Syftet med vår studie är att ta reda på hur demokratibegreppet används i skolan i form av elevinflytande och ansvar. I styrdokumenten finns direktiv om elevinflytande och ansvar, vi vill med den här studien se hur lärarna går tillväga för att omvandla retoriken till praktiken.För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, där våra respondenter har varit lärare på två olika grundskolor. För att synliggöra skillnaden mellan styrdokumentens retorik och skolans praktik, har vi valt att använda oss av en analysmodell där vi ställer dessa mot varandra. De begrepp vi valt att forma vår analysmodell utefter är de teoretiska utgångspunkter tagna från Robert A. Dahls Demokratin och dess antagonister.Utifrån vår analysmodell har vi kommit fram till om begreppen effektivt deltagande, lika rösträtt, upplyst förståelse och kontroll över dagordningen endast är retorik, finns inte med överhuvudtaget eller om det finns på ett konkret sätt..

Företags vilja att hållbarhetsredovisa har ökat markant under 2010-talet. I och med den ökade tillämpningen av hållbarhetsredovisning skapas även behov av ett ramverk. Det ramverk som idag är det mest framträdande inom hållbarhetsredovisning har skapats av organisationen Global Reporting Initiative (GRI). GRIs mål är att frivillig hållbarhetsredovisning ska vara lika tillförlitlig och jämförbar som finansiella rapporter.Hållbarhetsbegreppet kan delas in i tre områden vilka är social, ekonomisk och miljömässig. Resultat från tidigare forskning visar att det råder stora brister inom hållbarhetsredovisning eftersom redovisningen är frivillig och det därmed inte föreligger några lagstadgade krav.

Uppsatsens undersökningsområde är den världsomspännande idé eller rörelse som går under beteckningen Corporate Social Responsibility (CSR), företags samhälleliga ansvar. En viktig del i CSR-rörelsen är den internationella avtalskonstruktion som benämns Global Compact. Med FN som plattform har ett globalt samarbete mellan företag och intressegrupper upprättats där frågan om företags samhälleliga ansvar behandlas med hjälp av tio principer. Undersökningen har två delsyften; A) att beskriva och undersöka bolags samhälleliga ansvar enligt Global Compact, särskilt enligt principerna 1 och 2, samt B) att kritiskt pröva frågan om det ansvaret är förenligt med bolags legala vinstsyfte. Först följer en deskriptiv redogörelse av CSR och Global Compact för att visa på grunder, struktur och terminologi.

Bakgrund: Många faktorer kan påverka patienters upplevelser av att bo på sjukhus, bland annat vårdmiljön och i vilket rum patienten blir placerad. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att bo på sjukhus under sin vårdtid. Metod: En litteraturöversikt med elva kvalitativa artiklar som vetenskapligt granskats och bedömts. Resultat: Materialet sammanställdes i fyra kategorier: positiva och negativa aspekter för flerbäddssalar samt positiva och negativa aspekter för enkelrum. Resultatet visade att det finns både för- och nackdelar för patienten i de olika boendeformerna.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska börsnoterade företag redogör för sitt sociala ansvar i årsredovisningar.Metod: Denna uppsats utgår från en kvalitativ metod. Vi har valt att göra en innehållsanalys för att strukturera det material som företag ger oss angående deras sociala ansvar. Teori: Den teoretiska referensramen har sin utgångspunkt i legitimitetsteorin. Därefter använder vi oss av intressentteorin för att kunna förklara vem företaget ska vara socialt ansvarsfulla emot. Teorier kring corporate social responsibility används för att förklara hur företag kan vara socialt ansvarsfulla.

I föreliggande examensarbete har semistrukturerade intervjuer med fyra barnskötare genomförts. Syftet med undersökningen var att undersöka barnskötares upplevelse av sin yrkesroll i förskolan, i och med den reviderade läroplanen.Förskolans läroplan, Lpfö-98, reviderades 2010 och det har skapat flera förändringar inom förskolans verksamhet. Förskolan lyder numera under skollagen och i läroplanen förtydligas förskollärarnas ansvar i riktlinjerna. Även arbetslagets, där barnskötarna ingår, ansvar förtydligas. Barnskötarnas ansvar beskrivs däremot inte närmare än så.

Sammanfattning Arbetets art: C-uppsats i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 47 Titel: Ansvar hos förskolebarn. En undersökning om förskolepedagogers uppfattningar om barns ansvar. Författare: Mia Jetsén. Handledare: Marjanna de Jong. Datum: 2006 december. Bakgrund: Vi som arbetar i förskolan har stora krav på oss att vara etiskt medvetna eftersom vi har en aktiv roll avseende barnens moraliska och etiska utveckling. Ansvar hos barn har en central betydelse i förskolans läroplan men det saknas en definition av vad som avses med begreppet. Som sociala varelser kan vi inte existera utan att smälta in i omgivningen och därför är vår förmåga till personligt ansvarstagande av avgörande betydelse. Syfte: Syftet är att undersöka förskolepedagogers tankar och medvetenhet om ansvarsbegreppet.

Uppsatsen är en studie av möjligheter och begränsningar när det gäller att på olika sätt kombinera psykodynamisk teori och systemteori i det kliniska arbetet med företrädesvis ungdomar och deras familjer. Genom litteraturstudier, genomgång av forskningsartiklar på området samt intervjuer med tre psykoterapeuter med utbildning och klinisk erfarenhet från båda teoriområdena, ges olika bilder av hur kombinationer av ovan teori och metod kan se ut och de svårigheter som finns. Uppsatsen berör även generella frågor kring att arbeta integrativt som psykoterapeut. Resultatet av studien visar att det går att kombinera ovan teorier/metoder och att de svårigheter som behöver hanteras, främst handlar om lojalitet och sekretess. Svårigheterna kräver en tydlighet från terapeutens sida när det gäller struktur för behandling och informationsflöde.

HIV/AIDS är en av de största epidemierna i modern tid. Sedan sjukdomen upptäcktes för 27 år sedan har den orsakat 25 miljoner människors död. Personer med kunskap om HIV-smittvägar, preventiva åtgärder samt utvecklad självförmåga har ofta högre medvetenhet om risker. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans insatser för att förändra individers medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS. Metoden som användes var en litteraturstudie.

Syftet med förevarande uppsats är att utreda hur det personliga ansvaret är utformat för nytillträdd styrelse, samt vilka möjligheter har nytillträdd styrelse att undgå ansvar.Styrelseledamöter i ett aktiebolag kan bli personligt betalningsansvariga om det i lagen givna handlingsmönstret när det finns skäl att anta att bolaget har kapitalbrist. Det personliga ansvaret är utformat som ett medansvar och träffar hela styrelsen. Möjligheterna för att undgå personligt betalningsansvar är dels genom ansvarsfrihetsgrunder, dels genom att läka kapitalbristen (inom en till två månader).Det personliga ansvaret för nytillträdd styrelse är inte lagreglerad och av lagstiftaren stadgas att frågan bör bedömas med beaktande av den nytillträdde ledamotens agerande i det enskilda fallet. Diskussion har förts kring vilken ansvarssituation som ska anses gälla för den nytillträdde styrelseledamoten vid tidpunkten för inträdet. Indikationer finns på att nytillträdd styrelseledamot "ärver" tidigare styrelses ansvar.

The aim of this essay is to find out how students at Malmö University relate to moral responsibility in their private consumption. I am going to test moral theories in order to find out if researchers have a too moral starting point in comparison to everyday use. Through a critical research, free from valuation, I also aim to raise a discussion about moral responsibility which should lead to fair trade in the long run. My essay discusses the subject out of a Swedish city, Malmö - a place where many stores, cafés and restaurant are using moral responsibility as a step in their marketing. The results show that students are interested in morality but their financial conditions are their prior factor..

Syftet med studien var att undersöka möjliga kopplingar mellan yrkeskultur och samverkan inom skolans organisation. För att närma oss begreppet samverkan valde vi att se till samarbetet mellan olika yrkesgrupper inom skolan utifrån organisation, sekretess, yrkeskultur och hierarki. Yrkesgrupperna vi valde att inrikta oss på var skolkurator, skolsköterska och lärare. Vi har intervjuat totalt sex respondenter från tre olika yrkesgrupper. De två teoretiska perspektiv vi valde var det socialkonstruktivistiska perspektivet och organisationsteorin.

Kostnader förenade med återställande av förorenad natur är ofta stora och frågan är vem som skall betala. I princip finns det tre grundmönster för fördelningen av betalningsansvaret: kollektivt ansvar, individuellt ansvar och gruppansvar. Betalningsansvaret för miljöskador flyttas i allt högre grad från staten till enskilda förorenare. Detta synsätt överensstämmer också med den allmänna skadeståndsrättsliga principen att den som orsakar en skada är skyldig att reparera eller ersätta densamma. Finansieringssättet baserat på individuellt ansvar har formulerats i principen att förorenaren betalar, Polluter Pays Principle eller PPP.

Bakgrund: Multiresistenta bakterier utgör ett hot mot mänskligheten. Då spridning vanligtvissker inom vården ligger ett ökat ansvar på sjuksköterskans preventiva arbete för att förhindrasmittspridning. De vanligaste multiresistenta bakterierna, vilka nämns i denna studie är:Methicillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA), Vancomycinresistenta Enterokocker(VRE), Multiresistent Tuberkulos (MDR-TB) samt Extended spectrum beta-lactamase (ESBL).Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att erhålla en översikt av sjuksköterskans ansvarinom ämnet multiresistenta bakterier. Metod: Litteraturöversikten är baserad på tolvvetenskapliga artiklar, vilka hämtats från databaserna PubMed, Cinahl och Scopus. Resultat:Resultatet av artikelgranskningen visade tydligt omgivningens betydelse för minskadsmittspridning och vikten av god vård.

Ansvarstagande och ansvarsfördelningen är en viktig del av ett samarbete mellan två eller flera aktörer. I ett samarbete mellan kommuner bli ansvarighet extra viktigt eftersom ansvarighet då är en del av den demokratiska processen, där legitimitet för beslut som tas måste visas. Men det är inte alltid lätt att urskilja vem som är ansvarig, för vad ansvarigheten är för och mot vem den är riktad. Ansvar inom kommunal samverkan kan ses som en bred professionell, etisk och moralisk konstruktion som uppnås när den offentliga förvaltningen, både tjänstemän och politiker, arbetar på ett sätt för att utföra sina arbetsuppgifter på bästa sätt.Samverkan mellan Linköping och Norrköpings kommuner inom den ?Fjärde Storstadsregionen - ett nytt storstadsalternativ? är ett samarbete som präglas av governance och nätverksbildande.