Lagerhantering handlar inte bara om den fysiska produkten, utan även om information som berör produkter i lager. För att underlätta informationen för lagerhantering internt och externt kan affärssystem eller andra datoriserade system användas. Affärssystem kan vara stora och komplexa och utnyttjas inte alltid fullt ut. Därför var syftet med denna studie att förklara i vilken utsträckning företag använder affärssystem för att stödja information för lagerhantering internt och externt. Vår teoretiska referensram är uppbyggd genom tre olika avsnitt som är en utbyggnad av problemområdet.

Historiskt sett har lantbruk under en längre tid haft sämre lönsamhet än många andra branscher. Det är en bransch som karaktäriseras av kapitalintensiva investeringar och många osäkerhetsfaktorer. Samarbete bönder emellan är inget nytt fenomen, så många som 60 ? 80 procent av Sveriges lantbrukare samarbetar i någon form. Samarbete ger lantbrukare möjlighet att sänka vissa fasta kostnader. Tidigare studier belyser vilka möjligheter ett mer integrerat samarbete i form av ett driftsbolag har att genera ytterligare ekonomiska fördelar.

Syftet med studien var att undersöka elevers erfarenheter och attityder till infärgning på Hotell- och restaurangprogrammet. Forskningsfrågorna bestod av hur infärgning förändrar elevers intresse till kärnämnen och vilka kärnämnen de ansåg var viktiga för karaktärsämnena samt om deras studieresultat påverkats av infärgningen och hur eleverna såg på ett samarbete mellan olika ämnen. Undersökningen gjordes av kvalitativa intervjuer med sex elever i årskurs tre. Resultatet visade att infärgning inte förekommit i så stor omfattning. Eleverna antydde att undervisningen borde förändras för att intresset skulle öka för kärnämnena, de poängterade att intresset berodde på dem själva.

BAKGRUND: Det sociala lärandet är en viktig del av förskolans verksamhet för attbarnen ska utvecklas till goda samhällsmedborgare. I ett textilsammanhang kan barn, med hjälp av skapande aktiviteter, utvecklassocialt. Det är i det sociokulturella sammanhanget, i samspel medandra som det främsta lärandet sker. Det textila skapandet kan lockabarnen till samarbete.SYFTE: Syftet med undersökningen är att få syn på barns utveckling inom detsociala området genom att använda textil som ett redskap.METOD: Vi har använt oss av den kvalitativa metoden med observationer,diskussioner och intervjuer som redskap. Studien genomfördes underfem aktivitetstillfällen med barnen och en gruppintervju medpedagogerna på en förskola.RESULTAT: Resultatet av studien presenteras i form av utdrag från deobservationer och intervjuer som gjorts.

Intressenter har under de senaste åren ställt högre krav på att företag ska ta ett socialt ansvar vilket har bidragit till en omfattande debatt om Corporate Social Responsibility (CSR). Denna uppsats ämnar att undersöka hur Ericssons CSR integreras på organisationens huvudkontor i Kista. För att kunna svara på samhällets förväntningar är det väsentligt för företag att integrera CSR djupt i organisationen. För att integrera CSR presenterar denna uppsats en fyrstegsprocess som bygger på att företag bör ha en intern CSR röst, att de ska mäta CSR aktiviteterna, att företaget ska ha ett proaktivt synsätt och att det ska ske en attitydförändring angående CSR i företaget. Genom att analysera Ericssons CSR-aktiviteter utifrån denna process kan vi konstatera att Ericsson integrerar sina CSR aktiviteter via sitt ledningssystem, sin Corporate Responsibility & Sustainability rapport, intern kommunikation och utbildning och dialoger med företagets interna intressenter.

Varför vi valt att rikta in oss på Grön IT är för att det är ett relativt okänt begrepp som berör ett väldigt aktuellt ämne, klimatfrågan. Begreppets otydlighet klargjordes tidigt i arbetet då det var märkbart hur stor ämnets kunskapsskillnad var mellan de två myndigheter vi valt att undersöka. Resultaten i studien är baserat på intervjuer med miljöansvariga hos de myndigheter vi undersökt. Syftet med intervjuerna var att få insikt i hur långt myndigheterna kommit i sitt arbete med Grön IT, exempelvis med personalutbildningar och införande av olika policies. Vi valde att undersöka och jämföra Stockholms universitet med Uppsala universitet och i slutsatsen kan vi fastställa att deras fas inom Grön IT skiljer sig avsevärt i både kunskap och arbete och att den myndighet som kommit längre i sitt arbete mot en grönare IT sparar både pengar och energi i motsats till den myndighet som inte kommit lika långt.

Den 1 juli 2011 trädde en ny läroplan för förskolan i kraft. Den tillförde en tydligare fokus på naturvetenskap i förskolan än tidigare. Syftet med denna studie är att undersöka om man genom ett samarbete mellan förskola och simskola skulle kunna uppnå olika mål i läroplanen, och då med fokus på naturvetenskap. Totalt 71 simskolebarn har observerats i syfte att studera vilka naturvetenskapliga fenomen och begrepp som används, samt studerat vilka övningar i vattnet som går att genomföra med barn i olika åldrar för att känna på vatten som fenomen.  Det finns inte mycket forskning att tillgå inom ämnet simskola eller vattenlek, dock inom området naturvetenskap i förskolan.

Under lågkonjunkturer är det ofta ungdomar som drabbas hårdast på arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten i den Europeiska unionen har i och med den senaste finanskrisen ökat dramatiskt och genomsnittet ligger på en nivå över 22 %. Det land som 2011 hade den högst rapporterade ungdomsarbetslösheten bland medlemsstaterna var Spanien, 46,4%, och den lägsta återfanns i Nederländerna med 7,6 %, dessa siffror har fram till mätningar i mars 2012 växt till 51,1% för Spanien och 9,3 % för Nederländerna. Denna uppsats ämnar att utifrån teorier kring utbildningssystem, arbetslöshet och dual marknadsteori jämföra varför stora skillnader i ungdomsarbetslöshet existerar mellan dessa två länder.Genom en deskriptiv studie av de båda ländernas utbildningssystem, arbetsmarknader och arbetsmarknadsåtgärder finner vi stora skillnader mellan länderna, som till viss del kan förklara varför Spaniens ungdomsarbetslöshet är mer än fem gånger så stor som Nederländernas. Vi fann skillnader mellan de båda ländernas utbildningssystem och vilka åtgärdsprogram som införts för att reducera ungdomsarbetslösheten samt att länderna drabbats olika svårt av den senaste recessionen..

Gnosjöandan. Med myten som marknadsföring. Småländska Gnosjö är starkt förknippat med vad som i folkmun kallas Gnosjöandan - en stark företagaranda med rötter i 1800-talets järnindustri. Samarbete företagare emellan, uppfinningsrikedom och klurighet är ord som starkt förknippas med Gnosjöandan..

Syfte: Syftet med uppsatsen är att redogöra för de generella tankarna kring ISO 26 000, analysera KappAhls CSR policy genom att koppla policyn till ISO 26 000 samt redogöra för hur KappAhl konkret arbetar med CSR.Teori: Teorier som används i uppsatsen är institutionell teori, intressentteori men även Carrolls CSR Pyramidmodell. Tanken är att med hjälp av dessa teorier kunna analysera innehållet av standarderna, KappAhls CSR-policy och hur de konkret arbetar med dessa standarder och riktlinjer.Empiri: Empirin består av tre delar där den första och andra delen utgörs av innehållsanalys av standarden ISO 26 000 och KappAhls CSR policy med fokus på uppförandekoden för deras leverantörer. Den sista delen beskriver hur KappAhl allmänt jobbar med CSR i vardagen.Slutsats: Uppsatsen avslutas med en diskussion om KappAhls tillämpning av ISO 26 000 och deras egna CSR policy. Dessa standarder och riktlinjer finns för att bidra med ett etiskt ansvar men också får att det ligger i deras intresse att följa dessa. Genom att följa standarderna förstärks varumärket och överlevnadsförmågan ökar..

Utemiljöbranschen är en del av trädgårdsbranschen, vilken har många små aktörer och ett fåtal större (Ekelund et al. 2012). Utemiljöbranschens aktörer arbetar i stor utsträckning med arbetsområden som även berör andra branscher, och utemiljöbranschens gränser ter sig därför oklara. Då det inte finns någon övergripande branschorganisation som samlar utemiljöbranschens aktörer i gemensamma frågor, framstår även aktörerna som oklara. Att utemiljöbranschens aktörer inte finns samlade påverkar deras förmåga att utöva inflytande över branschen, till exempel dess utveckling, då enskilda aktörer och små samarbeten skapar ett mindre avtryck, jämfört med om branschen stod samlad mot sin omvärld. Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) gjorde 2010 en gravt felaktig uppskattning av trädgårdsbranschens omfattning i form av antal anställda, då man skulle bedöma kommande behov av arbetskraft för att reglera utbildningsvolymen. Som svar gjorde aktörer från utemiljö- och trädgårdsbranschen en ny rapport för att markera trädgårdsbranschen omfattning och betydelse (Ekelund et al. 2012).

This thesis describes and analyzes how some early childhood educators and parents perceive cooperation in educational work with 4-5 years old children who have been diagnosed with autism. The work will examine which approach preschool teachers assume, the extent to which parents are involved in the work and how parents influence looks.The Literature section provides an overview of previous research on different pedagogical approaches with autistic children, what parental cooperation can mean for autistic children, and what advantages and disadvantages there are with cooperation between preschool teachers and parents.This work has a hermeneutic perspective. The method is based on a qualitative study where we used qualitative interviews with a hermeneutics base. The theoretical starting point for this work is the variety of theoretical perspectives.The final results/summary we came up with is that preschool teachers and parents of autistic children believe that parental cooperation in preschool has a crucial role in children's development and learning. Both sides believe that it is necessary to have a partnership, but we also came to the conclusion that parental cooperation, in addition to the positive, was also perceived as problematic to some degree..

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka vilken inställning lärare har till läxor på ett yrkesinriktat gymnasium och varför en del av dem har valt att ge läxor medan andra har valt bort dem i sin undervisning. Jag valde att använda mig av den kvalitativa forskningsmetoden och min undersökningsgrupp bestod av sex lärare som var verksamma i en stad i södra Sverige. Resultatet visade att lärarna hade olika syn på läxan. En del hade svårigheter med att kunna ge en tydlig definition. De lärare som var positivt inställda till läxor, menade bland annat att de ger förförståelse och ansvarstagande.

Undersökningsområdet i detta examensarbete är karriärcoaching och studie- och yrkesvägledning. Inom dessa båda yrken undersöks flera aspekter som exempelvis den historiska bakgrunden, vilka samtalsmetoder som används och på vilket sätt yrkesverksamma vägledare och karriärcoacher arbetar. Likheter och skillnader undersöks också, detta för att få kunskap om huruvida det kan finnas en konkurrens mellan yrkesgrupperna på arbetsmarknaden men också för att uppmärksamma eventuella möjligheter till samarbete. Vi har genomfört en enkätundersökning med 115 studenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö högskola samt gjort intervjuer med yrkesverksamma personer inom både vägledning och karriärcoaching. Syftet med enkätundersökningen var att få en uppfattning om hur mycket kunskap som fanns kring karriärcoaching hos dessa studenter och om de önskade få mer kunskap i området.

Undersökningen berör området fritidspedagoger och lärare i olika samarbetsformer med åsikter om social kompetens i fokus. Syftet med undersökningen är att finna svar på hur olika samarbetsformer mellan fritidspedagog och grundskollärare ser ut, hur pedagogerna tänker kring samarbetet och vad de har för åsikter om social kompetens i skolan. Undersökningen har genomförts utifrån en kvalitativ metod där intervjuer av sju pedagoger har genomförts. Resultatet visar på hur olika pedagoger från två olika yrkesgrupper utvecklat ett fungerande samarbete trots att samarbetsformerna ser helt olika ut. Detta kommer sig av att alla pedagogerna fått möjlighet att utforma sin arbetssituation själva och att de kan utnyttja sina speciella kompetenser utefter erfarenheter och utbildning.