Rönnebadet-Ängelholms nya badhusFUNKTIONERHur gestaltar man ett badhus som ska fungera bĂ„de som lekbad, motionsbad och relaxbad?  Badhuset ska frĂ€mja lek och Ă€ventyr, men ocksĂ„ vara en plats för sport och tĂ€vling, samtidigt som det ska finnas rum för kontemplation och vila. De olika funktionerna har olika tempo och olika ljud, hur kombinerar man dessa funktioner? De krĂ€ver nĂ€rhet och inte minst visuell kontakt, men ocksĂ„ avskildhet behövs.KONTEXTHur tar man sig an byggnaden frĂ„n staden? Det saknas bra förbindelse frĂ„n Ängelholm centrum till platsen, nya kopplingar behövs. Hur tar badet bĂ€st tillvara pĂ„ Ă„-rummet, utan att ta för mycket av Ă„-rummet?  Tomten har ett kĂ€nsligt lĂ€ge med hundraĂ„riga ekar och med direkt nĂ€rhet till Ă„rummet.GESTALTByggnaden byggs upp av tre volymer med gemensamma skĂ€rningspunkter.

Uppsatsen upplÀgg börjar med en fördjupning i litteraturen. HÀr sammanstÀller jag information och drar slutsatser kring barns lek och miljöanvÀndning som jag uppfattar som viktiga utgÄngspunkter för arbetet. Litteraturinblicken skall ge en förstÄelse för hur barn tÀnker och upplever sin lekmiljö. MÄlgruppen Àr barn frÄn 1 till 12 Är. Undersökningen bestÄr av tvÄ huvudmoment, miljöanalys och gÄturer.

Vi möter dagligen barn i förskoleverksamheten som vÀntar pÄ att aktiviteter ska starta, mÄnga gÄnger Àr personal upptagna med annat som styr verksamheten vid dessa tillfÀllen. Vi har dÀrför funnit barns vÀntan intressant eftersom vi har upplevt att det i vÀntan pÄ förekommer lek och möten mellan barn som Àr viktigt att synliggöra. VÄrt syfte med studien var dÀrför att undersöka vilka lekar som sker i vÀntan pÄ ur ett förskollÀrar- och barnperspektiv. Studien genomsyras av ett barndomssociologiskt perspektiv vilket grundar sig i mÀnniskors möten dÄ det skapas relationer och kamratkulturer. Vi valde att utgÄ frÄn en kvalitativ metod dÀr vi samlade in material i form av intervjuer i kombination med observationer.

Lean production is the name given to Toyota?s Production System (TPS) by the west. The continuous improvements of their operations through Lean has made Toyota into the largest car manufacturer in the world. This, in turn, has led to several studies regarding both Toyota and their system as to find ways to apply Lean in other organizations. Even so, over 90 percent of all companies fail to implement Lean.

Under mina verksamma Är som lÀrare har jag kommit till insikt om att kunskap inte enbart kan erhÄllas genom att studerande passivt tar emot faktakunskap via litteratur. En ren faktakunskap kan inte komma till vare sig till individens eller till samhÀllets nytta. Faktakunskap mÄste kunna upplevas genom att studerande fÄr möjlighet till tillÀmpning och dÀrmed utveckla sin förstÄelse. LÀrares roll i dagens skola Àr inte enbart vara kunskapskÀlla utan ocksÄ möjliggöra förutsÀttningar för att studerande aktiv kan analysera och reflektera över faktakunskap. LÀraren har huvudrollen till att med sitt arbetssÀtt skapa ett sammanhang dÀr det ges möjlighet till att studerande förverkligar sina kÀnslor och tankar i förhÄllande till den faktakunskap som förekommer i kurslitteraturen.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur pedagoger pÄ tvÄ förskolor med olika pedagogisk inriktning ser pÄ mötet med barn inom bild- och formskapande. FrÄgestÀllningarna behandlar hur pedagoger arbetar och vill arbeta med skapande, om och hur synen pÄ barn och barns utveckling skiljer sig samt hur pedagoger uppfattar att barn upplever skapande. Intervjuer med sju pedagoger Àr gjorda pÄ en Montessoriförskola och en Reggio Emilia-inspirerad förskola. Intervjuerna Àr inspelade pÄ band och samtidigt gjordes Àven anteckningar. Intervjuerna Àr sedan transkriberade, tolkade och analyserade. I samband med intervjuerna Àr Àven fotografier tagna pÄ förskolornas bild- och formskapande utrymmen.

Hellström, Staffan. Tystnaden i ljudfilm - En studie i Jacques Tatis ?Mon Uncle?. C-uppsats. Falun: Institutionen för kultur & medier, Högskolan Dalarna.

Titel: Vem vill bli BMA? En kvalitativ undersökning om vilka som vÀljer att lÀsa till Biomedicinsk analytiker och vilka informationskanaler de vÀljer. Författare: Alexandra Edström och Frida Törnqvist Uppdragsgivare: Institutionen för Biomedicinska analytikerprogrammet Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Termin: VÄrterminen 2011 Handledare: Jenny Wiik Sidantal: 48 sidor, 14 766 ord Syfte: Att ta reda pÄ vilka som vÀljer att lÀsa till biomedicinsk analytiker och vilka informationskanaler de vÀljer Metod: Kvalitativa intervjuer med sju studenter frÄn biomedicinska analytikerprogrammet som lÀser vid Göteborgs Universitet Material: Inspelade intervjuer samt anteckningar frÄn samtalsintervjuer med sju studenter som lÀser utbildningen biomedicinsk analytiker Huvudresultat: Resultatet visade att Göteborgs Universitets hemsida var den informationskanal som alla studenterna anvÀnde sig nÀr de sökte information. Internet överlag var det medium som var mest populÀrt att anvÀnda sig av.Resultatet visade ocksÄ att de som valde att lÀsa utbildningen ansÄg att det var viktigt att studera vidare, de flesta kom dessutom frÄn familjer dÀr det fanns en bakgrund med högskoleutbildning.Det visade sig ocksÄ att studenterna ansÄg att den information som fanns tillgÀnglig var för bred, vilket lÀtt kan leda till att informationen misstolkas av mottagaren..

Today all buildings contain some form of home automation. It might be heating controlled by athermostat or motion detectors controlling outdoor lighting.This paper,The Intelligent House, deals with the planning of a house in Kiruna, in the north ofSweden and further immerses itself in home automation or intelligent control in single-familyhomes. The house has been entirely planned, from layout to structural design and plumbing.The purpose of the paper has been to investigate the possibilities in home automation in singlefamilyhomes and to choose a suitable home automation system for the house being planned.The system has been designed and the costs and energy savings have been calculated.The system chosen for the house is called KNX and is the largest system for home automation inSweden. It is used to control heating, ventilation, lighting and alarm systems in the house. Is hasbeen found that KNX is very expensive and that the amount of energy, possible to save in thehouse, using the system, is relatively small.

Dagens husbyggande handlar mycket om att huset ska anvÀnda sÄ lite energi som möjligt. Vid nybyggnation eller renovering av byggnad krÀvs en energiberÀkning.  Detta kan pÄverka nÀr entreprenören garanterar en energianvÀndning som Àr svÄr att styra över. Den individuella brukarens beteende pÄverkar energianvÀndningen mycket. Projektet syftar till att jÀmföra den specifika energianvÀndningen för energiberÀkningen och energianvÀndning. Detta för att skapa en förstÄelse om hur dessa relaterar till varandra. Det Àr svÄrt att göra en energiberÀkning som stÀmmer överens med verkligheten.

Att bygga hus Àr en lÄng och komplicerad process som börjar med planering och avslutas med en slutbesiktning. Det Àr ett av de största projekten som görs i livet, dÀrför Àr det viktigt att vara ytterst noggrann vid bland annat planering, budgetering och val av entreprenör. Det Àr mÄnga aktörer under byggprocessen dÀr de viktigaste Àr arkitekten, stadsbyggnadskontoret och byggnadsentreprenörerna. Syftet med denna rapport Àr att göra en undersökning hur vÀl samarbetet mellan aktör och konsument fungerar under byggprocessen. MÄlsÀttningen Àr att försöka hitta orsakerna till varför dessa vanliga problem uppstÄr och om det finns möjlighet att begrÀnsa eller helt ta bort dessa problem I rapporten har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod just eftersom att vi vill fÄ fram enskilda individers tolkning av hur de upplevde husbyggnadsprocessen. Av den orsaken att varje fall Àr unikt sÄ lÀmpar sig dÀrför inte en kvantitativ metod för att fÄ svar pÄ vÄr undersökningsfrÄga. Resultatet visar att privatpersoner hellre lÀgger pengar pÄ sjÀlva huset Àn en vÀl utformad planering.

Idag stÄr bostads- och servicesektorn för cirka 40 procent av Sveriges energianvÀndning, det Àr dÀrför viktigt att vidta ÄtgÀrder som leder till en effektivare energianvÀndning. Det gör man bland annat genom att minska energianvÀndningen för uppvÀrmning av bostÀder. Energiförbrukningen i ett passivhus Àr ungefÀr en fjÀrdedel av förbrukningen för ett traditionellt hus. Passivhus Àr vÀlisolerade och tÀta byggnader som till stor del vÀrms upp av den energi som redanfinns i huset. De boende och deras hushÄllsapparater Àr mycket viktiga energikÀllor.

En förfrÄgan om förslagsritningar till ett modernt och funkisinspirerat smÄhus ligger till grund för detta examensarbete. Huset ska vara ett personligt och funktionellt hem som ska passa en normalstor familj. Byggnaden ska vara arkitektoniskt tilltalande och vara inspirerad av funktionalismens formsprÄk.Till arbetet har en litteraturstudie utförts om den funktionalistiska arkitekturen. Den hade sitt genombrott i Sverige efter StockholmsutstÀllningen Är 1930. Den funktionalistiska arkitekturen, Àven kallat funkisen, blev en ny stilepok som kÀnnetecknades frÀmst av de vitputsade fasaderna, ljusa innemiljöerna, geometriska former och lÄglutande tak.

En billig och robust motor av stirlingtyp har konstruerats för anvÀndning i villor. Som energikÀlla anvÀnds de heta rökgaserna frÄn förbrÀnningen i husets panna. Motorn driver en generator i permanent drift under den kalla delen av Äret dÄ vÀrme- och energiförbrukningen Àr som störst i vÄrt land. Under den varma Ärstiden finns den tillgÀnglig som reservkraftverk. Tanken Àr att stirlingmotorns vÀrmare ska placeras i en villapanna för att ta till vara exergipotentialen hos dess höga temperatur.

Studien syftar till att undersöka hur mötet med och nĂ€rvaron av mĂ€nniskor frĂ„n andra kulturer upplevs av majoritetsbefolkningen, bakgrunden Ă€r att migrationsfrĂ„gorna diskuteras bĂ„de pĂ„ politisk nivĂ„ och i vardagslag mellan mĂ€nniskor i Sverige. År 2001 öppnades en flyktingförlĂ€ggning pĂ„ den ort dĂ€r studien Ă€r genomförd, och dĂ„ platsen Ă€r liten blev de asylsökande ett mĂ€rkbart inslag i samhĂ€llet. DĂ„ lokalbefolkningens upplevelse av att leva i ett mĂ„ngkulturellt samhĂ€lle undersöktes anvĂ€ndes Grundad teori som metod. Fem djupintervjuer genomfördes, men Ă€ven anteckningar frĂ„n en samling om de asylsökandes situation i samhĂ€llet, samt insĂ€ndare i lokaltidningen, anvĂ€ndes som data. Resultatet blev att en kĂ€rnkategori har utkristalliserats; en ambivalens mellan ett positivt intresse för och misstĂ€nksamhet emot de asylsökande har uppdagats.