Ett experiment genomfördes i avsikt att undersöka huruvida reducerande av detaljerad information i ansiktsbilder ökar det systematiska felet och minskar precisionen i åldersbedömningen. 20 ansiktsbilder visades dels i sitt ursprungliga utförande men också med reducerad information genomen stokastisk ersättning av bildelement med svarta sådana omfattade 30 och 60 procent av bildelementen för 60 personer mellan 14-67 års ålder av vilka 24 var kvinnor. Exponeringstiden fick väljas fritt av försökspersonerna. Experimentet visar att reduktion i detaljerad information påverkar den systematiska avvikelsen och noggrannheten i åldersbestämningen. Detta överensstämmer generellt med tidigare undersökningar..

Syftet med denna studie var att undersöka vilket av tre ansiktsområden och vilken av tre ålderskategorier som skattas med högst precision vid åldersbedömning av mäns ansikten. Studien syftade även till att jämföra precisionen för de olika ansiktsområdena med precisionen för hela ansikten. Totalt 154 försöksdeltagare skattade åldern på fotografier av mäns ansikten i ett experiment. Bilderna var indelade i tre olika ålderskategorier (15-24, 35-44, 55-64) och visades vart och ett såväl helt som i tre vertikalt indelade områden (ögon och ögonbryn, näsa samt mun och haka). Av de olika ansiktsområdena skattades ögonområdet med högst precision (m = 6.50 års avvikelse från biologisk ålder).

This study examines the effects of a person's appearence on grading. 80 teachers in Swedish have assessed a text, illustrated with a picture of the supposed author. The pictures were varied by attractiveness, personality in looks, and gender. Furthermore, a text illustrated by a drawing and an unillustrated text were also used in the study. The texts were sent to the teachers by e-mail and assessed on a scale from 1-10 and the Swedish grading scale IG-MVG (Did not pass ? Passed ? Passed with credit - Passed with great credit).

Syftet med denna pilotstudie var att skapa hypoteser om och hur utmattningssyndrom påverkar förmågan att känna igen emotioner i ansiktsuttryck. En grupp patienter med utmattningssyndrom jämfördes med en matchad frisk kontrollgrupp (N=14). Grupperna undersöktes med ett datorbaserat test beståendes av färgbilder av autentiska ansiktsuttryck som gradvis i steg om 10% förändrades från ett neutralt ansiktsuttryck till någon av de fem grundemotionerna ilska, avsky, rädsla, glädje och ledsenhet. Mätningarna gjordes i termer av igenkänningsprecision och responshastighet. Resultatet visade att patientgruppen responderade signifikant långsammare än kontrollgruppen sett över samtliga emotioner i testet.