat:
464 Uppsatser om Antibakteriella behandlingar - Sida 4 av 31
En effectiveness-studie av KBT-behandlingar för GAD på en specialistmottagning
En effectiveness-studie undersökte effekten av Dugas och Robichauds (2007) behandlingsmodell för GAD på en specialistmottagning för patienter med komplicerade ångest och eller depressionstillstånd. Utöver detta undersöktes vilka övriga KBT-behandlingar för GAD som förmedlats på mottagningen. Alla patienter behandlades som en del av klinikens ordinarie verksamhet. Huvudutfallsmått var Generalized Anxiety Disorder Scale-7 (GAD-7) som mättes före och efter behandling. Därutöver mättes även grad av depressiva besvär med PHQ-9 samt grad av klinisk remission efter behandling.
Med rytmen som redskap : En fallstudie om Accentmetodens inverkan på funktionell röststörning
Sammanfattning Bakgrund: Accentmetoden är en rytmbaserad form av röstterapi som har använts av logopeder sedan 1930-talet. Studier har kunnat påvisa Accentmetodens effektivitet hos patienter med organiska, icke-organiska och funktionella röstbesvär. Dock har dessa studier haft behandlingar med Accentmetoden som överskrider svenska traditionella behandlingsserier i antal sessioner. Syfte: Studiens syfte var att undersöka Accentmetodens effektivitet inom en ram som motsvarar en behandlingsserie i logopedverksamheten i Västerbottens läns landsting samt att jämföra överensstämmelsen mellan patienters subjektiva bedömning och logopedernas perceptuella bedömningar av förbättring av röstfunktion efter avslutad behandling. Metod: Tre patienter med funktionella röstbesvär fick genomgå en behandlingsserie innehållande sex behandlingar. Varje patient spelades in totalt sex gånger; två inspelningar genomfördes före behandling, tre inspelningar genomfördes under behandlingsseriens gång och en inspelning genomfördes vid återbesök ca fyra veckor efter avslutad behandling. Självskattningsformulär i form av VAS-skala (VAS) och Rösthandikappindex (RHI) besvarades av patienterna före och efter behandling.
Lekande eller läkande? : Kan man se att Theraplaybehandling hjälper barn utveckla förmågan till självreglering ?en deskriptiv studie av tre behandlingar
Under de senaste årtiondena har förståelsen ökat för att förmågan till självreglering är central för barns utveckling. Den ses som grundläggande för att kunna relatera och kommunicera med andra och också hur vi klarar av den stress och de påfrestningar som livet ibland innebär. Syftet med den här uppsatsen har varit att försöka förstå om, och i så fall hur, man kan koppla förändringar av förmågan till självreglering hos barn till interventioner under en Theraplaybaserad behandling och om förändringarna är märkbara i vardagen. Undersökningen är gjord i tre delar. I den första har jag följt tre behandlingar genom film under de första fem respektive sex sessionerna och i den andra delen har jag intervjuat behandlarna. Fokus har legat på om man kan se att barnets förmåga till självreglering ökar och vad behandlaren gör som åstadkommer detta.
Upplevelsen av hopp vid långvarig sjukdom
Hopp finns med ända från livets början och är det sista som lämnar människan. Att leva med en långvarig sjukdom innebär för de flesta individer påfrestning som medför att drömmar och förhoppningar grusas. Människor som har hopp kan dock hantera dessa prövningar bättre. Därför kan hoppets närvaro anses som viktigt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hopp hos människor som lever med långvarig sjukdom.
Sjukgymnasters upplevelser av pedagogik i arbetet och följsamhet för behandlingar bland patienter
Den följande uppsatsen är en fenomenologiskt inspirerad intervjustudie. Syftet med arbetet var att belysa sjukgymnasters upplevelser av pedagogiska fenomen i arbetet relaterat till följsamhet för behandlingar bland patienter. Fyra intervjuer har gjorts. Den fenomenologiskt inspirerade resultatpresentationen och analysen visar att fenomenet följsamhets mening är patientens förtroende för sjukgymnasten och att jobba med målsättningar utifrån patientens önskningar och mål, att patienten tar ansvar för sin egen behandling, att fenomenets mening är att utgå från var patienten befinner sig i motivations- och sjukdomshänseende och att hitta varje patient som individ och att göra patienten själv aktiv i behandlingen. Huvudkännetecknen för fenomenet följsamhet är samspel och interaktion.
Sjuksköterskans sömnstöd till patienter med långvariga sömnproblem : En litteraturöversikt
BAKGRUND: Sömn är ett regelbundet återkommande tillstånd som är livsnödvändigt för att kroppen skall återhämta sig på ett korrekt vis. Personer med insomni och sömnapné är två patientgrupper som lider utav långvariga sömnproblem. Orsakerna till den dåliga sömnen kan vara många, och därför är det viktigt för sjuksköterskan att vara lyhörd och kunna stötta patienterna med hjälp av sina kunskaper gällande de åtgärder och behandlingar som finns att använda sig av.SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilka åtgärder sjuksköterskan kan tillämpa för att stödja patienter med långvariga sömnproblem.METOD: En litteraturöversikt där 13 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Fribergs (2006) modell för litteraturöversikter användes vid datainsamling och analysförfarande.RESULTAT: Fyra kategorier framkom ur analysen av de vetenskapliga artiklarna: egenvård, akupunktur, kognitiv beteendeterapi, och stödprogram. Dessa kategorier gör det möjligt för sjuksköterskan att tillämpa stöd till patienterna.
Sjukgymnastens definition och val av behandlingar vid benhinneinflammation: en enkätstudie
Benhinneinflammation är en av de vanligaste underbensdiagnoserna. Idag finns ingen enhetlig definition på begreppet och orsaken till besvären är okänd. Detta gör det svårt att behandla benhinneinflammation. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva sjukgymnastens syn på begreppet benhinneinflammation och dess orsak, samt vilka behandlingsmetoder sjukgymnaster använder i öppenvården och vilken profession de tror att denna patientgrupp uppsöker. En webbenkät skickades ut till 154 sjukgymnaster på vårdcentraler och privata kliniker i Sverige.
Metanproduktion hos mjölkkor utfodrade med hög andel grovfoder
Metan (CH4) är en växthusgas som bildas vid bland annat idisslarnas foderomvandling. Metan bidrar till den globala uppvärmningen samtidigt som det utgör en energiförlust för idisslaren. Syftet med den här studien var att undersöka hur mycket metan det bildas med olika andelar grovfoder i foderstaten. Grovfodret utgjordes av gräsensilage, baserat på timotej och ängssvingel (omsättbar energi 11,5 MJ/ kg torrsubstans (ts)) som är ett typiskt fodermedel i svensk mjölkproduktion. I denna studie användes svavelhexafluorid (SF6) som spårgas för att mäta metanproduktionen.
Kontraceptiva läkemedel för honkatt
Studien jämför tre grupper av farmakologiska preparat som kan åstadkomma kontroll av östrus hos honkatt, progestiner, GnRH-agonister och melatonin.
Progestiner är hormoner som verkar kontraceptivt genom att ge negativ feedback på både hypofysen och hypotalamus. Vid behandling med progestiner minskar östrogen- och progesteronnivåer.
GnRH-agonister liknar det naturliga hormonet GnRH. Ständiga GnRH-påslag desensibiliserar hypofysen och GnRH-receptorerna nedregleras vilket leder till att det endogena GnRH blir verkningslöst, och varken LH eller FSH kan frisättas.
Melatonin är ett naturligt hormon som påverkar dygns- och årsrytmen. Vid kontiuerligt melatoninpåslag luras det endokrina systemet in i en årstidsbunden anöstrus.
Efter en kort bakgrund om vikten av en effektiv, reversibel östrushämning och en översikt av honkattens reproduktion redovisas fakta om de tre farmakologiska substanserna. Aspekter som tas i beaktande är främst användarvänlighet och biverkningar.
Restless legs syndrome - en beskrivning av dess inverkan på individens sömn, livskvalitet samt olika behandlingsformer : En systematisk litteraturstudie
Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva hur restless legs inverkar på individens sömn och livskvalitet. Syftet var även att granska vilka olika former av behandlingar som finns att tillgå vid restless legs. För att finna information om detta ämne har endast vetenskapliga artiklar använts. Datainsamlingen har skett via databaser, internet samt Högskolans bibliotek, och artiklar från år 1995 och framåt har valts ut. Inklusionskriterier för denna studie var att de valda artiklarna skulle vara internationella vetenskapliga artiklar i fulltext.
Barn som upplevt familjevåld. Kunskapsläge, bedömning och behandling av legitimerade familjeterapeuter på BUP
Syftet med denna studie var att undersöka hur legitimerade familjeterapeuter inom Barn och- ungdoms psykiatrin (BUP) upplever sin egen och sin arbetsplats kunskap gällande barn som upplevt familjevåld. Syftet var vidare att titta på hur legitimerade familjeterapeuter genomför bedömningar och behandlingar på BUP när de träffar barn som kan ha upplevt eller som har upplevt familjevåld. Frågeställningar har varit hur legitimerade familjeterapeuter upplever sin egen respektive sin arbetsplats kunskap gällande målgruppen barn som upplevt familjevåld? Ytterligare frågeställningar har varit hur bedömningar görs samt hur behandlingen ser ut som erbjuds av legitimerade familjeterapeuter på BUP? I studien har 38 legitimerade familjeterapeuter svarat på en enkät med fasta svarsalternativ. Enkätstudien har vidare kompletterats med 13 telefonintervjuer med semistrukturerade frågor för att möjliggöra att respondenterna fått delge sina åsikter på ett friare sätt.
Personer med dubbeldiagnos - behov och behandlingar
Detta är en studie om personer med dubbeldiagnos, ett begrepp som kan betyda mycket men som i vår uppsats betyder psykossjukdom kombinerat med ett missbruk. Det vi främst ville få reda på var vad det innebär för individen att ha en dubbeldiagnos. För att få reda på det fick vi först studera litteraturen som behandlar psykossjukdomar, främst schizofreni, och missbruk/beroende. Det vi också ville få reda på var om dessa patienter har några specifika behov och vilka behandlingar som erbjuds dem, detta ville vi få svar på genom ett tjänstemannaperspektiv. Vi genomförde således en kvalitativ studie med fem intervjuer på verksamheter där denna patientgrupp finns representerad.
Vad vi i slutresultatet såg, och som vi förstod redan på vägen, var att det är otroligt individuellt hur denna problematik påverkar patienten.
Patienters upplevelse av sjuksköterskors omvårdnad vid kroniska bensår och patienternas kunskaper om sin sjukdom och behandling : - En litteraturstudie
Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka kunskaper patienter med bensår har om sin sjukdom och om sin behandling samt att beskriva hur dessa patienter upplever sjuksköterskans omvårdnad. För att göra detta genomfördes en beskrivande litteraturstudie. Bearbetningen av litteraturen resulterade i sju stycken teman; Sårbehandling, den bakomliggande orsaken till såret, läkandet, livsstil, smärta, behandlingen och relationen till sjuksköterskan. Huvudresultatet visade att bensårspatienter har liten förståelse för vad som orsakat deras sjukdom, varför de får vissa behandlingar eller hur deras livsstil kan förbättra läkandet. Huvudresultatet visade även att dessa patienter har svårt att känna delaktighet i sina behandlingar, utan istället lägger över allt ansvar på sjuksköterskorna.
Nitrittillsatser i charkuterivaror : fo?rdelar, nackdelar och alternativ
Nitrittillsatser i charkuterivaror har under la?ng tid anva?nts fo?r sina fa?rggivande, sensoriska, antibakteriella och konserverande egenskaper. Dess fa?rggivande egenskaper beror pa? re- aktioner med muskelproteinet myoglobin, vilket leder till bildande av rosa nitrosyl- myoglobin. Dess smakgivande egenskaper beror dels pa? antioxidativa egenskaper, men a?ven andra reaktioner a?r inblandade.
Utvärdering av Lymfödem : En mekatroniskt produktutveckling i en klinisk miljö
Lymfödem är en kronisk sjukdom som på senare år har fått mycket uppmärksamhet på grund av det växande antal patienter som lider av sjukdomen. Lymfödem är ett allvarligt problem för många människor som minskar deras livskvalitet och det finns inga absoluta behandlingar. Sjukdomen är orsakad av en ökad mängd interstitialvätska som ansamlas i vävnader. Detta fenomen är en konsekvens av ett skadat eller inte tillräckligt utvecklat lymfatiskt system. Ett skadat lymfatisk system kan ofta vara en bieffekt av behandlingen av cancer.