Vid utveckling av luckor till mikrovågsugnar behöver mätningar göras över ett visst frekvensområde, för att kunna bestämma luckans karaktäristik. Målet med det här examensarbetet var att ta fram en lämplig antenn för att mäta mikrovågsläckage i frekvensomr ådet 2,35-2,60 GHz. Antennen ska anslutas till ett bentligt mätsystem för mikrovågseekt. De Antenner som utvärderas är dels kommersiella Antenner med linj är polarisation och dels en egendesignad mikrostripantenn med cirkulär polarisation.I rapporten beskrivs bland annat designprocessen för den egentillverkade antennen och de simuleringsresultat som erhållits. De simuleringsmjukvaror som användes vid designen var Advanced Design System från Agilent och QuickWave-3D från QWED.

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-Antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex Antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika Antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-Antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex Antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika Antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-Antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex Antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika Antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-Antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex Antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika Antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

Denna rapport beskriver utvecklingen av ett system för att växla mellan olika RFID-Antenner som skall användas av projektet ?Digital Djurpark?.Systemet ansluts till en RFID-läsare(aktiveringssändare och ID-mottagare) och sex Antenner.Det är möjligt att manuellt välja vilken antenn som skall vara aktiv(kopplad till RFID-läsaren) eller aktivera systemet automatisk en antenn och efter en tid byter till nästa i turordning.En antenn aktiveras genom att ett relä slår till och låter signalen passera mellan antenn och RFID-läsaren, antennen avaktiveras när relät slår från. För att aktivera och avaktivera en antenn går en signal från kontrollerkortet till en transistor som i sin tur styr relät.Till varje antennutgång finns också en uppsättning om fem kondensatorer, placerade parallellt med antennen, dessa finns för att kunna finjustera resonansfrekvensen då olika Antenner kan skilja i induktans.Styrningen av systemet görs av det sen tidigare använda kontrollerkortet, fast med uppdaterad mjukvara. Det har en USB-port för kommunikation med en dator som tar emot ID från den avlästa taggen och kan välja aktiv antenn. Rapporten tar endast upp mjukvaran som behövs för att kunna växla antenn.Ett förslag på antenn tas fram, vilken består av 2,5mm2 kabel lindad i en kvadratisk spole med sidan ca50cm..

SammanfattningDetta examensarbete behandlar ett ämne det forskats mycket på de senaste åren, positioneringinomhus. Utomhus är GPS standard men för positionering inomhus finns det än så länge ingenstandard. Syftet med lokaliseringssystemet som utvecklats i detta projekt är att lokaliserapersoner och andra föremål i rörelse i kontorsliknande miljöer. För ett sådant system finns mångamöjliga användningsområden. Ett av dessa är styrning av belysning.Inledningsvis gjordes en litteraturstudie vars syfte var att undersöka vilka teknologier samtmetoder som finns tillgängliga för positionering av personer och objekt inomhus.

Envirologic AB tillverkar tvättrobotar för diverse miljöer. Idag behöver man ta sig tillroboten för att konfigurera robotens inställningar. Istället vill man nu att trådlöstkunna göra ändringar över internet. På marknaden finns det en mängd olika varianterav objekt som kan koppla upp sig mot nätverk men till detta ställs det även en delkrav som att roboten måste enkelt kunna koppla upp sig mot ett lokalt Wifi och gåförbi lokala brandväggar m.m. Rent konstruktionsmässigt måste lösningen ha Antenneroch roboten måste fortsatt vara IP67-klassad.Lösningen heter Tosibox.

Detta projekt har syftat till att undersöka möjligheten att implementera en dopplerradar för använding av cyklister i trafik med hjälp av radarkomponent TRX_024_06 från Silicon Radar. Tanken är att radarkomponenten skall vara en del av ett varningssystem som uppmärksammar användaren för bakomvarande trafik.En dopplerradar har implementerats med hjälp av TRX_024_06 tillsammans med en USB-ansluten A/D-omvandlare (NI USB-6216), filter, förstärkare och en bärbar dator med studentversion av LabView installerat.De experiment som har utförts har visat radarkomponentens egenskaper i inomhusmiljö och i trafik, där signalbehandling sker med hjälp av program i LabView. De parametrar som har varit föremål för undersökning är hastighet och riktning hos de fordon som befinner sig bakom cykel.Det har även gjorts försök att ta fram tryckta Yagi-Uda Antenner för mottagning och sändning av radiovågor. Dessa har tillverkats på kretskortlaminat och testats i nätverksanalysator och tillsammans med radarkomponenten..

Navigering med UAV:er kräver att farkostens och eventuellt ett måls position går att mäta ut under flygtillfället. I det allra flesta fall önskas en så hög noggrannhet som möjligt på positionen. DECCA är ett pensionerat system som var konstruerat för att läsa av fasförändringar mellan multiplar av en grundfrekvens. Systemet hade analoga mätare som gav utslag på förändringen av fasen och positionen kunde mätas ut på speciella kartor med inteferenslinjer som motsvarade en viss fasskillnad. GPS ger idag en precision ner på ett par meter, men med optimeringstekniker DGPS går det att komma ner i centimeternoggrannhet.

Navigering med UAV:er kräver att farkostens och eventuellt ett måls position går att mäta ut under flygtillfället. I det allra flesta fall önskas en så hög noggrannhet som möjligt på positionen. DECCA är ett pensionerat system som var konstruerat för att läsa av fasförändringar mellan multiplar av en grundfrekvens. Systemet hade analoga mätare som gav utslag på förändringen av fasen och positionen kunde mätas ut på speciella kartor med inteferenslinjer som motsvarade en viss fasskillnad. GPS ger idag en precision ner på ett par meter, men med optimeringstekniker DGPS går det att komma ner i centimeternoggrannhet.

I denna studie undersöker jag barn i förskolan mellan fyra och fem år. Vad de har för tankar i ett möte med för dem ett okänt djur, vattenloppan. Aktiviteten där jag även ställt frågor till barnen angående bl.a. vattenloppans utseende och livsmiljö. Samtidigt som jag filmat har jag kunnat observera två grupper som möter dessa djur antingen med hjälp av bild och video eller med verkliga djur.

I samband med introduktion av de nya digitala underbärvågssystemen på FM-bandet, har ett behov av att kunna estimera tillgängligheten för tjänster som nyttjar denna bärare uppkommit. Nya tjänster introduceras och detta har lett till ett ökat tryck från flera håll i Teracom om behov av en noggrannare täckningskarta för bl a underbärvågskanalen RDS och DARC. Exempel på tjänster som Teracom infört är Epos som innebär överföring av korrektionsdata till GPS-mottagare (dGPS) för att ge en betydligt ökad positionsnoggrannhet. Syftet med detta examensarbete är att prediktera och verifiera täckningen för underbärvågssystemet RDS på P3 och P4:s frekvenser. Valet av frekvenser beror på att det är just på dessa frekvenser som tjänsten Epos sänds ut.

Denna uppsats är skriven inom ramen för den tekniska specialiseringen vid Försvarshögskolan och är en deskriptiv och komparativ studie av möjligheterna för Marinen att skaffa satellitkommunikationssystem.Marinen har i takt med nya uppgifter fått behov av ett autonomt sambandssystem som kan användas som komplement vid internationella operationer. För att kunna deltaga inom ramen för NATO-ledda fredsbevarande operationer är satellitkommunikationssystem  t.o.m. ett krav som Marinen i dagsläget inte klarar av att fylla.Den säkerhetspolitiska utvecklingen och en förändrad hotbild gör att utnyttjande av ett helt civilt system är ett kostnadseffektivt och realistiskt alternativ. Geostationära satelliter utgör då fortfarande det bästa valet med hänsyn till täckningsområde och driftsäkerhet. Operationsområdet styr vilken operatör man väljer, men inriktningen bör vara en svensk satellit eller en satellit med svensk delägande.Tekniskt sett skall systemet vara uppbyggt kring hyllvara (COTS).

Vi lever i en värld där teknikutvecklingen går allt snabbare och till synes exponentiellt och oförtröttligt kommer att fortsätta öka. Hur detta påverkar Försvarsmaktens val av tekniknivå för framtida sensorförmåga för artillerilokalisering kopplat mot operativa krav, interoperabilitet och ekonomi blir extra intressant när radartekniken befinner sig i ett generationsskifte. Beprövad teknik, internationella och militära krav på en artillerilokaliseringsradar ställs mot ny radarantennteknik, svensk forskning och utveckling av Aktiva Elektroniskt Styrda Antenner (AESA).Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ny teknik är ett nödvändigt tekniksteg för artillerilokalisering eller är "gårdagens" teknik lika bra eller kanske till och med bättre i vissa användningsområden och situationer? Är AESA ett nödvändigt tekniksteg för artillerilokalisering?Metoden för uppsatsen är en jämförande litteraturstudie d.v.s. en kvalitativ textanalys utifrån en given teoriram.