BakgrundUnder förskollärrautbildningen har det väckts tankar hos oss huruvida ingången i arbetslivet kommer att upplevas och hur samarbete kan te sig i ett arbetslag. Samt på vilket sätt kunskapen från utbildningen får utrymme i arbetslaget när vi själva är färdigutbildade förskollärare.SyfteVårt syfte har varit att undersöka nyutbildade förskollärares upplevelser om ingången i arbetslivet samt möjligheten till inflytande i arbetslaget med utgångspunkt i den kunskap de tillägnat sig under sin förskollärarutbildning.MetodVi har valt att utföra en kvalitativ studie med intervju som redskap. I studien ingår sex stycken förskollärare, som delar med sig av sin första tid som nyutbildade.ResultatFörskollärarna upplevde ingången i arbetslivet som smidig när det kom till samarbetet med kollegorna, det fanns faktorer som underlättade eller försvårade ingången. Några av förskollärarna betonade att förskollärarutbildningen hade gett en bra kunskapsgrund för yrkesrollen, vilket har resulterat i att de fått inflytande i arbetslaget. Vidare betonade de att samarbetet i arbetslagen fungerat väl och kollegorna har tagit hänsyn till varandra.

Syftet med denna kvalitativa studie var att utforska allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom när de ligger inne på somatiska avdelningar. Sju sjuksköterskor som var anställda på SUS Malmö intervjuades. Materialet analyserades enligt Burnards innehållsanalys (1991). Fem huvudkategorier arbetades fram med sammanlagt tolv underkategorier. Huvudkategorierna var sjuksköterskans känslor under mötet med psykisk sjukdom, aspekter som försvårar vårdandet, sambandet mellan kropp och själ, stigmatisering och fördomar samt samarbetet mellan somatik och psykiatri.

Sammanfattning Undersökningen har syftat till att få en förståelse för hur personalchefer förhåller sig till begreppen anställningsbarhet och karriärutveckling under anställningsprocesser. Dessutom har vi även undersökt vad personalcheferna efterfrågar för att den sökande ska ses som anställningsbar. Vi har även studerat vad som kan känneteckna individer som eftersträvar karriärutveckling på arbetsplatsen. Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer med fem personalchefer verksamma inom olika företag i södra delarna av Sverige. Vi har använt oss av socialpsykologiska teorier för att analysera hur tankeprocesser och erfarenheter kan påverka en individ i mötet med arbetssökande. För att analysera personalchefernas syn på de anställdas karriärutveckling har vi använt oss av karriärterorier. Det resultat vi fått fram i studien visar på att det finns faktorer som är gemensamma för alla personalcheferna i förhållande till det de söker efter för att se en sökande som anställningsbar.

Uppsatsen är en kvalitativ studie där vi undersökt möjligheten att till förmån för individer med ekonomiska problem, ta tillvara på mat som livsmedelsbutiker inte kan sälja. Inspiration till studien fick vi genom fenomenet dumpstring som innebär att friganer aktivt protesterar mot överflödssamhället, bland annat genom att ta slängd mat ur livsmedelsbutikers containrar. Fokus i uppsatsen var att undersöka hur några av Göteborgs livsmedelsbutiker, frivilligorganisationer samt hur ett socialt företag ser på möjligheten, hur de tänker kring realiserande och genomförande samt vilken betydelse deras samarbete har för de individer som får tillgång på mat via frivilligorganisationer. Resultatet visade att alla respondenter var positiva till det samarbete som redan bedrivs och de hänvisade till de fördelar som gynnar både livsmedelsbutiker, miljön och den enskilde individen. De resonerar bland annat om att det idag slängs fullt brukbara livsmedel samtidigt som det finns individer i Sverige som inte har något annat alternativ än att gå till frivilligorganisationers verksamheter för att få mat.

Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns klasskillnader i fråga om intresse för olika ämnesområden i skolan. Detta genom att undersöka huruvida elever, med hänsyn tagen till deras föräldrars utbildningsbakgrund, uppvisar skillnader i intresse för olika ämnesområden i gymnasieskolans samhällskunskap. Undersökningen bygger på enkäter som delats ut i tre yrkesförberedande och tre studieförberedande klasser med Samhällskunskap A på schemat. Resultatet påvisar en relativ enighet kring vilka ämnesområden som elever finner intressanta, samtidigt som det också finns skillnader, vilka kan tillskrivas föräldrarnas utbildningsbakgrund, kön eller gymnasieprogrammens studie- eller yrkesinriktning. Dessa variabler har dock ofta samvarierat och svårligen låtit sig isoleras från varandra.

Förskolans och skolans styrdokument beskriver de skyldigheter dessa verksamheter har gentemot barn i behov av särskilt stöd. Förskolan och skolans pedagogiska verksamheter skall anpassas utifrån varje barns behov och förutsättningar. Syftet med denna studie var att med hjälp av bandinspelningar skapa insikt och ökad förståelse för hur bilden av barnet som bedöms vara ?i behov av särskilt stöd? konstrueras och hur samverkan sker kring dessa barn. Studien är kvalitativ där fyra möten med specialpedagoger under handledning med resurs/pedagog spelades in.

Nilsson Marlene & Zanjani Nafiseh (2009). Språkets betydelse för samverkan mellan skola och hem (The importance of language for interaction between school and home). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att belysa betydelsen av föräldrarnas kunskaper i svenska språket för samverkan med skolan och barnens lärande i till exempel matematik. Undersökningsmetoderna är både kvantitativa och kvalitativa. Dessa består av enkäter till föräldrar med annat modersmål än svenska och intervjuer med två lärare och tio SFI ? pedagoger.

Samarbete i team inom hälso- och sjukvård omfattar interaktion, ansvar för patientens vård, ömsesidigt beroende och närhet mellan medarbetarna. Teamet uppfattas som den viktigaste formen inom vilken samverkande, patientfokuserad vård utövas. Syftet med examensarbetet var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av teamets betydelse för patientsäkerheten. I examensarbetet deltog åtta ambulanssjuksköterskor från fyra olika stationer i norra delen av Sverige. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades med tematisk innehållsanalys.

Föreliggande arbete ämnar undersöka vilka krav på lärare som har förändrats och inte förändrats utifrån läroplanerna 1962 och 2011. 1962 kom den första grundskoleläroplanen i och med att införandet av den obligatoriska nioåriga grundskolan krävde en sådan. 2011 har varit ett år med nya förändringar som aktualiserats i media till exempel lärarlegitimationen. Därmed är det väsentligt att ta reda på hur kraven har och inte har förändrats utifrån två grundskoleläroplaner. Ett läroplansteoretiskt förhållningssätt utgör det teoretiska perspektivet och förklarar vilka faktorer som ligger bakom utformningen av en läroplan.

Problem:      Vad anser arbetsgivare om vikten av att investera i humankapital genom att anställa välutbildad personal?Vilka kunskaper har rekryterare om ekonomiutbildningarnas innehåll och examensnivåer? Syfte:            Syftet med denna uppsats är att utreda arbetsgivarnas policy vad gäller investering i humankapital vid anställning, examensnivåns betydelse vid anställning till ekonomitjänster samt rekryterarnas kunskaper om ekonomiutbildningarnas innehåll. Metod:          En kvalitativ studie som bygger på sekundärdata genomfördes med fem personer som rekryterar ekonomer inom olika branscher. Dessa personer ansågs kunna bidra med relevant information för att besvara studiens syfte. Primärdata sammanställdes vilket sedan ledde till analys och studiens slutsats. Slutsats:        Högskoleutbildning är grundkravet för att få ett arbete som ekonom men examensnivån har en mindre betydelse. Personlighet och erfarenhet är viktigare och det som premieras är prestationer och ansvarstagande.

Globaliseringen ställer nya krav på regionernas konkurrenskraft. Gränsregioner som Wien-Bratislava-regionen och Öresundsregionen försöker öka sin konkurrens bl.a. genom integration och samarbete. Dessa två gränsregioner har likheter som gör dem intressanta för jämförelser exempelvis järnridåns fall och Öresundsbrons tillkomst som i grunden förändrat integrationsmöjligheterna. Därtill har de ungefär lika stort invånareantal.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera om konsumenter i sina köpbeslut beaktar produkter framställda av företag som genomsyras av ett aktivt CSR arbete.Metod: För att besvara syftet har en kvantitativ metodansats använts genom en enkätstudie. Respondenternas svar möjliggör en generell överblick över konsumenternas köpbeteende samt forskningsområdet som studerats. Denna studie grundar sig på ett abduktivt förhållningssätt, där empiriska fakta såväl som teori styr forskningen.Resultat: Resultatet visar på att konsumenter anser det viktigt med kosmetikaprodukter framställda på ett etiskt och miljövänligt sätt men att det endast påverkar en del i köpbeslutsprocessen. Variabler som pris och kvalitet påverkar beslutsprocessen mer. Resultatet visar även att företaget The Body Shop som använts som studieobjekt och representant för värdestyrda företag i undersökningen ansågs vara det mest förtroendeingivande företaget gällande sitt CSR engagemang.

Att ha kontroll över och strukturera upp sin vardag kan vara svårt för många och speciellt föräldre. Har eller får man även en kognitiv nedsättning blir detta i stort sett omöjligt utan hjälpmedel.Målet med detta arbete var att i samarbete med Doro, ta fram ett elektroniskt hjälpmedelför att underlätta vardagen för äldre med funktionsnedsättning och personer med kognitivanedsättningar. Grunden till arbetet blev en stor förundersökning där användarnas behov ochkrav utforskades. De största behoven som sågs hos målgruppen under förstudierna var att kunnakontakta närstående och att strukturera upp och klara av vardagen. För att klara detta användesmobiltelefoner, scheman, listor, kalendrar, larm, påminnelser samt tids- och ekonomihjälpmedeli analog eller digital form.

Examensarbetets syfte är att undersöka hur man kan upptäcka barn som befinner sig i kris och hur man kan hjälpa barnen. En kris kan innebära mycket, från brist i omsorg till misshandel och övergrepp och så vidare. Mitt syfte är också att undersöka hur samarbetet mellan förskolan och socialtjänsten fungerar. För att undersöka hur man kan upptäcka och hjälpa barn i kris och hur samarbetet mellan förskolan och socialtjänsten fungerar har jag intervjuat förskollärare och socionomer. Jag har läst litteratur om ämnet för att fördjupa mig i det och för att lättare kunna förstå resultatet.

"Empowerment" är ett omskrivet fenomen som utlovar många positiva effekter som motivation, ökat initiativtagande, ansvar, kreativitet, lärande, arbetsoptimism samt självförtroende för att klara sina arbetsuppgifter. "Empowerment" främjar organisationer genom att minska rädsla för förändringar samt underlättar samarbete, under förutsättning att "empowerment" används effektivt. "Empowerment" har dock även enligt litteraturen sidoeffekter. Denna uppsats ämnar ge inblick i hur "empowerment" kan fungera i en organisation. Min frågeställning är hur "empowerment" kan fungera ute i organisationer för att dra lärdom av både vad som är positiv och negativt.