Vi har funnit att beräknat kundunderlag, geografiskt läge, utbudet av kompletterande butiker i närheten, hyres-/lokalkostnader, konkurrenter, tillgängliga parkerings-platser samt lokalerbjudande från fastighetsägare var de mest betydelsefulla faktorerna vid lokalisering av detaljhandelsföretagen i Ronneby och Bräkne-Hoby. För detaljhandelsföretagen Dressmann, Karlsson, Matex var det främst de lämpliga butikslägena i centrum av Ronneby som påverkade besluten om lokalisering. För detaljhandelsföretaget Överskottsbolaget var det även läget, och i detta fallet var det placeringen av butikslokalen vid knytpunkten med stark trafikerade vägar, den mest betydelsefulla faktorn. Ronneby Kommun samt ABRI spelade viktiga roller vid utvecklingen av Ronneby som handelsstad samt orten Bräkne-Hoby under perioden 1998-2003. Under åren 1998-2001 genomfördes ett ?centrumprojekt? i syfte att uthyra tomma lokaler avsedda för detaljhandelsverksamhet.

Syftet med denna uppsats har varit att med kvalitativ metodik erhålla en fördjupad förståelse för relationen mellan expertis och ledarskap i chefsrollen. Jag har velat identifiera de för- och nackdelar som finns i denna kombination samt identifiera de strategier som finns för att hantera relationen. Detta har studerats genom nio intervjuer i tre naturvetenskapliga kontexter- statligt, akademi och privat. Analys av intervjumaterialet identifierade följande kategorier: Ledarskap- en outforskad terräng för experten, Expertkunskap krävs för ledarskapet, Ledarskapet är expertens karriärväg, Balansen mellan expert och ledare i chefsrollen samt För- och nackdelar med att vara expert och ledare. Resultaten visade att expertchefer förväntas prestera både som experter och ledare.

Studien handlar om projektet Sharafs hjältar, som syftar till att förändra ? attityderna hos unga män med rötter i hederskulturen. En kvalitativ metod har använts, där fyra intervjuer av män som arbetar inom organisationen genomförts. Syftet med studien är att få ökad förståelse för hur arbetet mot hedersrelaterat våld kan se ut. Fokus ligger på männens egen syn och egna erfarenheter av hederskulturen, samt deras arbete inom Sharafs hjältar.

Radio är en av många plattformar och arenor där offentlig debatt kan äga rum. Och just som medium når radio ut till en stor mängd människor. Med den bredden kommer även ett stort ansvar. Ett ansvar, inte minst för kanalerna på Sveriges radio, för att förse medborgarna med korrekt information så att publiken kan skapa egna uppfattningar om samhälleliga fenomen och problem. Med detta i ryggen tycker vi att det är både intressant och relevant att kika närmare på Sveriges radio, och specifikt på programmet P1 Debatt.

Syftet med arbetet är att ta reda på om studie- och yrkesvägledare och lärare, i och med att den nya skollagen och läroplanen (Lgr 11) har införts, arbetar utifrån att studie- och yrkesorienteringen är hela skolans ansvar. Vi vill undersöka detta, eftersom det gemensamma ansvaret är något som i formuleringsarenan länge har framförts som viktigt, men som inte har haft det genomslag på realiseringsarenan som det var tänkt från början. De frågor vi vill besvara är hur kvaliteten i studie- och yrkesorienteringen på skolan ser ut utifrån studie- och yrkesvägledares och lärares perspektiv, hur studie- och yrkesvägledare och lärare på grundskolan anser att kommunikationen och samarbetet mellan dem fungerar vad gäller studie- och yrkesorienteringen samt hur studie- och yrkesvägledare och lärare anser att de nya styrdokumenten påverkar studie- och yrkesorienteringen på skolan. Detta undersöker vi utifrån en hermeneutisk inriktning med kvalitativ metod, vilket innebär strukturerade intervjuer med intervjuformulär. Resultaten knyter vi till de styrdokument och rekommendationer som gäller för studie- och yrkesorienteringen i grundskolan samt forskning och teori om framtidens vägledning, kommunikation och samarbete inom organisationen, konstruktivism och organisationsteori. Genom vår undersökning kan vi konstatera att studie- och yrkesvägledningen och -orienteringen inte är skolans gemensamma mål, att studie- och yrkesvägledarna inte kommer naturligt in i skolarbetet och att studie- och yrkesvägledarna tycker att det är för lite samarbete med lärarna.

Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av moderskapet. Det som problematiseras är vilka normativa förväntningar kvinnorna upplever i moderskapet samt hur de upplever att familjelivet förändras efter att paret fått barn. Uppsatsen belyser dessa problem utifrån ett före- och efterperspektiv relaterat till hushållet, yrkesarbete och föräldraskap.  Modersbilden i dagens samhälle vrids mellan ett husmors ideal och den framgångsrike yrkeskarriäristen. Den goda modern lever upp till hushållsidealet, har en framgångsrik karriär och vårdar sitt yttre efter dagens alla hälso- och skönhetsideal.

Gym härstammar från en manlig kultur och har kommit att bli en arena som präglas av manliga normer. En del gym har i modern tid börjat erbjuda kvinnor att träna på separata tjejdelar. Dessa delar är ofta ett låst rum där endast kvinnor har tillträde. Syftet med denna studie var att få en förståelse för varför manliga och kvinnliga motionärer tror att en separat del för kvinnor på gymanläggningar finns utifrån en social konstruktivistisk teori samt Simone de Beauvoirs perspektiv på genus. En social konstruktion är något som skapas genom människors samspel med varandra och samhället vi lever i.

Syftet med denna rapport är att närmare studera projektledarens roll i ett examensarbete och jämföra den med samma roll i en marknadsproduktion. Jag använde mig av en kvalitativ etnografisk metod. Jag och fem klasskamrater satte upp en humor sketch-serie som fick namnet ?Psykbryt?. Det är ett pilotavsnitt* bestående av individuella sketcher som får sin dramaturgiska linje genom sina sketch- övergångar och teman.

Syftet med denna studie är att undersöka samtal som sker vid elevinitierade berättarstunder där elever berättar historier för varandra och eleverna ställer frågor till berättaren om innehållet i berättelsen. Forskningsfrågan är: Hur ser rollfördelningen ut i samtalen under berättarstunderna och vad har det för konsekvenser för elevernas kommunikation och interaktion? Studien skedde i en andraklass jag under perioder vistades i under vårterminen 2012. Insamlandet av materialet, i form av ljudinspelningar och observationsanteckningar, skedde under en sexveckorsperiod och består av 10 berättarstunder med sammanlagt 30 berättelser och efterföljande frågestunder. Eleverna berättade, oftast en och en, berättelser som de själva hade valt och förberett.

Den här undersökningen studerar pojkars attityder till läsning då de befinner sig i en grupp tillsammans med andra pojkar. För att se hur deras svar påverkats har de i förväg fått fylla i några svar som rör olika frågeområden. Under en efterkommande gruppintervju med fyra pojkar ur samma skolklass i årskurs nio, ges de ett andra tillfälle att svara på några lite mer specifika frågor. Samtalet leder till att några elever blir tystare än andra då det handlar om den egna läsningen i hemmet, men också under lektionstid. Inledningsvis är det i synnerhet en elev som inte läser så mycket hemma som går i ledning för att svara på hur läsningen ser ut i hans vardag, varvid en annan tenderar att hålla med i det mesta. Samtidigt är det två elever som svarat att de läser betydligt fler böcker än vad vi ser att de andra gör.

Syftet med uppsatsen har varit att studera vilket lärande och mervärde som en kompetensutvecklingsinsats för reparatörer på ett företag har genererat i, för individ och organisation. I arbetet studeras också på vilket sätt lärandeprocessen har främjat respektive hindrat lärande och kompetensutveckling. Undersökningen är en fallstudie och empirin utgörs av intervjuer med deltagande reparatörer och några utvalda chefer inom organisationen. Den teoretiska ramen har skapats utifrån teorier kring lärande, kompetens, pedagogik inom arbetslivet. Kompetensutvecklingsprojektet har tillkommit med anledning av att man inom organisationen ville höja ett antal reparatörers kompetens för att de skulle kunna gå in i rollen som utförande tekniker.

What kind of self images characterise a football supporter? This question is the main focus of this thesis. Therefore, the thesis is trying to find distinguishing characteristic traits for football supporters. This work has been carried out through qualitative interviews with individuals who define themselves as football supporters. The interviews were mainly focused on two different types of supporters, official supporters and other supporters.

Bakgrund ochproblemKreativitet blir allt viktigare hos alla företag, inte minst hos de som hardet som sin kärnkompetens. Reklambranschen präglas av mångaaktörer, hård konkurrens samt en föränderlig miljö. Reklambyrånmåste dels finna en konkurrenskraftig position på marknaden ochutifrån det anpassa sin styrning.Syfte Syftet med vår uppsats har varit att undersöka och kartlägga hurföretag inom reklambranschen styr sin verksamhet och sinakreatörer.Metod Som utgångspunkt i denna uppsats har vi haft kvalitativadjupintervjuer på nio reklambyråer. Efter en sammanställning hardetta sedan ställts mot teoretiska ramverk inom olika studieområden.Resultat ochslutsatserVi har kommit fram till att företagets strategi ligger till grund förmycket av den styrning som appliceras inom organisationen. Enhögre grad av standardiserade arbetssätt leder till formellastyrtekniker.

Denna underso?kning bygger pa? en kvalitativ metod och fokuserar pa? unga tjejer som la?ser bloggar och deras uppfattning och tolkning av dem. Vi vill underso?ka varfo?r unga tjejer la?ser bloggar, om la?sarna ser upp till bloggare och om la?sarna a?r kritiska till na?gon blogg eller en del av en blogg. Fo?ljande fra?gor intresserar oss da? bloggar a?r ett fenomen som har o?kat enormt de senaste a?ren.

Denna socialpsykologiska studie handlar om receptionistens mående och hur måendet påverkasberoende på olika faktorer i arbetsklimatet grundat i receptionistens rollstil. Studien är gjord på ettträningsföretag i en större stad i Sverige. Studien är en kvalitativ studie där metoden som använts ärsemistrukturerade intervjuer. Fyra receptionister har blivit intervjuade på företaget. Studien ärfrämst grundad i Goffmans rollteori samt Asplunds teorier kring konkret och abstrakt socialitet.Andra teoretiska ansatser är Karaseks krav och kontrollmodell kring stress, Maturanas och DávilaYánez förståelse kring emotioner samt Alvessons teorier kring organisationskultur.