Sök:

Sökresultat:

4485 Uppsatser om Ansvarig pć plats - Sida 25 av 299

?Ett bibliotek Àr ett bibliotek? : En kvalitativ utvÀrdering kring gymnasieelevers uppfattning och anvÀndning av sitt skolbibliotek

Denna utvÀrdering Àr gjord vid Slottegymnasiets bibliotek i Ljusdal och syftar till att lyfta fram skolelevernas Äsikter kring bibliotekets roll, rum och anvÀndning. Jag har anvÀnt mig av observationer och semistrukturerade intervjuer för att fÄ fram en bred och kontrastrik bild av bibliotekets anvÀndare.Utöver eleverna har jag Àven intervjuat kommunens bibliotekschef, ansvarig rektor vid skolan samt skolbibliotekets bibliotekarie, för att se om deras bild av biblioteket överensstÀmmer med elevernas. Jag har Àven utgÄtt frÄn lagtext samt direktiv frÄn skolinspektionen och pÄ det sÀttet arbetat fram ett mikro, makro, meso-perspektiv dÀr lagen representerar makro, kommunen representerar meso och eleverna vid skolan representerar mikro-delen av undersökningen.Slottegymnasiets bibliotek Àr placerat centralt i skolan och mÄnga elever passerar igenom det under dagen för att ta sig frÄn ena delen av skolbyggnaden till den andra. Detta resulterar i att en hög andel elever passerar biblioteket under dagen. Eleverna i min undersökning uppskattar bibliotekets placering i byggnaden och anvÀnder det i första hand till studier.Datorerna i biblioteket anvÀnds flitigt av eleverna, delvis som komplement till skolans datasalar och delvis för nöjen.

Ringön: en stadsdel dÀr industrin fÄr plats : hur stadsutvecklingsprocesser kan medges i en tid av Äterindustrialisering

I det hÀr examensarbetet undersöks industrins plats i staden med Ringöns industriomrÄde i Göteborg som objekt för undersökningen. Arbetet tar upp flera anledningar till att ifrÄgasÀtta industriverksamhetens frÄnvaro i vÀstvÀrlden och, framför allt, i staden. I takt med att handel och tillverkning globaliserats, har avindustrialiseringen i vÀst blivit ett faktum. En stor del av tillverkningsindustrin har av ekonomiska skÀl flyttats till lÄglönelÀnder, och informationssamhÀllet har kommit att betraktas som industrisamhÀllets ersÀttare. I stadsbyggandet har detta tydligt visat sig i omvandlingen av tidigare industriella omrÄden till bostads-, kontors-, och handelskomplex. Denna utveckling, med industrins frÄnvaro i vÄr del av vÀrlden och dess stÀder, har börjat omvÀrderas av flera forskare. Det finns de som anser att tillverkningsindustrin mÄste komma tillbaka, bÄde av ekonomiska och miljömÀssiga skÀl.

Du Vet Inte : En kvalitativ studie om hur en ung kvinna tar plats i det nya medielandskapet

VÄr kandidatuppsats tar avstamp i Henry Jenkins teorier om mediekonvergens, Pierre Lévys teorier om kollektive intelligens och Pierre Bourdieus teorier om det sociala rummet. Syftet med denna uppsats Àr var att undersöka hur en person, med hjÀlp av en blogg, kan ta sig in i dagens medielandskap och skapa sig ett utrymme. För att undersöka detta valde vi att utgÄ frÄn Melika Zakariaes blogg, Du Vet Inte. Vi gjorde Àven en intervju med Melika för att fÄ en sÄ övergripande bild som möjligt av hennes arbete med bloggen. I analysen har vi anvÀnt oss av Bourdieus teorier om fÀlt, kapital och habitus som verktyg för att se hur hon tar plats i det nya medielandskapet.Det vi kom fram till i vÄr undersökning var att Melika, i och med dagens medielandskap, lÀttare kan skapa sig en viktig position och bli en inflytelserik person i hiphopfÀltet.

DÄ kÀnner jag mig tillfreds med livet - En kvalitativ studie om vilka betydelser en trÀffpunktsverksamhet har för besökarna

Bakgrunden till min studie Àr ett intresse av att undersöka vilka faktorer som leder till vÀlbefinnande för Àldre. I det sammanhanget blev den kommunala trÀffpunkten en möjlig plats att studera. Studiens syfte Àr att skapa förstÄelse kring vÀlbefinnande i sociala sammanhang med den kommunala trÀffpunkten som exempel. FrÄgestÀllningarna har varit följande: Hur Àr trÀffpunkten organiserad?Vilka betydelser har trÀffpunkten för de Àldre och deras vÀlbefinnande?För att nÄ syftet har jag anvÀnt mig av enskilda intervjuer.

Förslag till omgestaltning av Hoglands park

Det hÀr planförslaget för omgestaltning av Hoglands park har strÀvat efter att göra omrÄdet till en fungerande offentlig plats. En sÄdan bör inbjuda till möten och diskussion, vilket den nya parken ocksÄ skulle göra i ökad grad genom att fler mÄlpunkter för fler mÀnniskor införs. Planförslaget har Àven sökt ett mer varierat rumsligt uttryck, frÀmst exemplifierat genom gröna rum med olika grader av öppenhet och slutenhet. Placeringen av en byggnad med portalfunktion i parken har tillsammans med en tydlig entré ocksÄ syftat till att skapa tydliga rumsliga avgrÀnsningar. Tydlighet har Àven varit ett nyckelbegrepp för den nya vÀgstrukturen, vilken Àndrat fokus frÄn öst-vÀstlig riktning till nord-sydlig, och pÄ sÄ sÀtt stÀrkt Hoglands parks position som vistelserum.

Tidsbokning SkellefteÄ Taxisamordning

SkellefteÄ Taxisamordning Àr ett personalÀgt bolag med 50 delÀgare. Företaget har ca 170 anstÀllda. Företaget har sedan tidigare haft en statisk webbplats, tanken var att utöka den med en inloggning till en intern del. Det har funnits ett önskemÄl frÄn Àgarna att kunna kontakta chaufförerna pÄ ett enkelt sÀtt utan att ringa runt till alla nÀr man har en bil som stÄr utan chaufför. DÀrför önskade taxi ett system dÀr bilÀgarna kunde lÀgga upp lediga körpass pÄ den interna webbplatsen (intranÀtet).

Vad hÀnder pÄ rÄdhustorget? : ett gestaltningsförslag av rÄdhustorget i Vadstena

Vadstena fick stadsrÀttigheter för mer Àn 600 Är sedan. Kort dÀrefter tillkom rÄdhuset och dÀrmed Àven den öppna platsen runtomkring byggnaden. Denna plats kom att kallas rÄdhustorget och har lÀnge fungerat som en mötesplats för invÄnarna. NÀr staden haft besök av kÀnda politiker eller kungligheter har rÄdhustorget varit den sjÀlvklara arenan för dem att möta Vadstenas invÄnare pÄ. DÀrför har torget inte endast varit en plats dÀr torghandel och dans runt julgran skett, men Àven en plats för demokratiska arrangemang och representationer av olika slag. NÀr motortrafiken blev allt vanligare i mitten av 1900-talet stÀlldes Vadstena inför ett dilemma. Innerstaden var inte konstruerad för den typen av trafik vilket skapade ett svÄrlÀst och svÄrförstÄeligt infrastrukturnÀt.

I huvudet pÄ fyra lÀrare - en studie av uppfattningar hos lÀrare om jÀmstÀlldhetsuppdraget

Genom en litteraturstudie samt en expert intervju som genomförts av författaren kan slutsatsen dras att skolan skapar, upprÀtthÄller och förstÀrker rÄdande könsrollsmönster. Detta trots att det i Lpo94 tydligt stÄr att skolan skall motverka traditionella könsrollsmönster. Detta innebÀr att skolan dagligen motsÀtter sig kravet att alla elever skall fÄ en likvÀrdig utbildning.Syftet med uppsatsen Àr att beskriva lÀrares instÀllning till skolans jÀmstÀlldhetsuppdrag samt de strategier som förekommer i arbetet med genomförande av uppdraget. Detta har undersökts via intervjuer av tre nu verksamma lÀrare samt en expertintervju med en nu pensionerad genuspedagog.Resultatet av denna undersökning samt tidigare forskning visar att instÀllningen hos lÀrare Àr nyckeln till ett fortsatt gott arbete med jÀmstÀlldhetsuppdraget. InstÀllningen visar sig tydligt dÄ lÀrares strategier för att arbeta med jÀmstÀlldhetsuppdraget varierar beroende pÄ grad av instÀllning.

Tredjepartslogistik i SmÀlteryd En fallstudie med förslag till förbÀttringar

Examensarbetet Àr en fallstudie med förslag till förÀndringar Ät uppdragsgivaren som Àgnar sig Ät tredjepartslogistik. Uppdragsgivaren Àr KriminalvÄrdsanstalten SmÀlteryd i SÀtila som ligger i Marks kommun. Anstalten utför logistiska aktiviteter mellan Monzon AB och dess kunder. Monzon AB Àr i sin tur ett företag som sÀljer - och till viss del hyr ut - byggnadsstÀllningar, vÀderskydd och sÀkerhetsprodukter till företag runt om i Europa. I dagslÀget finns ett antal logistiska problem pÄ SmÀlterydsanstalten vilka i detta arbete identifieras och analyseras.

En skola för alla : att hjÀlpa barn med ADHD och Aspergers syndrom

Ho?sten 2011 fa?lldes den flera hundra a?r gamla skyddsva?rdesklassade ek, kallad TV-eken, som stod pa? Oxenstiernsgatan pa? O?stermalm i Stockholm. I samband med fa?llningsbeslutet ? ett pa? papperet tekniskt beslut om att fa?lla ett risktra?d, men som av protesterande ma?nniskor tolkades som ett helt annat beslut ? uppstod en konflikt mellan ansvariga beslutsfattare och personer som ville bevara eken. Syftet med denna studie a?r att fo?rsta? vilka ha?ndelser och processer som ledde fram till den konflikt som uppstod i samband med beslutet om fa?llningen av TV-eken.

Rosen i parken - ur ett lekpersspektiv

Barnens rÀtt till det offentliga rummet i stÀderna Àr idag högst begrÀnsad. Förutom förskolegÄrdar och skolgÄrdar Àr barn i stÀderna hÀnvisade till speciellt utformade lekplatser för sin lek. Studier av barns lek och lekmiljöer för barn har i första hand bedrivits i de miljöer dÀr barn kan leka relativt fritt inom ett geografiskt avgrÀnsat omrÄde. Bland annat har jÀmförelser gjorts mellan olika förskolegÄrdar för att ta reda pÄ vilken typ av miljöer eller inslag i miljön som stimulerar till barns lek. DÄ det gÀller barns lek i det offentliga rummet Àr forskningen idag högst begrÀnsad.

Iggesundssparken

Mitt examensarbete utförde jag Ät LKAB i Kiruna. I denna rapport redovisas nÄgra av de problem med lösningar jag stÀllts inför som byggledare i ett tidspressat projekt med att iordningstÀlla beslutade installationer, gÄng cykelvÀgar, trÀffplats mm inom Iggesundsparken. Det första delprojektet mellan LKAB och Kiruna Kommun inom Kirunas stadsomvandling. Ett unikt projekt. Uppdraget lÄg i att bevaka och stödja genomförandet med hjÀlp av anlitade entreprenörer i min roll och befattning som byggledare.

Verksamhetsintern klimatkompensation - En studie om att synliggöra klimatskador

Idag Àr det fÄ som motsÀger sig att mÀnniskan Àr ansvarig för de klimatförÀndringar vi börjat uppleva. Globala överenskommelser visar sig vara svÄra att formulera men regioner sÄsom EU har infört handeln med utslÀppsrÀtter och allt fler enskilda nationer och verksamheter sÀtter nu upp egna mÄl för reduktioner av skadliga utslÀpp. Vissa verksamheter gÄr steget lÀngre och har skapat interna kompensationssystem för sina aktiviteters klimatkonsekvenser. Studien har med hjÀlp av kvalitativa intervjuer undersökt sex verksamheter i Sverige som frivilligt valt att klimatkompensera internt. HÀr presenteras bakgrunderna till det interna valet, hur arbetena utformats liksom vilka lÀrdomar som kan dras frÄn deras erfarenheter.

Att leva med en person som har lÄngvarig smÀrta ? ett anhörigperspektiv : en litteraturstudie

Bakgrund: Upplevelsen av att vara anhörig till nÄgon som har lÄngvarig smÀrta Àr nÄgot som de flesta inte tidigare har erfarenhet av. Traditionellt sett har familjen varit ansvarig för vÄrd och omsorg. I de flesta fall ses det som en sjÀlvklarhet att hjÀlpa och vara ett stöd för den smÀrtdrabbade makan/maken. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur nÀra anhöriga upplever det att leva tillsammans med personer som har lÄngvarig smÀrta. Metod: Studien genomfördes och analyserade kvalitativt, datainsamlingen genomfördes via artikelsökning i olika databaser.

Q-plats : Eett nytt arbetssÀtt för kontrollmÀtning pÄ Scania

Metoder och system för mÀtteknik fÄr en allt större betydelse för moderna tillverkningsföretag. Allt fler företag har insett det strategiska vÀrdet av en förbÀttrad kvalitetsuppföljning för att minimera kostnader pÄ grund av kvalitetsbrist. Syftet med denna rapport Àr att ta fram en strategi för standardisering av kontrollmÀtningen vid den nya typ av mÀtplats, en Q-plats, som stÀllts upp inom avdelning DXMH vid Scania Transmission. Q-platsen ger möjligheter för operatörerna att i större grad sjÀlva genomföra kontrollmÀtningen i nÀrheten av produktionslinjen. I rapporten analyseras först Q-platsens funktion utifrÄn en studie av Scania Transmission DX, dessutom redovisas fallstudier pÄ andra avdelningar inom Scania och vid andra tillverkningsföretag.

<- FöregÄende sida 25 NÀsta sida ->