In 1930 a new library reform came into force, which in reality was the beginning of the modern Swedish library. The purpose of this reform was to take measures to promote efficiency, for example to increase library co-operation. The Government grants were at the same time raised considerably. However, as early as in 1930, but especially the following year, the depression hit Sweden. The Government reduced the grants until the first half of 1936.

Syftet med denna studie är att undersöka ifall invandrare och svenskfödda med utländsk bakgrund någon gång har utsatts för etnisk diskriminering under deras liv i Sverige och hur denna etniska diskriminering i så fall sett ut. Följande frågeställningar har använts för att besvara syftet: har respondenterna någonsin utsatts för etnisk diskriminering i Sverige, om ja hur har diskrimineringen kommit till uttryck samt upplever de respondenter som utsatts för etnisk diskriminering att den på något sätt påverkat deras hälsa? I studien användes en kvalitativ metod med individuella intervjuer som datainsamlingsmetod. Respondentgruppen bestod av två invandrare bosatta i Sverige och tre svenskfödda med annan etnisk bakgrund. Tolkningen av det insamlade intervjumaterialet utfördes med hjälp av de hermeneutiska principerna.

This paper aims to explore those yet relatively unexplored dimensions of Frantz Fanons (1925-1961) authorship. Fanon, known to the world as a theorist of violence and revolution, was one of the first to ever map the language of the colonizer. The language of the colonizer was, as Fanon would have it, imbued with different notions of time, constructions of historicity and ideological principles of individuality that would dehumanize the colonial subjects. In line with that the colonizer would also speak of the colonized people in what Fanon called zoological terms. From within those different notions emerged a racist rhetoric consistent of, to quote Richard Delgado, words that wounded.

Ett ämne som idag tar mer och mer plats i media och som både berör och upprör är den autonoma vänsterrörelsen. Arbetet belyser några av de mer framträdande grupperingarna, vad de står för samt vilka metoder de är villiga att använda för att framföra sina åsikter. Vår uppfattning är att vi i polisyrket måste känna till grupperingarnas bakgrund för att kunna förstå och förutspå sammandrabbningar och våldsamheter. Under arbetets gång har vi valt att använda oss av insamling av fakta från de berörda gruppernas hemsidor på internet samt tidningsartiklar. Från polishåll har vi kunnat få till stånd både intervjuer och skriftlig information med foton.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur en grundskola i Västmanland arbetar för att förebygga och åtgärda mobbningen på skolan. Studien belyser även elevernas upplevelse av förekomsten mobbning och kränkande handlingar på skolan. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med två pedagoger och sex elever ur årskurs 7-9. Resultatet av intervjuerna visade att det fanns stora brister i arbetet med genomförandet av skolans likabehandlingsplan samt brister i så väl det förebyggande som åtgärdande arbetet mot mobbning. Skolan använder sig av Farstametoden, vilket är ett åtgärdande program mot mobbning.

Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.

Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.

Denna uppsats Judehatet i Sverige - en undersökning om hur antisemitism kommer till uttryck i Malmö handlar om hur antisemitismen har utvecklats och fått ett starkt fotfäste i den svenska staden Malmö. Genom en teoretisk provtagning har jag valt antale intervjuade personer utifrån deras möjlighet att bidra med relevant kunskap. Jag har även använt mig utav en kvalitativ intervjumetod med tre informanter från den judiska församlingen i Malmö och jag har haft för avsikt att undersöka hur antisemitismen har utvecklats i Malmö och hur detta upplevs av judar. Genom olika artiklar och annan relevant litteratur har jag försökt utvidga det judiska perspektivet om hur stämningen i Malmö upplevs. Analysen belyser hur judar i Malmö upplever att antisemitismen kommer till uttryck och hur judefientligheten ökat i staden samt hur den pågående Israel-Palestinakonflikten påverkar de fientliga stämningarna i staden.

Syftet med studien var att undersöka kvinnosynen inom dagens svenska rasideologiska rörelse. Vid genomförandet av studien användes kvalitativ metod i form av textanalys av olika texter publicerade av grupper inom den rasideologiska rörelsen samt intervjuer med två personer som varit aktiva i rasideologiska grupper. Rasistiska ideologier och rörelser är inga nya fenomen. Alltsedan de nationalsocialistiska framgångarna under 1930-talet har det i Sverige existerat och verkat grupper och rörelser vars verksamhet ytterst syftat till den vita rasens överlevnad. Det finns en idémässig kontinuitet mellan 1930-talets nazistpartier och dagens moderna rasideologiska rörelse.

This thesis is a discourse theory analysis of two feminist anthologies - Det heter feminism! and F- ordet.  By analyzing these texts through the three categories feminism & feminists, gender equality & equality and sex/gender & sexuality I have raised questions about the feminist debate in Sweden in the 21st century.The discourse theory?s ideas of descriptions of reality and fixation of meaning lies as a foundation for this thesis. The concepts of social constructionism, post structuralism and essentialism/anti essentialism are central for the analysis as well as concepts connected to the three previously mentioned categories.The intention of this thesis is to describe and analyze a fraction of the Swedish feminist debate in the 21st century and discuss its meaning in a societal context. A number of conclusions were reached in the final discussion.

Syftet med denna uppsats är att förklara vilka sociala och värderingsmässiga faktorer som ökar svenska väljares benägenhet att rösta på Sverigedemokraterna samt undersöka om den mediala och allmänt vedertagna föreställningen om SD-väljaren stämmer. Detta undersöktes med bivariata analyser och ett antal binära logistiska regressionsanalyser. Materialet som användes var ett dataset från European Social Survey från år 2012/13. De oberoende variablerna bestämdes utifrån vad teorin påvisade som möjliga förklaringsfaktorer för att rösta på ett högerextremt parti. De teoretiska utgångspunkterna var; teorin om massamhället, moderniseringens förlorare, xenofobi samt politiskt missnöje.

Bakgrund- Ateroskleros är idag den främsta orsaken till kardiovaskulär sjukdom och orsakar mycket lidande för individen och stora kostnader för samhället. Cytokinet adiponektin utsöndras av fettcellerna och har en bred anti-aterogen effekt. I den aterosklerotiska sjukdomsutvecklingen är lipidackumulation och prolifiering av makrofager till skumceller av avgörande betydelse. Syftet med detta litteraturarbete är att undersöka adiponektin inverkan på lipidackumulation och makrofagprolifiering samt se genom vilka verkningsmekanismer detta kan vara möjligt.Metod och resultat- Artiklarna till denna studie har hämtats från artikeldatabasen PubMed. Resultaten visar att adiponektin framgångsrikt hämmar lipidackumulation via adiponektinreceptorerna AdipoR1 och AdipoR2.

I uppsaten analyseras skrävlets narrativa och ideologiska implikationer i enlighet med det Jameson kallar social symbolhandling i Dan Anderssons Amerika-skildring Chi-mo-ka-ma från 1920. Här noteras textens antitetiska relation till den billiga läsning som den vanligtvis vänsterradikale Andersson beskrev boken som i brev till Bonniers, liksom till populära eller reifierade genremarkörer och den ideologi som denna konsumtionskultur är ett uttryck för. Den paradoxala narration som därmed uppstår, främst i bilden av indianerna, kan även tolkas som de textuella följderna av en reell subtext, som, tillsammans med underklassens villkor, kan betraktas som en politiskt undermedveten nivå av realism. Då skrävlets ideologem glider mellan att förvränga verkligheten till sin motsats och mimetisk upplösning i ren verklighetsflykt kan vår förståelse hur detta fungerar inte användas som en säker tolkningskod för att avtäcka den subversiva nivån i en allegorisk läsning. Boken blir därmed ambivalent mellan anti-mimetisk modernism, populism och en indirekt antydd subversiv realism.

Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.

Introduction: The relationship between depression and stigma is known to cause suffering among the depressed population. Depression is also one of the most common diagnoses in the world. Stigma caused by society leads to people being divided into groups which in term results in a general loss of status and discrimination. Aim: To identify the stigma of depression and its impact on help-seeking behaviour and to identify the underlying attitudes. Method: We chose to make a literature review to explore and compile the current research on the subject.