Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Uppsatsen syftar till att undersöka sambandet mellan religion och politik utifrån ett antagande om att globaliseringsprocessen spelat en viktig roll för ökad religiositet i den politiska sfären. Utifrån en idé- och ideologianalys med kritiska inslag fokuserar vi främst på statsmaktens förändrade roll, i och med globaliseringsprocessen. Vi använder oss av en socialkonstruktivistisk teori då vi tror att religionen inte är något konstant utan något som kan konstrueras utifrån sitt syfte. Maktaspekten blir också central här. Vi har genomfört fallstudier på två länder, USA och Iran, för att se om vi kunnat finna stöd för vår tro att det finns ett samband mellan globaliseringen och en ökad religiositet inom politik.

Har de modernistiska principerna med industriellt byggande, funktionsuppdelning och trafikseparering skapat en monoton bebyggelsekaraktär, brist på mötesplatser och brist på lokal kommers? Mitt antagande är att detta är fallet och frågan blir då hur vi kan utveckla möjligheterna för att skapa fler mötesplatser och en dynamisk lokal kommersiell verksamhet? På vilket sätt går det att öka variationen av bebyggelse och lägenheter? Är det önskvärt att överhuvudtaget ändra i en redan befintlig miljö med strikt hierarkisk struktur? Examensarbetet kan ses som en pusselbit i det kreativa och långsiktiga arbetet med att skapa en vision för stadsdelen Rosengård i Malmö. Jag vill redan från början slå fast att jag inte syftar till att skapa ett universellt verktyg för att lösa brister i miljonprogrammets bostadsområden. Jag utgår från projektområdets speciella förutsättningar och relationen till övriga Malmö. Syftet blir att föreslå en framtida stadsutvecklingen som innebär skapandet av nya strukturer och förtätning av bebyggelse för att göra Rosengård till en funktionsintegrerad stadsdel istället för dagens funktionsuppdelade struktur..

Denna studie är en kritisk diskursanalys av den debatt som pågår i svensk dagspress om förslaget att införa en mer eller helt kvoterad föräldraförsäkring. Jag har främst fokuserat på hur orden ?jämställdhet? kontra ?valfrihet? konstrueras och ges mening i debatten samt vilka konsekvenser detta får. Studien bygger på ett socialkonstruktionistiskt antagande som ligger till grund för hur det skrivna språket konstrueras och skapar mening hos människor. Som metod har jag använt mig av kritisk diskursanalys där jag utgått från Faircloughts tredimensionella modell vid tolkandet av materialet.

Denna uppsats prövar empiriskt kapitalstockens och arbetsmarknadens institutioners (AMI) betydelse för arbetslösheten på kort och medellång sikt, utifrån keynesiansk och nykeynesiansk teoribildning. Uppsatsens huvudsakliga keynesianska teoretiska modell utgår ifrån antaganden om att arbetslösheten uppvisar hysteresis/persistens samt att NAIRU bestäms endogent, till exempel utifrån ett antagande om att lönebildningen präglas av ömsesidighet. Phillipskurvan antas vara långsiktigt icke-vertikal. Datamaterialet täcker som mest åren 1960-2010 samt 19 OECD-länder och analyseras bland annat genom OLS, panelkorrigerade standardfel, fixa effekter m.m. Den empiriska analysen indikerar att det finns ett statistiskt signifikant negativt samband mellan reala nettokapitalstockens tillväxttakt och arbetslöshet.

Den första januari 2007 träder nya regler om bankernas kapitaltäckning i kraft, Basel II. Dessa syftar till att stärka det finansiella systemet samt effektivisera bankernas riskhantering. Som en del i regelverket ingår att bankerna skall genomföra en samlad kapitalbedömning och genom denna bedömning öppnas nya möjligheter för bankernas riskhantering.Vårt syfte är att med utgångspunkt i portföljvalsteori analysera och diskutera en portföljansats möjlighet som verktyg för att förbättra riskhanteringsprocessen i en banks kreditverksamhet.Inledningsvis beskrivs det nya regelverket och fokus läggs sedan vid en av regelverkets delar, kapitalbedömningsprocessen. Som en del av denna process föreslås en portföljansats och vi illustrerar de speciella problem som uppkommer vid portföljoptimering av krediter med hjälp av en exempelportfölj. Tonvikten läggs på behovet av stora mängder rätt data samt korrekta antagande om hur risken i krediter skall mätas.

Entreprenören visar sig genom tidigare studier vara en framgångsfaktor för Born global-företag. Med utgångspunkt i detta antagande undersöks på vilka olika sätt entreprenören bidrar till företags snabba internationalisering, genom att studera entreprenörens bakgrund, egenskaper och framtidsvisioner. Studien bygger på intervjuer med sex stycken entreprenörer, tillika grundare eller medgrundare av svenska företag som snabbt blivit globala. Studien visar att det finns både likheter och skillnader mellan entreprenörernas bakgrund, egenskaper och framtidsvisioner. Vidare visar resultatet att det mest utmärkande hos entreprenörerna som bidrar till den snabba internationaliseringen av Born globals är en stark drivkraft, viljan att uppfylla personliga motiv och förmågan att kunna tillvarata internationella affärsmöjligheter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika yrkeskategorier inom äldreomsorgen arbetar med HBTQ-frågor. Studien baseras på kvalitativa intervjuer och inkluderar fem informanter med olika arbetsuppgifter inom äldreomsorgen. Resultaten från intervjuerna har analyserats utifrån olika teman i en intervjuguide, med hjälp av queerteorin. Intervjuernas resultat visar att HBTQ-frågor inte blir belysta som enskilda frågor, men skulle vid behov kunna diskuteras under mångfalds- och jämlikhetsfrågor. Informanterna beskrev vikten av ett gott bemötande, oavsett vilken läggning brukaren hade.

Syftet med vår studie var att undersöka hur organisationen ser ut kring elever med diagnosen dyslexi. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som grundat sig på intervjuer och dokumentanalyser. Studien är baserad på sju halvstrukturerade intervjuer och analys av 36 åtgärdsprogram. Vårt antagande som vi även tycker framgår ur Skolinspektionens rapport (Skolinspektionen, 2011:8) var att många skolor saknar ett helhetsperspektiv i arbetet med elever i behov av särskilt stöd. Våra förutfattade meningar var även att åtgärdsprogram för elever med diagnosen dyslexi inte används som ett pedagogiskt instrument i den utsträckning vi önskar.

Syftet med denna uppsats är att genom en kartläggning av organisationskulturen i ett tjänsteföretag, öka förståelsen för hur kulturen ser ut i denna typ av verksamhet. Avsikten är att ge en rik och nyanserad bild av kulturen. Forskningsfrågan blir således: Hur ser organisationskulturen ut i ett tjänsteföretag? Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie där intervjuer med personal från ett tjänsteföretag genomfördes. Syftet var att få fram djupgående information och en bild av hur respondenterna ser på organisationen, men också hur de tänker och känner på arbetsplatsen.

Denna uppsats undersöker om prostatacancerscreening är kostnadseffektivt och speciellt studeras patientens oroskänsla vid screeningen. Till grund för uppsatsen ligger ett antal tidigare studier i ämnet och de för frågeställningen viktigaste slutsatserna från dessa belyses. Slutsatsen är att det inte, med säkerhet, går att motivera införandet av allmän prostatacancerscreening. Beroende på antaganden varierar resultaten mellan $8,400 och $145,600 per ytterligare levnadsår, angivet i 1995 års pris. Vidare saknas det fortfarande resultat från stora randomiserade studier som klart visar att screening sänker dödligheten i prostatacancer.

Bakgrund: Patienter som f?r palliativ v?rd drabbas ofta av olika symtom som kan inneb?ra lidande och f?rs?mrad livskvalitet. Andn?d ?r ett symtom som ?r vanligt f?rekommande vid flera tillst?nd i palliativ v?rd och prevalensen ?r h?gre bland patienter med exempelvis lungcancer och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Andn?d kan upplevas mycket obehagligt och har ofta ett n?ra samband med ?ngest.

Ökande sjuktal ökar behovet av effektiv rehabilitering. För att kunna förbättra dagens rehabiliteringsinsatser krävs en överblick över deras innehåll och resultat. Ett antagande i denna studie var att om kraftskapande årgärder återfanns i en rehabiliteringsprocess skulle detta återspeglas i en upplevelse av empowerment hos dem som rehabiliterats. Studiens syfte var att kartlägga några rehabiliteringsaktörers insatser för att se vad dessa gett för resultat i form av empowerment hos dem som rehabiliterats. Två aktörer studerades, Arbetsförmedlingen och Piteå Kommun.

Syftet med studien var att se om skattningar av ledarskap, gemenskap, inflytande, fysisk arbetsmiljö och ålder kan predicera den skattade arbetstillfredsställelsen. Det fanns ett antagande om att vissa faktorer var mer subjektivt lagda och andra mer generella, det är viktigt att poängtera att subjektivt kontra generellt inte används som ett motsatspar i denna uppsats. När en individ skattade faktorer utifrån sitt eget perspektiv ansågs de som subjektiva faktorer. När istället flertalet individer hade förhållit sig likvärdigt gentemot en faktor var det rimligt att den var mer generell eftersom flertalet skattade den högt. Studien genomfördes med hjälp av en webbenkät som besvarades av 127 respondenter, vilket gav svarsfrekvensen 55 %.

Bakgrund: Befolkningen av ?ldre ?kar globalt och studier visar att antalet ?ldre p? akutmottagning ?r h?g till f?ljd av multisjuklighet, polyfarmaci och ?ldersrelaterade fysiologiska f?r?ndringar och funktionsneds?ttningar. Dessutom ?kar prevalensen av demenssjukdomar som en f?ljd av ovan. Studier visar att ?ven personer med demensproblematik ofta bes?ker akutmottagningen vilket ?r problematiskt d? milj?n d?r inte ?r anpassad f?r denna patientgrupp vilket uts?tter dem f?r en rad utmaningar med negativa konsekvenser, s?som f?rs?mring av beteende och funktion.