Sök:

Sökresultat:

621 Uppsatser om Anslutning - Sida 42 av 42

Återvinningslogistik - en kartläggning av flödet av wellpapp från handeln till pappersbruken

1januari 1994 infördes producentansvaret i Sverige, vilket syftar till att massaproducenter samt importörer, tillverkare och försäljare av wellpappförpackningar gemensamt skall se till att wellpappen återvinns. Producentansvaret stipulerar att minst 65% av wellpappen skall kunna återanvändas eller materialåtervinnas den 1:a januari 1997. 1 Sverige har redan denna procentsats överstigits och i dagens läge återvinns cirka 75% wellpapp.Inom handeln har system för återvinning av wellpapp funnits sedan 1970-talet. Ett fåtal butiker återvann wellpapp redan på 1950-talet. Under de senaste åren har systemet effektiviserats för att klara av insamling av allt mer wellpapp.

Lokaliseringens betydelse vid deponering av avfall på stort djup: Ett exempel med slutförvar för kvicksilverhaltigt avfall

Av de många olika ämnen som används i vårt samhälle kan vissa klassas som miljöskadliga och farliga. Metallen kvicksilver är ett av de allra farligaste gifterna i vår miljö. Beslut har fattats att all användning av kvicksilver ska avvecklas och det kvicksilver som finns i omlopp behöver bortskaffas på bästa sätt så att risker för miljö och människors hälsa minimeras. Det säkraste alternativet för ett slutförvar av kvicksilver anses vara en djupt bergdeponi. Möjligheten finns då att använda sig av befintliga anläggningar såsom till exempel en gruva, som påtalas av Naturvårdsverket i deras rapport ?Slutförvar av kvicksilver?.

Att bevara och utveckla kulturmiljöerna Östra Hästholmen-Ytterön samt Långören i Karlskrona skärgård

Magisterarbetet avgränsas till öarna Långören, Östra Hästholmen och Ytterön som ligger i Karskronas skärgård. Dessa kulturmiljöer speglar kustnäringar som lotsbosättningar och fiskeläger. Magisterarbetet leder fram till ett planförslag, bestående av områdesbestämmelser, för att bevara och utveckla dessa miljöer. Man kan identifiera ett problem i och med trenden med minskat antal bofasta i skärgården, som leder till att öarna är mer eller mindre övergivna under större delen av året. Likaså övergår många permanentboenden till fritidsboenden och då är det vanligt att husen byggs om utefter moderna krav och influenser.

Att bevara och utveckla kulturmiljöerna Östra Hästholmen-Ytterön samt Långören i Karlskrona skärgård

Magisterarbetet avgränsas till öarna Långören, Östra Hästholmen och Ytterön som ligger i Karskronas skärgård. Dessa kulturmiljöer speglar kustnäringar som lotsbosättningar och fiskeläger. Magisterarbetet leder fram till ett planförslag, bestående av områdesbestämmelser, för att bevara och utveckla dessa miljöer. Man kan identifiera ett problem i och med trenden med minskat antal bofasta i skärgården, som leder till att öarna är mer eller mindre övergivna under större delen av året. Likaså övergår många permanentboenden till fritidsboenden och då är det vanligt att husen byggs om utefter moderna krav och influenser.

Människohandel, en ändamålsenlig straffbestämmelse?

Förebyggandet och bekämpandet av människohandel är sedan länge en högt prioriterad fråga för Sverige, och en viktig del i detta arbete är att kriminaliseringen av människohandel fungerar effektivt. Därtill kommer att människohandel är en komplex och ofta gränsöverskridande företeelse, och som en konsekvens därav kan enskilda länder inte komma tillrätta med de problem som handeln innebär och orsakar genom enbart nationella åtgärder. Internationell samverkan är med andra ord en förutsättning för att handel med människor skall kunna bekämpas effektivt. Den svenska kriminaliseringen av människohandel bygger därför i grund och botten på de definitioner av människohandelsbrottet som utformats och avgränsats i de internationella överenskommelser som Sverige åtagit sig att följa.Den ursprungliga straffbestämmelsen om människohandel för sexuella ändamål var begränsad till den gränsöverskridande handeln med människor. Brottet ansågs som fullbordat när offret hade anlänt till det land i vilket utnyttjandet var tänkt att äga rum.

Oppeby torg då, nu och sedan : att utveckla och förnya ett 1950-talstorg i Nyköping

Det här examensarbetet på 30 hp är utfört vid institutionen för stad och land, SLU Ultuna. Examensarbetet handlar om Oppeby torg i Nyköping för vilket jag har tagit fram ett program. Ett program innehåller råd och riktlinjer för hur en miljö kan utvecklas och kan användas som underlag vid en eventuell upprustning av torget. Syftet med examensarbetet är att ta fram ett program för Oppeby torg i Nyköping. Utgångspunkten har varit en förfrågan från Tekniska divisionen, Nyköpings kommun.

<- Föregående sida