Sökresultat:
1384 Uppsatser om Ansvarsomrćden roller - Sida 29 av 93
Valfrihet eller tvÄng? Om bistÄndsbedömares tankar om tvÄngsvÄrd av Àldre personer med demens.
VÄrt syfte med den hÀr studien har varit att undersöka och analysera vad bistÄndsbedömare inom Àldreomsorgen anser nÀr det gÀller tvÄngsvÄrdslagstiftning för Àldre mÀnniskor med demens. VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr dÀrför: Möter bistÄndsbedömare, i sin yrkesutövning, problem med att det inte finns nÄgon tvÄngsvÄrdslag för Àldre mÀnniskor med demens?För att kunna fÄ en bild av vad bistÄndsbedömare anser om tvÄngsvÄrd för dementa mÀnniskor, och vad detta skulle kunna tÀnkas innebÀra i praktiken, har vi formulerat vidare frÄgestÀllningar som i sin tur varit knutna till tre olika begrepp; roller, etik och makt. VÄr huvudfrÄgestÀllning som knyter an till begreppet roll var: Hur upplever man som bistÄndsbedömare sin yrkesroll i förhÄllande till klienterna? NÀr det gÀller begreppet etik har frÄgestÀllningen varit: Vilka etiska övervÀganden kan det tÀnkas att man stÀlls inför som bistÄndsbedömare, och vilket etiskt ansvar anser man sjÀlv att man har? HuvudfrÄgestÀllningen som kopplades till begreppet makt var: Hur hanteras klientens rÀtt till sjÀlvbestÀmmande i förhÄllande till ens yrkesmÀssiga ansvar att agera?De teoretiska utgÄngspunkterna för studien har Àven de knutit an till dessa begrepp.
Kristdemokraterna och döden
David LaChapelle gör bilder som ofta Àr ganska provocerande i sitt uttryck eftersom de ofta förestÀller mer eller mindre avklÀdda kvinnor och mÀn i sexuellt laddade situationer. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka ett par av LaChapelles bilder ur ett genusperspektiv med utgÄngspunkt i konstvetaren Norman Brysons text ?Géricault and ?Masculinity?. I denna text diskuterar Bryson detta med manlig och kvinnlig maskerad genom att bland annat hÀvda att Àven mÀnnen Àr utsatta för den manliga betraktarens blick. Detta med framstÀllningen av kvinnligt och manligt Àr sjÀlva grunden för denna uppsats.
Ett meningsfullt projekt : En studie av meningsskapande i en kommunal projektorganisation
Den hÀr studien argumenterar för vikten av meningsskapande och arbetet med detta i den in-ledande fasen i projektorganisation. Det handlar om meningsskapande i en tillfÀllig projektor-ganisation, nÀmligen det lokalutredningsprojekt som skapats inom VÀxjö kommun för att ut-reda de kommunala gymnasieskolornas och Komvux lokaler och verksamheter. Det teoretiska ramverket grundas i Weicks teorier om den meningsskapande processen. Inspiration har sedan hÀmtats frÄn nutida forskare som von Platen, Simonsson och Ericson. Likt dessa menar vi att meningsskapande Àr nÀra relaterat till kommunikativa och organisatoriska förutsÀttningar.
Den sociala konsumtionssituationen- vad pÄverkar konsumentens val av produkt?
Vad pÄverkar konsumentens val av produkt för en förutsedd social konsumtionssituation? Syftet med uppsatsen Àr att studera vad som pÄverkar konsumentens val av produkt för en förutsedd, social konsumtionssituation och ge ett bidrag till konsumtionssituationsforskningen. För att uppnÄ syftet, Àr meningen att genom en litteraturstudie ta fram ett antal faktorer som verkar kunna pÄverka konsumentens val av produkt för en förutsedd, social konsumtionssituation. De faktorer som framkommer ur litteraturen kommer sedan att undersökas i en mindre, empirisk studie. Genom att skapa en övergripande förstÄelse för vad som pÄverkar konsumentens val av produkt för en förutsedd, social konsumtionssituation kommer bidraget slutligen att bestÄ av ett antal hypoteser som kan anvÀndas för vidare forskning.
I nöd och lust : AnhörigvÄrdens pÄverkan pÄ parrelationer
AnhörigvÄrdsom innefattar vÄrd av partner Àr nÄgot som blivit allt mer vanligt. Detta pÄgrund av ekonomiska nedskÀrningar inom vÄrdorganisationen, brist pÄsjukhusplatser samt ökad livslÀngd hos befolkningen. Syftet med studien var attsynliggöra hur relationen pÄverkas av att vÄrda eller att vÄrdas av sinpartner. Studien Àr en litteraturöversikt dÀr 17 artiklar valdes ut efterkvalitetsgranskning, dÄ samtliga besvarade syftet. Ur artiklarna framkomresultatet dÀr fyra teman synliggjordes, trygghetoch belastning i relationen, förÀndrade roller, avsexualiserad relationsamt minskat socialt liv.
Elever arbetar med kartan
Syftet med vÄr undersökning Àr att bilda oss en uppfattning om hur elever i Ärskurs nio arbetar med och tolkar kartan nÀr de Àr sammansatta i grupp. I undersökningen har vi anvÀnt oss av kvalitativa metoder i form av videoobservationer samt lÀst in oss pÄ relevant litteratur kring Àmnet. VÄra resultat frÄn undersökningen visade att eleverna klarar av att anvÀnda kartan som redskap i skolan och ett flertal av eleverna visade prov pÄ verklighetsanknytning i sina resonemang. Vidare sÄg vi att endast ett fÄtal elever lyckades anvÀnda sig av nÄgon form av termsprÄk i sina diskussioner. NÀr vi studerade samarbetet eleverna emellan visade det sig att deras roller Àr vÀl utstakade och lÀtta att följa.
Högmonterat avgassystem
Denna rapport behandlar vÄrt examensarbete som genomfördes i samarbete med Metso Dynapac. Uppdraget bestod av att ta fram ett högmonterat avgassystem för jordpackningsmaskinerna CA 252/302/402-Vibratory Roller. Dagens avgassystemsystem Àr bakÄtmonterat och slutar under och bakom kylaren. Ett högmonterat avgassystem finns som tillbehör och fÀstes pÄ det bakÄtmonterade systemet. Problemet Àr att befintlig ljuddÀmparplacering försvÄrar kylluftens passage genom motorrummet,vilket fÄr till följd att en onödigt stor flÀkt krÀvs för att fÄ tillrÀckligt luftflöde genom kylaren.
Ett stort leende pÄ lÀpparna : - Möten i hemtjÀnsten
Undersökningen handlar om bemötande inom hemtjÀnstarbete. Centrala begrepp i uppsatsen Àr bemötande, kommunikation och social interaktion. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer samt deltagande observationer dÀr resultatet grundar sig pÄ information frÄn personal och personliga tolkningar. Informationen innefattar egna tankaroch erfarenheter frÄn personalen om hemtjÀnstarbetet och om de centrala begreppen. Syftet med uppsatsen Àr att se hur de olika möten mellan personla och omsorgstagare fungerar och hur man gÄr tillvÀga för att fÄ en fungerande kommunikation.
Ăppen kĂ€llkod inom kommuner - Analys av risker och möjligheter
Ăppen kĂ€llkod Ă€r ett sĂ€tt för programutvecklare att distribuera verket tillsammans med dess kĂ€llkod och göra det fritt lĂ€sligt och modifierbart. Denna studie analyserar och identifierar risker och möjligheter som kan uppkomma vid migration till och driftsĂ€ttning av öppen kĂ€llkod. Metoden som anvĂ€nds Ă€r intervjuer med representanter frĂ„n ett urval av Skaraborgs kommuners IT-avdelningar. Studien har visat indikationer pĂ„ att bĂ„de risker och möjligheter skulle kunna finnas. Riskerna ligger frĂ€mst i att kommunerna bör vara medvetna om att alla roller inom en kommun Ă€r viktiga, medan möjligheterna ligger frĂ€mst i att de indikerar medvetenhet om begrĂ€nsningar i kunskap vilket Ă€r viktigt för en lyckad migration och driftsĂ€ttning.
Kommunala roller i megaprojekt - Lunds kommuns hantering av ESS-projektet
The aim of this thesis is to investigate how municipalities handle planning of megaprojects. The term megaproject here refers to a large project in terms of time, space, investments, numbers of agents etc. With an increasing importance of the phenomena the need of discussing the role local politics could take in this process is important.How do municipalities handle the difficulties that come with megaprojects and what roles do they take in their work with megaprojects? These empirical questions are tested on a case where the municipality of Lund works with the megaproject European Spallation Source (ESS). A theoretical question discusses the megaproject in the light of governance and government, and structures the analysis around these two important terms.Different parts of the municipality handle there part of the planning from there own logic.
Roller-Möte-Nytta-Utveckling : En kvalitativ studie av akademikers upplevelse av medarbetarsamtal
Att vara en god ledare och samtidigt driva en organisation till lönsamhet Àr en utmaning för dagens chefer. Medarbetarsamtalet kan ses som ett viktigt instrument för att skapa gott samarbete och en god dialog i organisationen. Samtalet visar dock pÄ en komplexitet utifrÄn parternas olika maktpositioner, deras möjlighet att skapa förstÄelse genom kommunikation och hur deras relation Àr. Syftet med denna uppsats var att studera medarbetarnas upplevelse av medarbetarsamtalet. Intervjuer hölls med sju personer frÄn olika organisationer.
Möjligheter och hinder i samarbetet mellan förskola och barnhabilitering : Involverad personals syn pÄ sitt gemensamma arbete
Detta sjÀlvstÀndiga arbete i lÀrarutbildningen handlar om hur samarbetet mellan förskola och barnhabilitering kan se ut. Arbetet belyser de inblandades Äsikter och tankar kring ett samarbete prÀglat av samsyn och kommunikation.Kvalitativ forskningsmetod har anvÀnts och ett antal intervjuer med förskolechefer, pedagoger samt en logoped pÄ barnhabiliteringen har genomförts. Dessa verksamheter besöktes för att fÄ en djupare förstÄelse för intervjupersonernas syn pÄ samarbetet. FrÄgestÀllningarna berör fördelning av ansvar, samarbete, kommunikation och verksamheternas roller. Slutligen stÀlldes frÄgan hur de olika professionerna ansÄg att ett idealt samarbete skulle se ut.Resultatet visar tydligt att ett samarbete Àr beroende av intresse och kommunikationen mellan de inblandade.
Vad jobbar din man med? : Medföljande kvinnor till mÀn pÄ utlandstjÀnstgöring berÀttar
Arbetslivets internationalisering innebÀr möjlighet för allt fler att arbeta utomlands under nÄgra Är av sin yrkeskarriÀr och medföljandes tillfredsstÀllelse Àr av stor betydelse för utlandsstationeringens utfall. Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva svenska kvinnors upplevelser av att lÀmna eget avlönat yrkesarbete i Sverige för att vara medföljande till sin partner i en annan kultur under dennes utlandstjÀnstgöring i Singapore för en kortare eller lÀngre tid. Studien bygger pÄ en kvalitativ intervjuundersökning med tio svenska kvinnor i Singapore. Av resultaten framkommer stora individuella skillnader i upplevelser. Gemensamt Àr inledande svÄrigheter i anpassningen till den nya miljön, att utlandsflytten vÀcker mÄnga tankar och kÀnslor samt att mammor ökar sin tid med barnens aktiviteter.
VĂ€gledaren och omvalet
Syftet med detta examensarbete var att utifrÄn gymnasieskolans reformering av programstrukturen studera studie- och yrkesvÀgledarens roll vid gymnasieelevers omval. Vi har gjort en kvalitativ studie och har i denna intervjuat sju vÀgledare pÄ gymnasieskolor i en medelstor stad i SkÄne.
Studiens huvudsakliga resultat Àr att det efter den femtonde september (brytdatum för omval) inte finns nÄgra specifika riktlinjer frÄn varken styrdokument, rektor eller vÀgledaren sjÀlv för hur vÀgledaren ska hantera omvalen, nÄgot som utgör ett stort problem för vÀgledarna. Studien har i analysen Àven lyckats urskilja fem olika roller vÀgledarna antar; rollen som specifik grindvakt, rollen som generell grindvakt, rollen som informatör, rollen som medlare och rollen som elevens representant. Studien har ocksÄ kommit fram till att den nya gymnasiereformen inte Àr kompatibel med de AllmÀnna rÄden för studievÀgledning.
Nyckelord: Omval, grindvakt, vÀgledare, roll, riktlinjer.
Vem Àr lÀraren i klassrummet? : En kvalitativ studie om hur lÀrare skapar, agerar och upprÀtthÄller sin lÀrarroll i klassrummet
Syftet med denna studie Àr att ur ett aktörsperspektiv fÄ en djupare förstÄelse för hur gymnasielÀrare skapar, agerar och upprÀtthÄller sin lÀrarroll i klassrummet. Studien anvÀnder sig av interaktionsteorier för att kunna förklara hur lÀrare vÀljer att uppföra sig i interaktion med elever. Studien utfördes med en kvalitativ metod med halvstrukturerade intervjuer och en intervjuguide. Fem gymnasielÀrare som arbetar pÄ samma skola med olika Àmnen intervjuades. Den insamlade empirin har analyserats utifrÄn Herbert Blumers symboliska interaktionism och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv av individers roller.Resultatet i studien visar att gymnasielÀrarna vet hur de vill bli uppfattade av elever och att de reagera i klassrumssituationer utan att ha aktivt förberett sig inför interaktionen med eleverna.