Uppsatsen behandlar företrädaransvaret i skattebetalningslagen. Enligt dessa regler kan en företrädare för en juridisk person bli personligt betalningsansvarig för det fall den juridiska personen inte betalar in sina skatter korrekt. Utgångspunkten för uppsatsen är att undersöka huruvida det är nödvändigt med särskilda regler för icke inbetald skatt eller om det är tillräckligt med de ansvarsregler som finns inom aktiebolagsrätten. Uppsatsen redogör för hur företrädaransvaret ser ut i svensk rätt idag men går även igenom de motiv som ligger bakom bestämmelserna samt hur det har utvecklats över tid. Härutöver utreds vilka andra möjligheter staten har att få betalt för upplupen skatt.

Affärsverksamhet i bolagsform medför en risk för samtliga parter som tillskjutit kapital i bolaget. Aktiebolagsformen ger ägarna Ansvarsfrihet vad gäller bolagets förpliktelser och som substitut har ett minimikapitalkrav upprättats till skydd för bolagets borgenärer.Minimikapitalkravets nivå har varierat sedan i mitten av 1800-talet och den har återigen ifrågasatts bland annat i SOU 2008:49. Denna uppsats ifrågasätter inte bara minimikapitalkravets nivå utan undersöker även dess lämplighet i övrigt samt ställer det svenska regelverket i komparation till alternativa system, funna i England, Tyskland, Frankrike och USA. Uppsatsen tar hänsyn till reglernas effekter ur såväl ett nationellt som ett gränsöverskridande perspektiv. Därtill undersöks reglernas lämplighet ur ett europarättsligt perspektiv..

SAMMANFATTNINGTitel:Önskvärda egenskaper hos en försäljningschef i en säljande organisation - en studie utifrån försäljningschefer och anställdas perspektiv i fastighetsmäklarbranschenNivå:Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi.Författare:Erika Ekström, Helga WinklerHandledare:Jonas KågströmDatum:2015 ? majSyfte:Syftet med denna studie är att skapa ökad förståelse för försäljningschefers önskvärda egenskaper samt hur dessa upplevs utifrån försäljningschefers och anställdas perspektiv.Metod:Med syfte att skapa ökad förståelse kring försäljningschefers önskvärda egenskaper, så har studien utförts på ett kvalitativt vis. För att samla in data har semistrukturerade intervjuer genomförts där nitton fastighetsmäklare och tio försäljningschefer inom fastighetsmäklarbranschen intervjuats. Den insamlade datan har analyserats med hjälp av programmet Nvivo och LadderUx.Resultat & slutsats:Det vi kan konstatera är att lyssna återkommit som en viktig förmåga i varje analys och kan därmed anses som den mest önskvärda egenskapen för en försäljningschef att inneha enligt denna studie. Genom detta arbete kan vi utläsa att vara försäljningschef är komplext och det krävs stor potential för att tillfredsställa varje anställds behov samt att ha förmåga att driva organisationen framåt.

Uppsatsen har till syfte att beskriva och analysera vilken funktion förvaltningsrevisionen fyller i aktiemarknadsbolag som tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning, samt ge förslag på hur förvaltningsrevisionen bör förändras i dessa bolag. Uppsatsen är till största del deduktiv då den tar sin utgångspunkt i teorier. Vidare grundas uppsatsen på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med revisorer och institutionella ägare. Den teoretiska referensramen utgörs av en egen analysmodell som tar sin utgångspunkt i agent- och principalteorin samt förtroendeteori och institutionell teori. Revisorernas och de institutionella ägarnas svar har beskrivits och analyserats utifrån fyra områden, nämligen förvaltningsrevisionens innehåll, behovet av förvaltningsrevision, den svenska bolagskodens påverkan på förvaltningsrevisionen och förvaltningsrevisionens framtid.

Steneryd, L & Quittberg, C. ?Perverterad demon eller vanlig kille.? Den svenske mannen som köpare av sexuella tjänster. Examensarbete i socialt arbete 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde socialt arbete, 2006.

Sammanfattning Bakgrund: Sedan 1988 har det i Sverige varit lagstadgad revision för alla aktiebolag. Denna revision innefattar både räkenskapsrevision och förvaltningsrevision. Enligt en svensk utredning om den lagstadgade revisionen för alla bolag är det föreslaget att förvlatningsrevisionen skall avskaffas helt. Om denna tas bort försvinner även revisorns uttalande om att bevilja styrelse och vd Ansvarsfrihet.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka ledningens inställning och nytta av förvaltningsrevisionen samt att utreda ifall även ledningen främjas, genom en förbättrad och smidigare relation till ägarna, av förvaltningsrevisionen.Metod: För att uppnå syftet med uppsatsen har en internetbaserad enkät med en kvantitativ insamlingsmetod använts. Denna undersökning har skickats via mail till styrelse och vd genom ett tillgänglighetsurval.

Ämne: Företagsekonomi, kandidatuppsats 15 hpStudien har till syfte att klarlägga behovet av förvaltningsrevision i de små aktiebolagen i Sverige samt undersöka vilken betydelse ett avskaffande har för styrelsen och verkställande direktören. Frågan är mycket aktuell då det just nu pågår en viktig diskussion om revisionsplikten bör vara obligatorisk eller inte. Frågeställningen är således: vilket värde ger förvaltningsrevision för mindre aktiebolag samt dess styrelse och verkställande direktör?Undersökningen är deduktiv då den tar sitt ursprung i en redan erkänd teoretisk ram. En kvalitativ studie har genomförts med fyra personliga intervjuer och tre intervjuer som genomförts via mail.

BakgrundUnder de senaste åren har en rad bolagsskandaler uppdagats, vilket har intensifierat diskussionerna kring corporate governance- och revisionsrelaterade frågor. I Sverige ska revisorn granska såväl bolagets årsredovisning och bokföring som styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Det lagstadgade kravet att granska förvaltningen av bolaget återfinns inte i något annat land, med undantag av Finland. Vilken innebörd förvaltningsrevisionen har är dock inte tydligt definierad i lagen och frågan är även huruvida den svenska förvaltningsrevisionen har någon framtid i den alltmer internationaliserade värld som revisorn arbetar i.SyfteUppsatsens syfte är att beskriva och analysera den svenskaförvaltningsrevisionens innebörd, de historiska orsakerna till varförförvaltningsrevisionen ser ut som den gör idag samt utreda vilken framtid den går till mötes. Inom ramen för syftet kommer följande frågor att besvaras:· Vilka är de historiska orsakerna inom revisionsområdet till varför det idag hör till den svenska revisorns uppgifter att granska företagets förvaltning och vilken innebörd har förvaltningsrevisionen?· Hur kan EU:s harmoniseringsarbete inom såväl revisions- som corporate governance-området komma att påverka den svenska förvaltningsrevisionens framtid?GenomförandeStudien har genomförts med hjälp av 10 stycken expertintervjuer med såväl svenska som utländska respondenter, samt en enkätundersökning utskickad till 73 stycken godkända eller auktoriserade revisorer i Linköping och Stockholm.ResultatDen svenska förvaltningsrevisionen har en stark tradition och har formats genom ett antal tydliga ställningstaganden, där Sverige exempelvis har tagit avstånd från införandet av ytterligare ett kontrollorgan i corporate governance-strukturen.

I denna uppsats behandlas faktisk villfarelse vid rättfärdigande omständigheter (objektiva Ansvarsfrihetsgrunder), så kallade putativsituationer. Konsekvenserna som följer av att den tilltalade har missuppfattat en situation och fått en felaktig verklighetsbild är det primära i framställningen. Konsekvenserna analyseras ur ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv. Tillämpningsmetodik och problematik har ägnats betydande utrymme och utgör kärnan i uppsatsen.Uppsatsen inleds med ett renodlat teoriavsnitt där vissa fundamentala delar av den allmänna straffrätten behandlas i form av brottsbegreppet, rättfärdigande omständigheter, täckningsprincipen samt olika typer av villfarelse. Genom applicering av dessa delar och konstruktionen av dessa rättsinstitut skapas möjligheten till putativsituationer vars uppkomst behandlas i det tredje kapitlet.Det tredje kapitlet behandlar olika typer av villfarelse vid rättfärdigande omständigheter, inledningsvis straffrättsvillfarelse i BrB 24:9 och därefter faktiskt villfarelse.

De senaste åren har det kommit flera regelverk som berör bland annat internkontroll, två exempel är den amerikanska SarbanesOxleyAct och SvenskKod för Bolagsstyrning. Båda dessa regelverk har utsett styrelsen ochledningen som de huvudansvariga för företagets interna kontroll. Revisorerska sedan testa den interna kontrollen i företaget för att se att den fungerar.Svenska revisorer har Revisionsstandarder (RS) som de ska följa i sitt arbete.RS 240 och RS 400 behandlar intern kontroll. Av RS framgår det att detfinns vissa begränsningar i den interna kontrollen och revisorn måste framförallt granska de områden där risken för oegentligheter och fel är störst. Deområden som har uppmärksammats av RS är bland annat att ledningen gårförbi etablerade kontroller.