Sök:

Sökresultat:

21859 Uppsatser om Ansvarsförsäkring - Sida 22 av 1458

Återupplivning -upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om hjĂ€rt- lungrĂ€ddning ur sjuksköterskors, patienters och nĂ€rstĂ„endes perspektiv.

Syftet med föreliggande studie var att beskriva sjuksköterskors, patienters och nÀrstÄendes upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om Äterupplivning. Vidare var syftet att beskriva hur och i vilken utstrÀckning patienter och deras nÀrstÄende gavs möjlighet till delaktighet i beslutet om Äterupplivning. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie visade att sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter kring beslutsfattandet om hjÀrt-lung rÀddning har utforskats av flera forskare. Trots att bÄde HÀlso- och sjukvÄrdslagen i Sverige samt lagar och förordningar i andra lÀnder anger att patienten har rÀtt till delaktighet och sjÀlvbestÀmmande kring beslutsfattandet om sin vÄrd och behandling, sÄ engagerades patienten och dess nÀrstÄende sÀllan eller inte alls. Majoriteten av respondenterna/informanterna i flertalet studier ansÄg att hÀnsyn skulle tas till patientens egna önskemÄl och vara delaktiga i beslutet kring isÀttande av hjÀrt- lungrÀddning eller ej, men i realiteten fattades besluten oftast utan patienten eller de nÀrstÄendes medverkan.

Miljömedvetandet hos invandrare i Sverige. Invandrarnas tankar och kÀnslor kring kÀllsortering ekologiskhandel och transporter.

Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka miljömedvetandet hos invandrare i Sverige frĂ„n lĂ€nder utanför Europa. Även deras tankar och kĂ€nslor kring kĂ€llsortering, och deras egna vanor kring miljö. Fokus ligger pĂ„ stadsdelen Angered i Göteborg som anses vara ett invandrartĂ€tt omrĂ„de dĂ€r sopsortering fungerar dĂ„ligt. Vad för bakomliggande faktorer som existerar i bristen, och vad de har för tankar kring kĂ€llsortering. Är det sociala eller kulturella faktorer som spelar in? Vad anser de om miljöfrĂ„gor generellt? Hur beskrivs deras livsstil i termer av miljöpĂ„verkan?Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ metod dĂ€r vi intervjuade fyra personer med utlĂ€ndskhĂ€rkomst.

Styrelsestorlek ? en studie kring styrelsestorlekens utveckling och betydelse i publika bolag

Denna uppsats kartlÀgger de centrala faktorerna som pÄverkar styrelsens storlek i noterade större bolag.Ett flertal variabler har identifierats som centrala för styrelsestorleken. De frÀmsta faktorerna Àr ökat intresse för styrelsens funktion bland allmÀnheten, ökad opinion kring mÄngfald i styrelsen samt förÀndring av styrelsens funktion.

Elev och identitet

Syftet med den hÀr undersökningen Àr att ta reda pÄ vad verksamma lÀrare pÄ en homogent integrerad skola har för tankar kring elevers identitet, samt vad de har för förhÄllningssÀtt kring elevers kunskapsinhÀmtning baserat pÄ identitet. För att undersöka detta har kvalitativ forskningsintervju anvÀnts som metod. Resultatet visar att lÀrarna ansÄg begreppet identitet av yttersta vikt, dock av andra anledningar Àn just jag Àmnade fokusera pÄ. Vidare kan det konstateras att lÀrarna arbetar med identitet men att det Àr ett mÄngtydigt begrepp, och kan sÄledes tolkas och tillÀmpas pÄ olika sÀtt..

Elever med stort rörelsebehov : ? LÀrares tankar kring och förhÄllningssÀtt till dessa elever

Syftet med denna studie Àr att förklara och förstÄ hur lÀrare tÀnker kring med stort rörelsebehov i skolan och hur de tÀnker kring sitt agerande. Upplevs elevernas beteende som störande av lÀrarna? Vi har Àven försökt fÄ förstÄelse om vad lÀrarna anser kan bidra till detta beteende hos eleverna, bÄde i och utanför skolan. I första delen har vi tagit upp vad litteraturen sÀger om detta Àmne och nÀrliggande omrÄden. I andra delen av vÄr bakgrund har vi behandlat lÀrarens roll, för att sedan lyfta fram betydelsen av skolmiljön.

Ett medieanalytiskt perspektiv pÄ bildundervisning? : En kvalitativ studie av bildlÀrares tankar och arbete i dagens gymnasieskola

Denna uppsats handlar om fenomenet att införa ett medieanalytiskt förhÄllningssÀtt inom gymnasieskolans bildundervisning. Studien har bestÄtt av tre sammanhÀngande delmoment:1. Kvalitativa intervjuer har utförts med fem bildlÀrare, 2. Medieanalytiska lektionsprototyper har utprövats i tre klasser pÄ Estetiska programmet vid tre separata gymnasieskolor, 3. UtvÀrderingar av de tre lektionsprototyperna har utförts med studiens lÀrare.Resultatet av studien pÄvisar variationer i bildlÀrares syn och tillvÀgagÄngssÀtt pÄ arbete kring medieanalys i bildundervisningen.

?Jag tror att man blir frisk av att sjunga?: En kvalitativ studie om sÄnglÀrares uppfattningar och förhÄllningssÀtt kring sambandet mellan sÄng och hÀlsa pÄ gymnasieskolans estetiska program

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om sÄnglÀrares uppfattningar kring sambandet mellan sÄng och hÀlsa. Studien Àr avgrÀnsad till sÄnglÀrare som arbetar inom gymnasieskolans estetiska program och dÀrmed efterLÀroplan för gymnasieskolan 2011 (Skolverket, 2011).Fem kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts och svaren har tolkats utifrÄn en bakgrund med tidigare forskning om hÀlsa och musik, den teoretiska utgÄngspunkten pragmatism samt gymnasieskolans styrdokument. Ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt har genomsyrat studien.Analysen av intervjusvaren ledde fram till följande kategorier:? LÀrarnas syn pÄ det övergripande sambandet mellan sÄng och hÀlsa? Undervisning kontra terapi? Intervjupersonernas reflektioner kring styrdokument? HÀlsofrÀmjande metoder och förhÄllningssÀtt i undervisningen? HÀlsorisker i samband med undervisning och lÀrande i sÄng? Informanternas uppfattningar kring allmÀnna hÀlsoaspekter? Samverkan med andra lÀrare och elevhÀlsanResultatet av studien visar att sÄnglÀrarna har olika utgÄngspunkter i sin syn pÄ sambandet mellan sÄng och hÀlsa, vissa utgÄr frÄn sÄngens hÀlsoeffekter medan andra tar sin utgÄngspunkt i hÀlsofaktorer som pÄverkar sÄngen. SÄnglÀrarna upplever att kursplanerna lÀmnar utrymme för hÀlsoaspekter i undervisningen men de förhÄller sig till detta pÄ olika sÀtt.

Hur lÀrare och elever ser pÄ bedömning i praktiken

Abstract Bedömning utgör en stor del av det dagliga pedagogiska arbetet i skolan och syftet med detta examensarbete Àr att klarlÀgga och resonera kring lÀrares och elevers tankar om och syn pÄ bedömning samt hur de resonerar kring sjÀlv- och kamratbedömning. Syftet Àr ocksÄ att undersöka hur elever i Ärskurs fem ser pÄ bedömning och om elevers och lÀrares Äsikter skiljer sig Ät. För att nÄ syftet i denna studie har jag startat med att samla in tidigare forskning kring bedömning. Tidigare forskning visar att formativ bedömning Àr en positiv utgÄngspunkt för elevers lÀrande och detta poÀngterar bland annat Anders Jönsson (2008). Studien baseras pÄ intervjuer av fyra lÀrare och Ätta elever.

Böckerna Àr det bÀsta hjÀlpmedel vi har för att ge barnen ett rikt sprÄk. : En kvalitativ studie om pedagogers uppfattningar av sambandet mellan barnlitteratur och barns sprÄkutveckling pÄ förskolan.  

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av barnlitteraturens betydelse för barns sprÄkutveckling. I studien undersöks ocksÄ hur arbetet kring barnlitteratur kan se ut pÄ olika förskolor.För att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar och arbetet kring barnlitteratur har en kvalitativ undersökning utförts i form av intervjuer. Undersökningen har utförts pÄ fyra förskolor med totalt sju pedagoger.UtifrÄn pedagogernas svar har det framkommit att barnlitteratur Àr ett bra tillvÀgagÄngssÀtt för att stimulera barns sprÄkutveckling. NÄgot som skiljer pedagogerna Ät Àr att de har olika syften med varför de arbetar med höglÀsning.Slutligen kan det faststÀllas att barnlitteratur har positiv effekt pÄ barns sprÄkutveckling. Hurpedagogerna arbetar med böcker Àr olika men de har alla gemensamt att de utför samtal kring boken tillsammans med barnen..

?Jag behöver inte kunna lÀsa för jag ska bli crossförare nÀr jag blir stor? - En studie om hur barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter ser pÄ lÀs- och skrivkunnighet.

Vi har gjort en studie kring lÀsning och skrivande som mestadels har inriktats pÄ barns tankar kring skriftsprÄkets funktions- samt formaspekt. Syftet har varit att undersöka vad barn med lÀs- och skrivsvÄrigheter har för tankar kring meningen med att vara lÀs- och skrivkunnig. HuvudfrÄgorna har kretsat kring varför man bör kunna lÀsa och skriva, samt hur man ska gÄ till vÀga nÀr man lÀser och skriver. Insamling av data gjordes i form av semistrukturerade kvalitativa intervjuer med barn som har ospecificerade lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi har intervjuat sammanlagt sex barn i Ärskurs tvÄ.

En klump i magen

Mobbning Àr ett problem som rör sÄvÀl vuxna som barn. Skolan Àr en plats dÀr alla ska kÀnna sig trygga ÀndÄ gÄr mÄnga barn dit med en klump i magen. Arbetet mot mobbning stÀller stora krav pÄ skolorna och det krÀvs kunniga och engagerade lÀrare. Genom att lyssna pÄ vad elever har för tankar kring Àmnet kan pedagoger dra stor lÀrdom. Syftet och frÄgestÀllningen med detta arbete Àr att ta del av vad elever har för tankar kring mobbning.

KaraktÀrsdrag i bemanningsföretag - En studie av de anstÀlla i tre bemanningsföretag

Syftet Àr att, baserat pÄ empiriska studier, formulera hypoteser kring karaktÀrsdragen i bemanningsföretag. Detta genom att undersöka de anstÀlldas upplevelse av arbetet, varför de har sökt sig till ett bemanningsföretag samt hur de ser pÄ sin framtid inom företaget. Undersökningen Àr hypotesskapande genom en enkÀtundersökning som skickats ut till 103 konsulter i tre bemanningsföretag. Studien har resulterat i sex stycken hypoteser kring karaktÀrsdragen i de undersökta bemanningsföretagen..

Varför ger lÀrare lÀxor?

I dagens styrdokument nÀmns inte lÀxor. Trots det Àr lÀxor en utbredd arbetsform i vÄra svenska skolor. BÄde lÀrare, elever och förÀldrar har en Äsikt kring lÀxor. Den Àr sÄledes ett intressant Àmne att studera dÄ det inte finns nÄgon enighet kring den. Idag ifrÄgasÀtts lÀxor förhÄllandevis lite och forskningen kring Àmnet Àr bÄde tunn och Àldre.

Genus i bilderboken - En kvalitativ studie av karaktÀrer ur ett genusperspektiv och pedagogers tankar och arbete kring detta.

Jönsson, Emelie och PĂŒtz, Sofie (2011). Genus i bilderboken: en kvalitativ studie av karaktĂ€rer ur ett genusperspektiv och pedagogers tankar och arbete kring detta. Malmö högskola: Fakulteten för lĂ€rande och samhĂ€lle. Studiens fokus ligger pĂ„ hur karaktĂ€rer i bilderböcker framstĂ€lls ur ett genusperspektiv och pĂ„ pedagogers tankar kring genus och bilderböcker. Syftet med studien Ă€r att granska böckernas texter och bilder ur ett genusperspektiv för att synliggöra och beskriva vilka könsmönster det finns i respektive bok. Syftet Ă€r Ă€ven att beskriva hur pedagoger tĂ€nker kring genus i bilderboken och hur de arbetar med detta i verksamheten. FrĂ„gestĂ€llningarna Ă€r: Hur gestaltas karaktĂ€rerna utifrĂ„n ett genusperspektiv i de utvalda bilderböckerna? Hur tĂ€nker pedagoger kring genus i bilderböcker pĂ„ tvĂ„ utvalda förskoleavdelningar? Hur arbetar pedagoger pĂ„ de tvĂ„ valda förskoleavdelningar med bilderboken i den pedagogiska verksamheten? För att nĂ„ fram till ett resultat har observationer av barn, text- och bildanalys av bilderböcker och intervjuer med pedagoger genomförts.

Samling i förskolan - En studie kring tre förskollÀrares förestÀllningar om barns utveckling och lÀrande

VÄrt syfte med denna studie Àr att förstÄ och beskriva tre förskollÀrares förestÀllningar om barns utveckling och lÀrande och hur dessa förestÀllningar stÄr i relation till förskollÀrarnas agerande i samlingen. Studiens frÄgestÀllningar Àr "Hur framtrÀder tre förskollÀrares förestÀllningar kring barns utveckling och lÀrande inför, under och efter samlingen i en förskola?" och "Hur stÄr de förestÀllningar vi tolkar fram ur förskollÀrarnas utsagor i relation till deras agerande i samlingen?" Vi har utgÄtt frÄn tidigare forskning kring begreppen förestÀllning och samling, och för att förstÄ och beskriva de tre förskollÀrarnas förestÀllningar har vi utgÄtt frÄn ett didaktiskt perspektiv och tre teoribildningar som har varit av betydelse för förskoleverksamheten. Vi har för att fÄ syn pÄ de olika förestÀllningarna anvÀnt oss av en triangulering av metoder med frÄgeformulÀr, intervju och observation. En slutsats vi har dragit Àr att de förestÀllningar de tre förskollÀrarna har om barns utveckling och lÀrande i hög grad pÄverkar valet av innehÄll i samlingen, dess utformning och den position man ger sig sjÀlv och barnen.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->