I uppsatsen utreds under vilka omständigheter som aktieägarna eller företrädarna i ett svenskt processaktiebolag kan bli ansvariga för bolagets skulder genom Ansvarsgenombrott. I uppsatsen görs också en studie av det atypiska processbolag HQ AB. .

Stödbrev utfärdas av ett moderbolag till en koncernextern part då ett avtal skall slutas mellan stödbrevsutfärdarens dotterbolag och stödbrevsmottagaren. Uppsatsen redogör för hur stödbrev fungerar och dess uppbyggnad. Det undersöks också vad det är för bakomliggande mekanism som förklarar hur avtal kommer till stånd och vilken betydelse det får att gemensam partsvilja mellan utfärdare och mottagare inte finns om stödbrevets rättsliga innebörd. Eventuellt kan Grönfors modell om avtalsgrundande rättsfakta vara en förklaring på avtalsverkningarna. Uppsatsen undersöker också institutet Ansvarsgenombrott.

Ett processbolag är ett bolag vars huvudsyfte är att driva en process åt sin huvudman. Enligt huvudregeln i rättegångsbalken skall den förlorande parten stå för den vinnande partens rättegångskostnader. Vid det fall att en person använder sig av ett underkapitaliserat processbolag för att driva processen kan denne person vid en eventuell förlust, försätta bolaget i konkurs och därmed undvika att betala det stora belopp som krav på rättegångskostnader oftast utgör.Huvudregeln i aktiebolagslagen är att vare sig aktieägare eller någon annan skall vara skyldig att svara för aktiebolagets åtaganden. Denna huvudregel stipuleras i aktiebolagslagens 3 kap 1 §. Det har dock utvecklats en princip i praxis för när undantag görs ifrån denna huvudprincip och man ålägger aktieägare eller annanmed "bestämmande inflytande" över bolaget ett ansvar för bolagets skulder.

Framställningen behandlar aktiekapitalets och värdeöverföringsreglers funktion som borgenärsskydd ur ett internationellt perspektiv med tyngdpunkt på Common Law jurisdiktioner. Ansvarsgenombrottsinstitutet, i ett internationellt sammanhang, har även en central funktion i framställningen då otillräckliga borgenärsskyddsregler lämnar borgenärer med att ansöka om Ansvarsgenombrott som en sista utväg för att bli ersatta.Inledningsvis kommer teorin och lagstiftningen bakom dels aktiekapital och värdeöverföringsregler, dels Ansvarsgenombrott att behandlas för att ge läsaren de förutsättningar som behövs för de mer analytiska delarna av framställningen.Detta kommer följas av statistik avseende frekvensen av Ansvarsgenombrott i de två mest centrala jurisdiktionerna i framställningen, Storbritannien och Nya Zeeland. Jurisdiktionerna är av intresse då de har haft ett snarlikt ursprung men har sedermera tillämpat två väsentligen olika rättsordningar angående aktiekapital och värdeöverföringar. Storbritannien som är bundet av EG rättslig lagstiftning har tillämpat rättsregler avseende borgenärsskydd vilka härstammar från det andra bolagsdirektivet. Samtidigt har Nya Zeeland tillämpat rättsregler som härstammar från den amerikanska Model Business Corporation Act.

Själva essensen av ett aktiebolag är att kunna starta detta utan att själv löpa någon risk att bli betalningsskyldig för bolagets skulder. I vissa situationer kan dock aktieägare och andra ådra sig ett personligt betalningsansvar, antingen till följd av någon lagbestämmelse eller p.g.a. så kallat Ansvarsgenombrott. Denna uppsats avhandlar Ansvarsgenombrott mot styrelseledamöter med anledning av domen T 3004-08 från Hovrätten över Blekinge och Skåne. Hovrättens dom är kontroversiell först och främst för att Ansvarsgenombrott i sig är ett omtvistat begrepp, men framförallt för att hovrätten utsträckt detta institut till att även omfatta styrelseledamöter och andra än aktieägare.

Denna uppsats behandlar de potentiellt brottsbekämpande rättigheter och befogenheter som tillkommer oss alla. Främst behandlas nödvärn och envarsgripanden som är de kanske två viktigaste stadganden i detta sammanhang. Uppsatsen trycker på vikten av kunskap kring dessa områden och utvecklar dem för att ge läsaren nödvändig kunskap. Den tar förutom de två viktiga juridiska stadganden också upp en inledande diskussion kring grundläggande fri och rättigheter och en snabb genomomgång av grundläggande straffrätt. Detta för att de som kanske inte vardagligt i sitt arbete eller i sina studier arbetar med denna typ av frågor skall få med sig en viktig bas inför den fortsatta fördjupande diskussionen kring envarsgripande och nödvärn.

I uppsatsen utreds under vilka omständigheter som aktieägarna eller företrädarna i ett svenskt processaktiebolag kan bli ansvariga för bolagets skulder genom Ansvarsgenombrott. I uppsatsen görs också en studie av det atypiska processbolag HQ AB. .

I de fall enskilda aktieägare tillfogas skada, genom organledamots handlande, innehar dessa rättigheten att påkalla skadeståndsansvar enligt 29:1 1 st. 2 men. ABL. I den svenska rättstillämpningen ter sig dock tillämpningen av paragrafen, i samband med indirekta skador, problematisk. Problematiken hänför sig till vilka regler, vars åsidosättande, aktualiserar tillämpningen av paragrafen tillsammans med aktieägares talerätt.Två tolkningar kan i fallet identifieras, vilka framförts inom doktrinen, varvid en begränsad och en mer liberal.

AbstractBakgrund ? Denna uppsats behandlar fenomenet rebranding och dess påverkan på ett företag. Rebranding innebär förändring. När ett företag genomgår denna förändring innebär det att de vill ändra sin vision samt ändra sitt budskap. Förändringen innebär även att företag vill hålla sig relevant i nutiden för att vara framgångsrik.Syfte ? Syftet med denna studie är att undersöka hur ett företags rebrandingprocess kommuniceras externt och internt.Metod - Den teoretiska referensramen testades via kvalitativa intervjuer med tre personer som arbetade inom det svenska skönhetsmärket Björk & Berries, som nyligen genomfört en rebranding.

Syftet med denna uppsats är i första hand att utreda, analysera samt utvärdera den närmare innebörden av verksamhetsutövarbegreppet i 10 kap. 2 § MB och, i andra hand, om begreppet, utifrån de aktuella intressena på området är ändamålsenligt utformat. Den övergripande frågeställningen utgörs av om någon annan än den som formellt sett driver verksamheten kan omfattas av verksamhetsutövarbegreppet och därmed det dit tillhörande avhjälpandeansvaret. I anslutning till denna mer övergripande problemställning aktualiseras flertalet andra delfrågor, varav de mest centrala kan sammanfattas enligt följande.i) Under vilka förutsättningar kan bakomliggande aktörer svara såsom verksamhetsutövare och därmed omfattas av avhjälpandeansvaret?ii) Kan Sverige, i avsaknad av en mer precis verksamhetsutövardefinition, anses leva upp till sina unionsrättsliga åtaganden?iii) Hur förhåller sig verksamhetsutövarbegreppet till Ansvarsgenombrottsinstitutetiv) Föreligger det ett behov för en mer effektiv eller tydligare reglering rörande verksamhetsutövaransvaret och hur kan en sådan i sådant fall kan utformas?I förevarande uppsats aktualiseras därmed, av naturliga skäl, tre olika rättsområden; miljö-, EU- och associationsrätt men utgångspunkten är primärt miljörättslig..

Mitt syfte är att undersöka hur unga män porträtteras i svensk, samtida ungdomslitteratur. Jag vill undersöka vilka representationer och förståelser av maskulinitet och sexualitet som återfinns, skapas och återskapas i berättelserna. Det empiriska materialet består av fyra, svenska ungdomsböcker, skrivna under 2000-talet. Genom att göra en diskursanalys vill jag blottlägga de normerande diskurser om maskulinitet och sexualitet, som påverkar unga människor idag. Jag vill också se om det skapas några motbilder till traditionell maskulinitet, i litteraturen.