Människan har genom alla sekler, tagit hand om sina döende på olika sätt, allt från vård i hemmet till vård på hospice. Anhöriga hamnar i en svår situation och de upplever mycket känslor. Studiens syfte är att undersöka anhörigas upplevelser av sin situation i anslutning till en närståendes vård i hemmet vid livets slut. Metoden var att analysera tio kvalitativa artiklar som handlade om anhörigas upplevelser inom den palliativa vården. Artiklarna analyserades utifrån Burnards metod och flera kategorier växte fram.

Det uppskattas att ca 2 barn av 1000 har autism (AST) i Sverige idag, vilket innebärgenomgripande störningar i utvecklingen. Barn som drabbas av denna störning har ofta ettstort hjälpbehov från sin omgivning och att som förälder få ett barn med denna diagnosinnebär stora förändringar i det dagliga livet. Syftet med denna studie var att beskrivaföräldrars erfarenheter och upplevelser av att leva med barn med autismspektrumtillstånd.För att besvara studiens syfte har en litteraturöversikt genomförts, där sammanlagt 9artiklar har analyserats. Vid analysen framkom 5 olika områden: outtaladansvarsfördelning, att känna sig isolerad, oro, stress och depression, strategier för att kunnahantera situationen och vikten av socialt och professionellt stöd. Det framkom av resultatetatt de föräldrar som lever med ett barn med AST upplever att de bär en tung börda som ärrelaterad till barnets problem och svårighetsgrad.

Som omvårdnadsansvarig sjuksköterska vid kommunala äldreboenden har sjuksköterskan ett övergripande ansvar över såväl omvårdnad av kund som ett ansvar över upprätthållande av goda relationer med närstående. Det är viktigt att belysa kommunala sjuksköterskors upplevelser av olika möten med närstående. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med närstående inom kommunal äldreomsorg. Detta för att upptäcka eventuella brister och förbättringsområden inom arbetet med närståendekontakt och dess betydelse för omvårdnaden av den äldre människan. En manifest kvalitativ innehålls analys användes för att analysera de tio intervjuer som genomfördes med kommunala sjuksköterskor vid olika äldreboenden i Norrbotten.

Via semantisk analys har förekomst och variation av KRAFTmetaforer i två olika typer av texter jämförts. Hypotesen är att kognitiva neurala nätverk som ansvarar för den abstrakta tanken är tätt sammanbundna med kognitiva neurala nätverk som representerar känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser. Analysen utfördes på två olika typer av texter. Resultatet visar på signifikant skillnad i förekomsten av antalet metaforer i de olika texterna. Ett antagande för undersökningen var att självbiografiska texter är mer förankrade i känsloerfarenhet baserat på sensoriska upplevelser än vad argumenterande texter är.

 Idag beräknas ca 150 000 personer lida av demens i Sverige. I ett system påverkar den ena individen den andra, därför blir även de närstående drabbade vid en demenssjukdom vilket kan leda till ett lidande för de närstående. Det är viktigt med stöd till de närstående från vårdpersonal redan i tidigt stadium av sjukdomen. Vårdpersonalen kan se de närståendes uttryckta upplevelser som en resurs i möten med de närstående, och kan bidra till ett minskat lidande för närstående till personer med demenssjukdom. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa upplevelser av att vara närstående till personer med demenssjukdom.

Urininkontinens är ett globalt problem som förekommer hos mer än 50 miljoner av världens befolkning och är tre gånger vanligare bland kvinnor än hos män. Urininkontinens medför en försämrad livskvalitet genom att bland annat påverka kvinnors fysiska, psykiska, sexuella och sociala välbefinnande. Sjuksköterskan kommer i kontakt med kvinnor som har urininkontinens och för att kunna ge god vård och främja hälsa behövs kunskap om hur kvinnor upplever urininkontinens. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens. Metoden var en litteraturstudie som bestod av 13 vetenskapliga artiklar.

En generell uppfattning om mellanchefspositionen är att den är svår att hantera i och med de krav som ställs både från överordnade chefer och underordnade medarbetare. Vårt syfte med uppsatsen har därför varit att öka kunskap och förståelse för den situation en chef i mellanposition befinner sig i. Vi har valt att intervjua mellanchefer inom kommunal sektor för att ta del av hur de upplever sin roll, position och uppgift, relationer till medarbetare samt vilka situationer som upplevs som svåra och problematiska.Vi ville ta del av mellanchefers subjektiva upplevelser och valde därför en kvalitativ metod i form av en intervjuundersökning. Resultatet visade att många av deras upplevelser var likartade men vissa mindre skillnader kunde vi på visa. Mellancheferna upplevde att de har en bekväm position, men att det ibland kan uppstå situationer då motstridiga förväntningar ställs från överordnade chefer och underställda chefer eller underställda medarbetare..

Bakgrund: Artros kan utvecklas utan påvisbar anledning eller till följd av en inflammatorisk sjukdom eller ett trauma. Det är framförallt äldre personer som drabbas av artros och kvinnor drabbas oftare jämfört med män. Knä- och höftleder samt stortån- och tummarnas grundleder är de leder som framförallt drabbas av artros men sjukdomen kan även förekomma i ryggradens leder. I åldrarna 65-74 är 20?30% drabbade av röntgendiagnostiserad knäledsartros.

Varje år drabbas 300 barn i Sverige av cancer. Många familjer upplever i samband med denna situation att tillvaron förändras drastiskt, och att den säkra vardagen ersätts med osäkerhet och rädsla. Syftet var att beskriva föräldrars upplevelser och behov i samband med att deras barn drabbas av cancersjukdom. För att få fram föräldrarnas upplevelser och behov gjordes en litteraturstudie med vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. I resultatet framkom att många föräldrar som har ett cancersjukt barn upplevde kaos.

Cytostatikabehandling är en vanligt förekommande behandlingsmetod vid cancersjukdom. Genomgå cytostatikabehandling innebär att livskvalitén på- verkas både inför behandlingen, på sjukhuset, i hemmet mellan och efter be- handlingarna. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser i samband med cytostatikabehandling på grund av cancersjukdom. Elva vetenskapliga artiklar har analyserats med hjälp av manifest kvali- tativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier som utgjorde resultatet: Att frukta cytostatikabehandlingen men inse det nödvändiga: Att få rätt mängd information minskade ångesten och ökade kontrollen: Att leva i en berg- och dalbana: Att vilja leva sitt liv normalt: Att återgå till vardagen och reflektera över det som hänt.

Uppsatsen grundar sig i en tanke om en koppling mellan begreppen Talent management och lojalitet. Orsaken till att just dessa begrepp ska studeras är utifrån en praktik på H & M där båda begreppen anses aktuella i organisationen och spännande i ett studiesammanhang inom arbetsvetenskapen. Syftet är att studera de anställdas attityd till begreppen och vilken betydelse det har beträffande de ansä?lldas lojalitet, hur den fo?rhåller sig och uttrycks i en organisation som arbetar med en Talent management strategi. För att besvara syftet med undersökningen ligger dessa frågesta?llningar till grund;Vilka synsätt på lojalitet finns bland de anställda? Uttrycker de anställda en lojalitet i arbetet och i sådana fall, hur är den riktad? Har en Talent management strategi en inverkan på hur lojaliteten riktar sig och om så är fallet, på vilket sätt?H & M är ett värdestyrt företag där en av värderingarna är ?vi tror på människan?, som visar sig i mycket internrekrytering och karriärmöjligheter inom organisationen.

I världen är det idag 30-35 miljoner människor som lever med HIV/AIDS och i Sverige lever idag 6 500 människor med HIV. Den HIV-drabbade är inte den enda som drabbas, då även de närstående drabbas av sjukdomens påfrestningar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva närståendes upplevelser när en familjemedlem eller någon i närkretsen lever med HIV/AIDS. Metoden var litteraturstudie, som genomfördes med Polit och Becks niostegsmodell. Artikelrsökningen genomfördes på databaserna CINAHL och PubMed.

Bakgrund: Att leva med Irritable Bowel Syndrome (IBS) innebär en stor utmaning i det vardagliga livet. Personerna kan bli funktionshindrade på grund av de livslånga symtomen som IBS medför trots att IBS i sig inte är livshotande. Många personer med IBS upplever idag att information om egenvård från sjukvården är bristfällig, att de inte blir tagna på allvar, och att deras egna upplevelser förbises. Eftersom sjuksköterskan kommer i kontakt med dessa personer i sin yrkesutövning kan det anses vara användbart att ha kunskaper om dessa personers upplevelser för att bättre kunna bemöta dem och öka deras välbefinnande och livskvalitet.Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med Irritable Bowel Syndrome.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats som baserades på sju artiklar och analyserades enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys.Resultat: I resultatet framkom fem kategorier av upplevelser; Olika känslouttryck, att acceptera den förändrade vardagen, önskan om förståelse och stöd, påverkan på integritet och självkänsla och social isolering och utanförskap.Slutsats: Denna studie har visat att personer med IBS har ett behov av att bli förstådda av sjukvården. Sjuksköterskan kan genom att öka sin kunskap om personers livsvärld och upplevelser av att leva med IBS bidra till att fler personer får stöd och hjälp från sjukvården.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är ett välkänt problem hos ungdomar. Studien jämför föräldrarnas upplevelser av ungdomarnas ADHD-problematik och ungdomarnas egna upplevelser av sig själva och sina föräldrars reaktioner. Befintliga data från ett forskningsprojekt används där undersökningsdeltagarna var ungdomar, från skolår sju till första året på gymnasiet. Resultaten visade att föräldrar som ger höga skattningar av sina ungdomars ADHD symptom skiljer sig kraftigt från andra föräldrar både när det rör ungdomars beteende och sina egna beteenden. Ungdomarna skiljer sig i upplevt eget beteende där ungdomarna med ADHD-problematiken hade svårigheter.

Bakgrund: Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom kännetecknad av svikt i kognitiva och sociala förmågor. Det råder otillräckliga kunskaper i bemötandet av personer med schizofreni. Deras subjektiva upplevelser blir oftast åsidosatta fastän de spelar en viktig roll i vården och personers liv. En bättre förståelse för personers subjektiva dimensionen kan bidra till ett bättre bemötande och minska lidande för personer med schizofreni.Syfte: Syftet för denna studie är att undersöka subjektiva upplevelser hos personer med schizofreni.Metod: Nio kvalitativa artiklar som hittades i databaserna PsycINFO och CINAHL bearbetades med metasyntes, gemensamma teman kunde identifieras.Resultat: Personer med schizofreni upplever en komplex blandning av upplevelser såsom tillbakadragande, ensamhet, relationsproblem, hopplöshet, kaos och förvirring som effekter av sjukdomen. Trygghet och gemenskap kan bidra till en positiv utveckling av hälsoprocesserna.Diskussion: Livsvärlden ligger till grund för hur personer med schizofreni upplever sin sjukdom och livssituation.