Nätkränkningar är ett växande problematiskt fenomen i dagens samhälle. Många ungdomar upplever att de blir kränkta på sociala medier, både av bekanta och icke bekanta personer. Studien syftar till att lyfta fram hur motstridiga normer kan tänkas ha en inverkan på ungdomars resonemang kring nätkränkningar och bygger på fem fokusgruppintervjuer med ungdomar. Resultatet visar att ungdomarna anser att alla har valfrihet kring vilka selfies de publicerar på sociala medier, samtidigt som de som utsatts för nätkränkningar ibland får skylla sig själva. Friheten som ungdomarna anser att alla har rätt till är inte alltid på lika villkor eller förbehållslös, det tycks finnas olika normer för olika personer, bland annat killar och tjejer.

Rapporten har som mål att undersöka om missriktat ljud i skräckspel ger ökad rädsla och oro utifrån Xu, Chia och Jins (2005) teorier kring tystnad i spel och Faller och Merimaas (2004) teori kring lokalisering av flertal störande ljud. Frågan delas upp i två delfrågor: Ökar skräckkänslan om en kombination av missriktat ljud och tystnad används, samt på vilket sätt påverkar det spelaren om ett flertal missriktade ljud spelas upp samtidigt? Bakgrunden behandlar teorier kring emotionerna rädsla och oro tillsammans med ljud, olika ljudläggningssätt inom genren skräck och spatialt ljud med fokus på placering och riktning. Till undersökningen skapades en spelprototyp i en virtuell-realistisk miljö, CAVE-miljön. Prototypen innehåller två rum med flertal missriktade ljud och två rum med enskilt missriktat ljud.

Denna uppsats syftar till att undersöka vårdnadshavares tankar kring IUP (Individuella utvecklingsplanen) och utvecklingssamtal. Undersökningen har utförts genom formella intervjuer som riktats till vårdnadshavare, vars barn går i år 1?3, och som nyligen varit på utvecklingssamtal. Sammanlagt har åtta vårdnadshavare intervjuats i två olika mellansvenska kommuner. Att vi gjort vår studie på olika platser i Sverige är för att öka den empiriska bredden, men vi har inte haft för avsikt att utföra någon jämförelse mellan de olika rektorsområdena.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger talar om normalitet och avvikelse hos elever i grundskolan och identifiera vilka diskurser som dominerar samt diskutera vilka sociala konsekvenser det kan få för den enskilde beroende på vilka diskursiva framställningar av verkligheten som görs. Studien utgår ifrån ett socialkonstruktionistiskt och stämplingsteoretiskt perspektiv. Studien bygger på intervjuer av fyra pedagoger med diskursanalys som analysmetod.Resultatet visar på fem olika diskurser. Diskursen om att passa, den sociala diskursen, föräldrardiskursen, uppmärksamhetsdiskursen samt diskursen om att hjälpa. Normalt kopplas till elever som gör, lyckas och vill det som förväntas.

Den här studien handlar om hur ett antal lärare använder film och andra multimediala verktyg i engelskundervisningen. En del i undersökningen berör de tillfrågade lärarnas hänvisningar till styrdokumenten och de olika delar av läroplanen de väljer att citera. För att belysa lärarnas syn på olika läromedel innehåller arbetet också en kortare analys av hur man, enligt forskare, bör använda läromedel i skolan idag. I anslutning till debatten kring läromedel och variation av undervisningen diskuteras också lärarnas syn på motivation och elevernas intressen. Lärarnas syn på arbete kring film ses ur ett sociokulturellt perspektiv där samtalets och gruppens betydelse för inlärning diskuteras..

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka vilka åsikter eleverna har kring likheter och skillnader mellan flickor och pojkar. Målet med undersökningen är att ge eleverna tillfälle att diskutera genusfrågor som existerar i deras vardag. Vi har utgått från följande frågeställningar i vårt arbete med studien: Hur kan man med hjälp av pedagogiskt drama arbeta mot jämlikhet mellan pojkar och flickor? Undersökningen består av två delar: En undersökning genom att arbeta med ett fall (case), som följs upp av den andra undersökningen arbetsmetoden värderingsövningar. Elevernas egna tankar om genus speglas därefter i ett antal korta intervjuer.

I Läroplan för grundsärskolan 2011 har stor förändring skett i förhållande till föregående kursplaner som innehåller religionskunskap. Från att fokus till stor del enbart kretsat kring livsfrågor har studier kring specifika religioner återigen tagit plats i styrdokumenten. Denna studie undersöker hur man inom grundsärskolan arbetar med religionsundervisning, och i hur stor utsträckning eleverna har möjlighet att ta till sig den. Undersökningen har utförts med hjälp av kvalitativ data i form av intervjuer och vägs emot Edwin Cox krav på förmågor som förutsätter religionsstudier. Studien visar på att religionsstudier behöver konkretiseras för att möta de behov elever i grundsärskolan har.

Syfte: Syftet med vår studie är att utifrån ett diskursivt perspektiv undersöka hur professionerna i två barnhälsoteam och två elevhälsoteam talar kring arbetet i att förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga. Vi har utgått från följande frågeställningar:? Hur beskriver teamet det förebyggande och hälsofrämjande arbetet kring psykisk ohälsa?? Hur talar teamet om arbetet kring barn med psykisk ohälsa? ? Hur framställs samarbetet mellan de olika professionerna i teamet, övriga personalgrupper samt med hälso- och sjukvård och socialtjänsten?Teori och metod:Studien tar sin teoretiska och metodologiska utgångspunkt i ett dikursanalytiskt perspektiv där metod och teori är sammanflätade. Det empiriska materialet består av transkriberade texter från fyra fokusgruppsintervjuer i två barnhälsoteam och två elevhälsoteam. I utsagorna har vi identifierat olika diskurser och analyserat språkliga mönster.Resultat: I vår studie har vi uppmärksammat att teamen sällan talar om barn med psykisk ohälsa.

Titel: Motivation ? och uppfattningar kring bonussystemet i ett företag Nivå: C-uppsats i företagsekonomiFörfattare: David Frisk & Oskar ThurénHandledare: Ann Wetterlind-DörnerDatum: 2012 ? januari Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka ett medelstort tjänsteföretags bonussystem och effekterna av det. Vi vill också se om det finns skillnader i åsikter och upplevelser från medarbetarnas och ledarnas sida kring deras bonussystem och den motivationseffekt som följer. Utgångspunkten för uppsatsen var att få en bild av ett bonussystems påverkan på de anställda i ett företag. Metod: Vi har genomfört sammanlagt 9 stycken kvalitativa semi-strukturerade intervjuer inom ett och samma företag. Intervjuerna har skett med medarbetare och ledare och frågorna till dem har i grunden samma men har anpassats till grupperna.

Syfte:Syftet med denna studie var att undersöka elever i årskurs 9:s bedömningsmedvetenhet i ämnet idrott och hälsa.Frågeställningar:- Hur uppfattar elever att betygsättning i ämnet idrott och hälsa går till?- Vilka uppfattningar har elever om vad de betygsätts på?- Vad menar elever att det är viktigt att bedöma i ämnet idrott och hälsa?Metod:Vi valde att för denna studie använda oss av den kvalitativa metoden intervju. Anledningen till att vi valde att genomföra en kvalitativ undersökning för ändamålet är för att det ger en djup och nyanserad bild kring elevers uppfattningar gällande bedömning. En annan viktig aspekt var att vi genom att göra personliga intervjuer hade möjligheten att ställa följdfrågor för att verkligen komma in på djupet av problemområdet samt att vi kunde undvika eventuella missförstånd. Vi intervjuade 6 elever, tre pojkar och tre flickor, i årskurs 9 på en skola i en förort i norra Stockholm.

Förskolans och skolans styrdokument beskriver de skyldigheter dessa verksamheter har gentemot barn i behov av särskilt stöd. Förskolan och skolans pedagogiska verksamheter skall anpassas utifrån varje barns behov och förutsättningar. Syftet med denna studie var att med hjälp av bandinspelningar skapa insikt och ökad förståelse för hur bilden av barnet som bedöms vara ?i behov av särskilt stöd? konstrueras och hur samverkan sker kring dessa barn. Studien är kvalitativ där fyra möten med specialpedagoger under handledning med resurs/pedagog spelades in.

Uppsatsen syfte är att skildra våra informanters situationer i relation till utbildningsfält och arbetsfält. Frågor kring deras framtida sysselsättning samt hur de ser på tillgången till samhällets stöd. Frågeställningen handlar om hur en övergång ser ut från utbildningsfältet till arbetsfältet och vice versa samt hur etablerade de känner sig i respektive fält samt om de upplever en desorientering i sin roll i valen av de olika fälten. Metoden som använts är kvalitativ och empirin är insamlad genom intervjuer med samma metod. Informanternas berättelser kring deras situation ger en bred bild av hur det ser ut för några ungdomar i val av sysselsättning.

Bakgrund:Fusioner är en viktig del i såväl hela ekonomins utveckling som branschers och företags utveckling. Intresset för fusioner är stort både bland konsulter, forskare och massmedia i form av radio/TV och affärspress. Samtalen eller diskursen kring fusioner som massmedia och särkilt affärspressjournalisterna för skulle kunna bidra till att påverka företag att handla på ett visst sätt. Viktigt är alltså att se till hur affärspressjournalisterna uttrycker sig samt vad som uttrycks om fusioner.Syfte:Syftet är att studera diskursen kring fusioner för att bidra till en bättre förståelse för fenomenet fusioner.Avgränsningar:Främst studeras artiklar som har hämtats från affärspress med fokus på de två senaste åren.Genomförande:Uppsatsen är en litteraturstudie vilket betyder att den grundar sig på böcker,  forskningsartiklar, dagstidningar och tidskrifter.Resultat:Affärspressjournalisterna tar stor hänsyn till vad forskare och även i viss mån vad företagsledareoch konsulter uttrycker. Fusioner tenderar att konstrueras redan i ?pratet? kring dem.

På våren 2014 invigs Litteraturhuset för barn och unga ? I Sandviken för hela regionen. Målgruppen ärbarn och unga, 0-18 år. Litteraturhuset kommer att fokusera på tre delar som ska utgöra helheten; denförsta är den lär- och språkstimulerande miljön, den andra är ett kunskapscenter och den tredje är attLitteraturhuset ska utgöra en forskningsresurs. Under tre års tid har arbetet pågått som ett projekt, imaj 2013 beslutades att Litteraturhuset ska övergå i fast verksamhet.

Eleverna i grundsärskolan bedöms efter kunskapskraven i Lgr 11 och i de fall elev eller vårdnadshavare begär det ska betyg sättas. Lärarna ska på ett likvärdigt sätt bedöma elevens kunskaper och förmågor oavsett var i landet eleven bor. Kunskapskraven innehåller några nyckelbegrepp som tydliggör vad som skiljer kunskapskraven från varandra på de olika betygsstegen. Skolverket menar att en samsyn kring förståelsen av nyckelbegreppen måste framarbetas på respektive skola. Den här fenomenografiskt inspirerade studien belyser variationer kring hur några lärare uppfattar nyckelbegreppen och hur lärarna kopplar ihop begreppen med den enskilde eleven. Nyckelbegreppen som behandlas i detta arbete är medverka, delvis fungerande och välfungerande.