Sökresultat:
8469 Uppsatser om Antal ćr pć elitnivć - Sida 65 av 565
Införande av SWEREF99 som nytt referenssystem pÄ RFN
PÄ Robotförsöksplats Norrland, RFN, i Vidsel, har flygplan och robotar utprovats sedan 1958. Provplatsen har VÀsteuropas största provomrÄde över land, med en area pÄ över 1600 kvadratkilometer. Radar, Kinoteodoliter, Telemetri och Kameror anvÀnds för att övervaka provobjektens rörelser. Att kunna följa robotbanan och lagra positionsdata Àr en vÀsentlig del av provningsverksamheten.All positionsdata samlas in av ledningsprogramvaran, BAPS, och anvÀnds för att i realtid presentera positionsdata pÄ en karta till stöd för provledaren. Samma data kan sedan bearbetas för att generera mera exakta positionsuppgifter i efterhand.2001 infördes ett nytt geodetiskt referenssystem i Sverige, SWEREF99.
TrÀdgÄrdsrÄdgivning via kataloghusföretag : en undersökning om efterfrÄgan och metod i praktiken
Introduktion/Bakgrund: Intresset för kost och hÀlsa har under de senaste Ären ökat. Studier har visat att livsmedelsförpackningen Àr en av de frÀmsta kÀllorna till information om nutrition som finns tillgÀngliga för konsumenten. DÀrför Àr det viktigt att konsumenterna tillhandahÄlls korrekt information och inte vilseleds. Sedan Är 2006, med tillÀmpning frÄn 1 juli 2007, finns ny lagstiftning (förordning (EG) nr 1924/2006) gÀllande nÀrings- och hÀlsopÄstÄenden som mycket detaljerat reglerar hur ett pÄstÄende som anvÀnds i marknadsföring av livsmedel fÄr utformas.
Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka om nÀrings- och hÀlsopÄstÄenden pÄ livsmedelsförpackningar följer gÀllande lagstiftning (förordning (EG) nr 1924/2006), och i vilken utstrÀckning detta sker. Det Àr sÄledes de faktiska förhÄllandena ute pÄ marknaden som kommer att undersökas.
VarumÀrkespersonlighet hos en kommun
Vi har undersökt en kommuns personlighet med hjÀlp av en teori utformad av J. Aaker. Teorin listar ett antal personlighetsdrag som vi genom en enkÀtundersökning tagit reda pÄ hur invÄnare i kommunen anser att kommunen passar in pÄ dessa. Vi har undersökt tvÄ olika grupper, invÄnare i kommunen och anstÀllda pÄ kommunens olika förvaltningar för att se om det fanns nÄgon skillnad dÀremellan. Skillnaden vi fann var vÀldigt liten.
Pedagogers instÀllning till IKT i förskolan
Efter att ha jobbat ett antal Är i förskolan vÀcktes frÄgor hos mig om hur vi bemöter nya mÄlomrÄden som i detta fall IKT. Mycket bemöts negativt nÀr det Àr nytt, men beror detta pÄ brist pÄ kompetens eller rÀdsla för det nya? Eller tycker pedagogerna att de digitala verktygen inte Àr nÄgot för barn i förskoleÄldern? . Jag har intervjuat förskolepedagoger för att se vad de har för instÀllningar och hur de anvÀnder sig av IKT i verksamheten med barnen. Intervjuerna Àr gjorda i en mellanstor kommun pÄ olika förskolor, med bÄde förskollÀrare och barnskötare.
LÀsförstÄelse i problemlösning : Analys av Gudrun Malmers ALP 2 och ALP3
Jag vill med mitt examensarbete mÀta ALP-testets validitet. Syftet blir dÀrför att analysera ALP-testet i sig och försöka finna om ALP verkligen mÀter det som avses. Jag anvÀnder tre metoder: screening, innehÄllsanalys och observationer. Dessa metoder genererar ett stort antal data vilka jag sedan grundar mina resultat pÄ. UtifrÄn mina resultat kan jag konstatera att validiteten i ALP 2 och ALP 3 Àr relativt lÄg.
VÀrdegrunden - eget gymnasieÀmne?
Undersökningen gÀller huruvida Àmnesbunden gymnasieundervisning i vÀrdegrunden kan och borde införas, vad den skulle innehÄlla samt förvÀntningar pÄ utfallet. Ett begrÀnsat antal arbetsgivare, pedagoger och elever tillfrÄgades. Undersökningen kom fram till att undervisningen inte kan införas dÄ skollagen krÀver betygsÀttning som emellertid skulle fÄ alltför vittgÄende konsekvenser, men bekrÀftar ÀndÄ behovet av den. Arbetsgivarnas och skolans företrÀdare ansÄg att samarbetsförmÄga var den viktigaste egenskapen varje individ i en grupp skulle ha, och blir dÀrmed ocksÄ en av mÄnga egenskaper en sÄdan undervisning skulle omfatta..
Stannar du hemma med barnen, Àlskling? : En kvantitativ studie över hur Äldersskillander i parrelationer pÄverkar uttaget av förÀldraledigheten
JÀmstÀlldhet har lÀnge varit ett omtalat Àmne. Trots att Sverige tidigare blivit utnÀmnt till vÀrldens mest jÀmstÀllda land finns det fortfarande mycket att göra för att uppnÄ fullstÀndig jÀmstÀlldhet (SOU 1998:6). Uttaget av förÀldraledigheten Àr starkt snedfördelat dÀr kvinnan tenderar att ta ut den största delen av ledigheten. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om Äldersskillnaden inom parrelationer har nÄgon pÄverkan pÄ fördelningen av förÀldraledigheten. UtifrÄn syftet har tre frÄgestÀllningar formulerats som uppsatsen Àmnar studera; Hur ser fördelningen av förÀldraledigheten ut dÄ mannen Àr Àldre, yngre respektive jÀmngammal med kvinnan?Uppsatsen baserar pÄ levnadsnivÄundersökningarnas (LNU) datamaterial som samlades in Är 2000.
Segmentering av 50+konsumenter
Segmentering av Àldre konsumenter kan vara svÄrt att genomföra. MÄnga författare pÄpekar att detta Àr en grupp som ökar i antal och att segmentering av denna grupp mÄste utvecklas. Vi valde att göra tvÄ fallstudier för att fÄ mer förstÄelse hur företag segmenterar grupper av Àldre konsumenter. För att genomföra dessa fallstudier gjorde vi tvÄ intervjuer pÄ tvÄ olika företag. Efter ha gjort dessa studier kom vi fram till att företag anvÀnder sig mest av psykografisk och beteendemÀssig segmentering mot denna grupp av kunder, men inte rikigt sÄ djup som vi trodde och som författarna pÄstÄr..
Biogasproduktion pÄ Utö
Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.
VÀrdeflödesanalys - för effektivisering av trerörlÀggningsprocesser
Syftet med denna studie var att undersöka förutsÀttningar och möjligheter att producera biogas pÄ Utö. Förhoppningen var att pÄ detta vis kunna utnyttja frÀmst slammet ifrÄn det lokala reningsverket som en resurs. Examensarbetet utfördes som en del av EU-projektet Green Islands dÀr SkÀrgÄrdsstiftelsen i Stockholms LÀn Àr Lead Partner.Utöver reningsverkets slam undersöktes andra möjliga substrat, dÀr matavfall ifrÄn Utö VÀrdshus och slakteriavfall ifrÄn ett mindre slakteri valdes ut som bÀst lÀmpade. En uppskattning av substratsmÀngderna gav att en lÀmplig storlek pÄ biogasreaktorn skulle vara ca 50 m3. Lokala anvÀndningsomrÄden för producerad gas och rötrest utreddes och ett antal olika typer av smÄ biogasverk har undersökts.
StorstadsomrÄdenas framtid : En demografisk jÀmförelse av Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö
I denna demografiska framskrivningsstudie har Sveriges tre storstadsomrÄden (Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö) jÀmförts med avseende pÄ de demografiska variablerna migration, fruktsamhet, dödlighet, Älder och kön. Detta har genomförts via tre befolkningsframskrivningar för varje storstadsomrÄde mellan Är 2010 till 2035, utifrÄn dels ett lÄgt scenario dÀr utgÄngspunkten varit antaganden kring lÄg fruktsamhet och flyttningsöverskott, dels ett medelscenario med realistiska antaganden, samt dels ett scenario med höga antaganden. Framskrivningarna utfördes med kohort-komponentmetoden, vilket innebar att varje kohort för samtliga storstadsomrÄden skrevs fram individuellt utifrÄn scenarierna, vilket gjorde det möjligt att kvarhÄlla köns- och Äldersstrukturerna hos befolkningarna. Resultatet indikerar att storstadsomrÄdenas befolkningar kommer att Äldras i betydande grad oavsett scenario, men att Storgöteborg kommer att ha fler invÄnare i 65+-Äldern Àn de övriga utifrÄn bÄde medelscenariot och det höga. Storstockholm förvÀntas dock ha den högsta procentuella ökningen av denna grupps antal medlemmar frÄn Är 2010.
Nyttan av revision : Uppfattningar om den svenska revisionen
Bakgrund och problem: Denna uppsats tar avstamp i den aktuella debatten om revisionspliktens vara eller inte vara för de allra minsta aktiebolagen i Sverige. I Sverige rÄder lagstadgad revisionsplikt för samtliga aktiebolag, oavsett storlek. Detta trots att EU:s regler tillÄter att medlemslÀnderna lÀttar pÄ eller helt undantar kraven pÄ revision för smÄ företag. Ju mindre ett företag blir desto mindre tenderar nyttan av revisionen för just Àgarna bli. Vad syftet med revisionen Àr för dessa smÄ företag, för vem den Àr viktig och vilka effekter den har Àr sÄledes lÄngt ifrÄn sjÀlvklart.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka uppfattningar som finns kring syftet, intressenterna och effekterna av revision hos personer och organisationer som har stor kunskap om och/eller stort intresse i revisionspliktens utformning.Metod: En kvalitativ studie har genomförts i form av semistrukturerade intervjuer och analys av ett antal debattartiklar och texter.Teori: Uppsatsens teoretiska referensram bygger pÄ Agentteorin (eng.
Hinder Bakom stödsystem : En studie över barriÀrer bakom anvÀndning av System C2 pÄ Posten AB
SammanfattningGenom att implementera kontinuerligt förbÀttringsarbete skapas möjligheter för utveckling av företaget. Det Àr viktigt att följa den globalt fluktuerande efterfrÄgan för att kunna bemöta kundens krav och differentiera sig ifrÄn dess konkurrenter. Dock Àr en implementering av förbÀttringsprogram komplext och sÀtter höga krav pÄ organisationen. Detta tvingar ansvariga till att ha förstÄelse, kunskap och drivkraft för konceptet. Denna studie baseras pÄ hur Posten AB i Sverige stÀller sig till förbÀttringsarbete. Idag anvÀnder sig företaget utav stödsystem C2 för att underlÀtta och skapa systematik i deras förbÀttringsarbete.
Europabolaget : En studie av europabolaget och harmoniseringen av bolagsrÀtten inom EU
Denna uppsats tar sikte pÄ att utreda om det existerar fri rörlighet inom EU Àven för aktiebolag, d.v.s. om aktiebolag fritt kan flytta sitt sÀte mellan olika medlemsstater utan att problem uppstÄr. Dessutom undersöks vad som gjorts inom EU för att harmonisera reglerna pÄ det bolagsrÀttsliga omrÄdet. Slutligen och som huvudsyfte för uppsatsen görs en ansats att försöka ta reda pÄ varför den övernationella bolagsformen europabolag inte blivit nÄgon succé bland svenska företagare sedan den infördes i oktober 2004.BetrÀffande den första frÄgan konstateras att aktiebolag inte har samma fria rörlighet som fysiska personer, trots att EGF föreskriver detta. Anledningen Àr att medlemslÀnderna tillÀmpar olika lagvalsprinciper som i mÄnga fall gör det omöjligt för bolag att byta nationalitet utan att först likvideras och sedan omregistreras.
Dimensionering av skruvförband i spannmÄlselevator
Visuella vÀgledande element kan höja eller sÀnka en spelupplevelse. DÀrför har vi gjort en studie kring hur man kan uppnÄ intuitiv visuell navigation med fyra beprövade visuella vÀgledande element, nÀmligen ljussÀttning, fÀrgkulör, fÀrgmÀttnad samt objektplacering. Dessa element har anvÀnts för att skapa ett visuellt sprÄk i en bana som vi har lÄtit ett antal respondenter spela och simultant kommentera. Resultaten har varit som vÀntat, att ljussÀttning fungerar som det starkast vÀgledande elementet, samt att respondenterna reagerade pÄ, samt vÀgleddes av, nÀmnda element..